Människan har fri vilja att göra gott eller ont
Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne.
[1 Mos 1:27]
Du ska älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft.
[5 Mos 6:5]
Du ska inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du ska älska din nästa, han är din like.
[3 Mos 19: 18]
Människans höga ställning är en grundtanke inom judendomen. Hon är skapad till Guds avbild. En konsekvens av detta är mänsklighetens broderskap och kärleken till medmänniskan. Eftersom alla människor är skapade av Gud måste de höra ihop. Att göra gott mot medmänniskan blir därför att göra gott mot Gud.
Enligt Talmud är människan Guds medhjälpare som med sitt arbete ska fullfölja skapelsen och arbeta för det mål som heter Guds rike. Detta rike ska byggas här på jorden under gudomlig ledning av människohänder.
Idealet för människan är att leva i överensstämmelse med Guds vilja. I Toran har Gud uppenbarat sin vilja för Israels folk. Människan har dock fått en fri vilja i förhållandet till Gud. Hon har frihet att välja mellan gott och ont.
Genom att inte följa Guds bud drar människan på sig synd inför Gud. Och för detta bär hon själv ansvaret.
Därmed har judendomen gjort klart att den inte står för någon ödestro där människans framtid är förutbestämd. Den som syndat kan ångra sig och bättra sig. Människan har frihet att själv bestämma över sitt liv. Och Gud är barmhärtig och "förlåter missgärningar och överträdelser och synd" [2 Mos 34:7]. Någon medlare mellan Gud och människa är inte nödvändig. Omvändelsen består i erkännande, bekännelse och goda gärningar.
Eftersom människan inte är fullkomlig kan hon inte helt undgå att göra onda handlingar. Därför måste hon alltid studera livets frågor och skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om Gud och om livets villkor på jorden. Då kan hon undvika mycket ont.
Vänd om till mig, så vill jag vända om till er, säger Herren. [Mal 3:7]
Med de profetorden betonar judendomen att målet för människan är att
- leva harmoniskt med medmänniskan.
Messias - ett hopp i framtiden
Judisk framtidstro är knuten till tron på Messias, som betyder "den smorde". Hoppet om en framtid utan ondska, krig och lidande har genom århundraden varit en hjälp för det judiska folket att klara förtryck och förnedring. Messias, gudakungen av Davids hus, ska vid denna tidsålders slut uppträda och förändra Israel och världen.