Davidsstjärnan är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Den är judarnas viktigaste symbol.
Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. Inga händelser i det förflutna eller i nutid kan ändra på det. I Tanak (Gamla testamentet i de kristnas bibel) finns många berättelser om hur Gud på olika sätt hjälpt och räddat sitt folk.
I judendomen finns inte något system av lärosatser. Det handlar istället om tro omsatt i handling. Vägen till frälsning är goda gärningar.
Det finns idag omkring 15 miljoner judar i världen. Av dessa lever ca 6 miljoner i USA och ca 6 miljoner i Israel. Övriga är spridda över hela världen. Trots utspriddheten och skiftande öden är judarna ett folk - sammanknutna genom sin historia, sina religiösa traditioner och sina gemensamma förfäder, patriarkerna Abraham, Isak, Jakob och Mose. Till Abraham, som levde för ca 4 000 år sedan, knyts tron på Israels folk som Guds utvalda folk.
Judendomens heliga skrifterTanak, den hebreiska Bibeln, är judendomens viktigaste urkund. Den är också kristendomens urkund, men kallas då Gamla testamentet eftersom den kristna Bibeln innehåller ytterligare en del, Nya testamentet. Den judiska Bibeln kan delas upp i tre delar:
Utöver Tanak är Talmud den viktigaste skriften. Den innehåller rabbinernas tolkningar av Toran. Talmud är sammanställd av två andra skriftsamlingar: Mishna med lagar och regler för livets alla tillfällen och Gemara med utläggningar för att anpassa lagarna till tidens behov. |
Judendomen är en absolut monoteistisk religion. Dess viktigaste lärosats är tron på en enda Gud. Detta framgår av den judiska trosbekännelsen:
Hör Israel. Herren, vår Gud. Herren är en.
[5 Mos 6:4]
Gud är inte bara det judiska folkets Gud utan hela världens. Judendomens särställning ligger i att Gud har utvalt just detta folk och uppenbarat sig för det.
Gud är den Helige som människan måste närma sig i vördnad och ödmjukhet. Gud är så helig, att ingen jude får uttala namnet. I texterna står ordet Jahve, men man läser Adonaj, som betyder Herren. Gud får inte heller avbildas.
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
[1 Mos 1:1]
Så lyder inledningsorden till en av skapelseberättelserna i Bibeln. De orden utgör också utgångspunkten för judendomens tro på den ende guden. Hela skapelsen är Guds verk och i detta ligger Guds storhet.
Eftersom Gud har skapat allt finns det, enligt judendomen, ingen skillnad mellan heligt och världsligt - allt är Guds. Det går inte för människan att helt utforska Guds storhet. Därför förstår inte heller människan alltid Guds handlande.
En jude skulle kunna säga till Gud: "Du är min Gud". Så personligt uppfattas förhållandet.
Herren! Herren - en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet, som bevarar nåd mot tusenden...
[2 Mos 34:6-7]
Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne.
[1 Mos 1:27]
Du ska älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft.
[5 Mos 6:5]
Du ska inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du ska älska din nästa, han är din like.
[3 Mos 19: 18]
Människans höga ställning är en grundtanke inom judendomen. Hon är skapad till Guds avbild. En konsekvens av detta är mänsklighetens broderskap och kärleken till medmänniskan. Eftersom alla människor är skapade av Gud måste de höra ihop. Att göra gott mot medmänniskan blir därför att göra gott mot Gud.
Enligt Talmud är människan Guds medhjälpare som med sitt arbete ska fullfölja skapelsen och arbeta för det mål som heter Guds rike. Detta rike ska byggas här på jorden under gudomlig ledning av människohänder.
Idealet för människan är att leva i överensstämmelse med Guds vilja. I Toran har Gud uppenbarat sin vilja för Israels folk. Människan har dock fått en fri vilja i förhållandet till Gud. Hon har frihet att välja mellan gott och ont.
Genom att inte följa Guds bud drar människan på sig synd inför Gud. Och för detta bär hon själv ansvaret.
Därmed har judendomen gjort klart att den inte står för någon ödestro där människans framtid är förutbestämd. Den som syndat kan ångra sig och bättra sig. Människan har frihet att själv bestämma över sitt liv. Och Gud är barmhärtig och "förlåter missgärningar och överträdelser och synd" [2 Mos 34:7]. Någon medlare mellan Gud och människa är inte nödvändig. Omvändelsen består i erkännande, bekännelse och goda gärningar.
Eftersom människan inte är fullkomlig kan hon inte helt undgå att göra onda handlingar. Därför måste hon alltid studera livets frågor och skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om Gud och om livets villkor på jorden. Då kan hon undvika mycket ont.
Vänd om till mig, så vill jag vända om till er, säger Herren. [Mal 3:7]
Med de profetorden betonar judendomen att målet för människan är att
Judisk framtidstro är knuten till tron på Messias, som betyder "den smorde". Hoppet om en framtid utan ondska, krig och lidande har genom århundraden varit en hjälp för det judiska folket att klara förtryck och förnedring. Messias, gudakungen av Davids hus, ska vid denna tidsålders slut uppträda och förändra Israel och världen.
Det var Tanaks profeter som med kraft påminde det judiska folket om Guds speciella kallelse och som på olika sätt predikade löftet om det messianska riket. Messias är dock inte någon gudomlig varelse. Han är en människa som med Guds hjälp ska återupprätta Israel och skapa ett fridsrike med fred och harmoni på jorden.
Det finns idag många judar som ivrigt väntar på att profeten Elia ska komma och förkunna (missionera om) Messias ankomst. Men i en tid där rationellt tänkande dominerar är utrymmet litet för en tro på att Messias skulle vara en gestalt med övermänskliga egenskaper. Istället har messiastanken formats som en framtida messiansk tidsålder med fred, frihet och framsteg i mänsklighetens tjänst.
Den tanken förstärks ytterligare av en mångfald visioner om framtidens härlighet som burits fram genom judarnas historia. Det vittnar, menar man, om en bestående kraft som till slut måste leda till en messiansk tidsepok.
Under judendomens historia har det uppträtt många som gjort anspråk på att vara Messias. En av dem var Jesus från Nasaret. Men han överensstämde inte med de förväntningar judarna enligt skriften hade.
LÄS MER: Judendomen (huvudtexten om judendomen)
LÄS MER: Judendomens lära
LÄS MER: Judiskt vardagsliv
LÄS MER: Olika riktningar inom judendomen
LÄS MER: Den judiska läran
LÄS MER: Judendom och identitet
LÄS MER: Judarnas och judendomens historia
PODCAST: Att jämföra religioner
PODCAST: Världsreligionernas gudsuppfattning
Buden: De tio budorden i 2 Mos 20:1-17. Enligt judisk tro är människan skyldig att lyda Guds vilja och hålla buden. Det viktigaste budet är att älska Gud, vilket samtidigt innebär att man ska älska sina medmänniskor. Gud straffar dem som bryter mot buden men förlåter den som ångrar sig.
Frälsning: Enligt judisk tro blir människan frälst enbart genom att göra goda gärningar.
Förbundet: Enligt Gamla testamentet slöt Gud ett förbund med Israels folk vid Sinai berg. Det är detta som kallas "förbundet'. Judarna är Guds utvalda folk.
Försoning: Enligt judisk tro finns ingen medlare mellan människan och Gud. Människan syndar men behöver inte göra det. Genom att bekänna sina synder och ångra sig kan människan försonas med Gud.
Liv efter döden: Inom judisk tradition förekommer stor variation gällande uppfattningen om livet efter döden samt tron på paradiset och helvetet. Tankar om paradiset eller helvetet är inte särskilt vanliga inom judendomen. I Toran (de fem Moseböckerna) finns inget alls skrivet om ett liv efter döden. Judendomen fokuserar på livet här och nu.
Menoran: Den sjuarmade ljusstaken som fanns i templet i Jerusalem. Den är judendomens viktigaste religiösa symbol.
Messias är hebreiska och betyder "den smorde". Det är en judisk kungatitel som knyts till tanken på Guds rikes upprättande på jorden.
Omskärelse innebär att man skär bort förhuden på könsorganet. På åttonde dagen efter födelsen omskärs judiska pojkar som ett tecken på att de är medlemmar i Guds förbund [1 Mos 17:10-14]. Vid ceremonin får pojkarna sitt namn. Traditionen med omskärelse går tillbaka tusentals år och är ett sätt att upprätthålla judisk identitet.
Ondska: Enligt judisk tro finns det onda i Guds makt och används för att pröva människan. Gud vill det goda men människan orsakar det onda genom att inte lyda lagen.
Rabbin: Judisk lärare och predikant.
Synagoga: Judisk gudstjänstlokal.
Torarullar: Bokrullar som innehåller Toran. De används vid gudstjänster i synagogan och förvaras i ett särskilt skåp.
Trosbekännelsen: Judendomen har ingen särskilt formulerad trosbekännelse men ofta används följande: "Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en". Bekännelsen brukar kallas Shema efter det hebreiska "Shema Israel" (Hör Israel).
Frågor till texten:
Diskutera:
Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (Gamla testamentet i Bibeln), med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad...
De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...
Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet...
Få ord i vårt språk har så många betydelser som ordet "Gud". Frågan om man kan tro på Gud är därför beroende av följdfrågan: Vilken Gud? Det är inte ovanligt att två personer som båda säger sig tro på Gud i själva verket är djupt oeniga om vad de tror på. Eller att en person som säger sig förneka Guds existens vid en närmare granskning visar sig ha en gudstro, men i en annan mening än den person hon talar med. Detta kan verka konstigt, antingen så tror man väl på Gud eller så gör man det inte...
Enligt Bibeln är det Evas handlingar - när hon låter sig övertalas av ormen att smaka på förbjuden frukt - som ligger bakom syndafallet och mänsklighetens vedermödor. Det var till stor del tack vare Evas blunder i Edens trädgård som svenska kvinnor kunde hållas borta från universiteten till 1873, från röstbåsen till 1919, gymnasieskolorna till 1927 och predikstolarna till 1958. Än idag går det bara tre kvinnliga verkställande direktörer på nittiosju manliga. Få texter har haft större inflytande på mänsklighetens könsroller än slutsatsen i Första Moseboks tredje kapitel: ve den man som låter sig luras att lyssna på en kvinna...
Inom judendomen är monoteism en central tanke - det finns bara en gud. Människan är skapad till Guds avbild. Hon är lik Gud eftersom hon är en tänkande varelse med förmåga att välja och handla i olika situationer...
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?
På Svenska kyrkans webbplats kan du läsa om hur man inom judendomen, kristendomen och islam ser på döden, begravning och tro. En sak är helt säker: vi ska alla dö. Och troligen kommer de flesta av oss att begravas på något sätt. Men varför begravs judarna i en kista som är helt fri från metall, som har träplugg i stället för vanlig spik? Varför ska en muslim svepas i vitt tyg, helst utan fickor eller sömmar? Och varför är det inte lika bråttom med begravningen för en kristen? Möt rabbinen Shneur Kesselman, prästen Mia Hjertquist och imamen Alen Delic som beskriver och förklarar olika seder och dess bakgrund.
Genomgång (12:52 min) där SO-läraren John Holm ger en sammanfattning av judendomen. Här berörs judendomens historia, judisk tro, judiska högtider samt judiska riktningar.
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Lektionsfilm (4:44 min) där SO-läraren Emma Jonsson berättar kortfattat om några centrala tankar inom judendomen, kristendomen och islam.
Pedagogisk genomgång (12:53 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz berättar om religionernas gudssyn, människosyn och vägar till frälsning.
Pedagogisk genomgång (10:22 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en kort introduktion till syskonreligionerna judendom, kristendom och islam. Här berörs likheter och skillnader gällande gudssyn, människosyn och världsbild.
Pedagogisk genomgång (15:56 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz ger en översiktlig introduktion till judendomen. Här berörs: att leva som jude, gudssyn, människosyn, judiska historien (mkt kort), patriarkerna, synagogan, högtider och övergångsriter.
Pedagogisk genomgång (6:56 min) där gymnasieläraren Andreas Krenz berättar om judendomens heliga skrifter samt regler.
Genomgång (3:58 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar snabbt och kortfattat om judendomens urkunder och några centrala tankegångar.
Genomgång (12:19 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om synagogans, kyrkans och moskéns funktioner inom judendomen, kristendomen och islam.
Genomgång (11:45 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om de viktigaste heliga platserna inom de abrahamitiska religionerna.
Genomgång (12:38 min) där SO-läraren Magnus Söderbom jämför synen på Jesus, synen på efterlivet, kostregler, bönen och historiesynen.
Pedagogisk genomgång (6:27 min) för mellanstadiet där läraren Albin Larslin jämför judendomen och kristendomen med varandra.
Fjärde avsnittet (27:32 min) av Världens religioner - judendom, med Christer Hedin, religionshistoriker.
Första filmklippet (24:07 min) i en serie av tre om systerreligionerna. I detta första klipp går läraren Johan P in på några likheter mellan religionerna och pratar sedan mera om Judendom.
Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är...
Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...
Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....
Den judiska traditionen omfattar lagen (Toran), tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska...
En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Att leva innebär att vi ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att...
En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...
Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul,...
Änglar omnämns på många ställen i Bibeln och de förekommer flitigt inom bildkonsten, inte minst som...
Det judiska året börjar i slutet av september och de judiska helgerna är fastställda i en kalender...
Ordet bibel kommer av det grekiska ordet biblia som betyder "böcker". Den kristna Bibeln består av...