Karta som visar befolkningstäthet i delar av världen.
Jordens befolkning - tillväxt och fördelning
Här berörs jordens befolkningsutveckling både i ett historiskt och nutida perspektiv, men också hur befolkningen är fördelad i Europa och övriga världen. Vi ska också titta på orsaker till befolkningens geografiska fördelning och konsekvenser av befolkningsutvecklingen.Även sambanden mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, överbefolkning, klimat och naturresurser tas upp.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Befolkningsökningen i ett historiskt perspektiv
Idag (2021) lever det omkring 7,8 miljarder människor på jorden, men forskarna räknar med att befolkningen kommer närma sig 10 miljarder i mitten av århundradet, för att i slutet av 2000-talet passera 11 miljarder. Detta kommer att bli en utmaning med tanke på att jordens resurser då måste räcka till många fler människor än idag.
Här berörs jordens befolkningsutveckling både i ett historiskt och nutida perspektiv, men också hur befolkningen är fördelad i Europa och övriga världen. Vi ska också titta på orsaker till befolkningens geografiska fördelning och konsekvenser av befolkningsutvecklingen.Även sambanden mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, överbefolkning, klimat och naturresurser tas upp.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Befolkningsökningen i ett historiskt perspektiv
Idag (2021) lever det omkring 7,8 miljarder människor på jorden, men forskarna räknar med att befolkningen kommer närma sig 10 miljarder i mitten av århundradet, för att i slutet av 2000-talet passera 11 miljarder. Detta kommer att bli en utmaning med tanke på att jordens resurser då måste räcka till många fler människor än idag.
ANNONS
ANNONS
Användbara begrepp
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.
Spädbarnsdödlighet: Dödlighet bland barn upp till ett års ålder.
Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Det är intressant att studera hur jordens befolkning har ökat genom historien, och det går att peka på historiska orsaker till varför befolkningsökningen har sett ut som den har gjort.
Så länge människor livnärde sig som jägare och samlare var befolkningsökningen mycket liten. Det var först i samband med jordbruksrevolutionen för ca 12 000 år sedan (då människor började bli bofasta och bruka jorden) som jordens befolkning ökade i större omfattning. Under lång tid var dock denna ökning mycket liten. Människor levde inte så länge på grund av hög spädbarnsdödlighet, sjukdomar, missväxt, krig och många andra orsaker. Vid vår tideräknings början, för 2 000 år sedan, fanns det uppskattningsvis 300 miljoner människor på jorden.
Mellan vår tideräknings början och fram till mitten av 1600-talet gick befolkningsökningen långsamt. Digerdöden vid mitten av 1300-talet hade tagit död på omkring 50% av befolkningen i många områden i Europa, Nordafrika och Asien. Det dröjde därför länge innan befolkningen återhämtade sig. Vid 1600-talets slut fanns det omkring 700 miljoner människor på jorden.
I och med den industriella revolutionen, med start i Storbritannien under senare delen av 1700-talet, kom jordens befolkning att öka i allt snabbare takt. Ny teknik förändrade och förbättrade jordbruket vilket gav mer mat som räckte till fler människor än tidigare. Även inom läkarvetenskapen gjordes stora framsteg, exempelvis började man redan under slutet av 1700-talet att vaccinera mot smittkoppor. Bättre tillgång på mat, nya mediciner och effektivare sjukvård ledde till att befolkningen ökade snabbare, och i början av 1800-talet fanns det 1 miljard människor på jorden.
Det skulle dock dröja fram till 1930-talet innan befolkningen fördubblats från 1 till 2 miljarder. Därefter gick befolkningsökningen mycket snabbt och 1980 var jordens befolkning 4 miljarder och idag är den nästan 8 miljarder (2021). De senaste 4 miljarderna människor har alltså tillkommit på bara 40 år.
Diagrammet visar hur jordens befolkning har ökat genom historien från 10 000 f.Kr (jordbruksrevolutionen) fram till år 2000. Lägg märke till den stora befolkningsökningen som inleddes under 1800-talet i samband med att industrialiseringen spreds över stora delar av världen.
ANNONS
Ojämn geografisk befolkningsfördelning
I ett historiskt perspektiv har jordens befolkning aldrig varit jämn fördelad över kontinenterna. Närhet till vattendrag (dricksvatten), transportleder (floder, havskuster m.m.), bördig mark och andra naturresurser har i alla tider varit viktiga geografiska faktorer som påverkat var människor har bosatt sig. Då liksom nu har stora områden på jorden varit obebodda på grund av kyla, extrem värme eller platsens karga eller på annat sätt ogästvänliga karaktär.
Jämför vi de områden på jorden som är mest glesbefolkade med de platser som har högst befolkningstäthet framträder mycket stora skillnader (se karta).
ANNONS
Idag är uppskattningsvis 35 procent av jordens totala landyta obebodd. Dit hör områden som Antarktis och stora ökenområden i Afrika och Asien. Även Grönland och delar av Sibirien är mycket glesbefolkade. Grönland har en area på 2 166 086 km² (Sverige har 450 292 km²) och är världens 13:e största land till ytan, men där bor endast ca 57 000 människor (2021). Platsens otillgänglighet, det kyliga klimatet (polarklimat) i kombination med begränsade möjligheter att bedriva jordbruk och handel har varit de främsta orsakerna till att människor inte bosatt sig där.
Europa har ca 750 miljoner invånare (2021). Det mest tätbefolkade landet i Europa är Nederländerna där det bor ca 500 människor per km².
Nordens mest befolkningstäta land är Danmark med 135 invånare per km². I Sverige, som är Europas femte största land till ytan, bor det bara 25 invånare per km². Vissa områden i Sverige såsom storstadsregionerna är dock mycket tätbefolkade, medan andra delar av landet är glesbefolkade och ibland helt obebodda (se karta). Av Nordens övriga länder har Finland 18 invånare/km², Norge 15 invånare/km² och Island - som är det mest glesbefolkade landet i Europa - bara 3 invånare/km².
En grafisk översikt över folkmängden i olika länder år 2014. Ju fler invånare landet har, desto mörkare blått är det markerat.
Asien är den världsdel där det bor flest människor, ca 4,7 miljarder (2021). Både Kina och Indien har befolkningar som snart närmar sig 1,5 miljarder människor och Kina som länge varit jordens folkrikaste land kommer att passeras av Indien före år 2030. De två länder som är mest tätbefolkade i Asien är Singapore (8 100 invånare/km²) och Bangladesh (1 200 invånare/km²).
I Afrika bor omkring 1,4 miljarder människor (2021), ojämnt fördelad över kontinentens landyta. Där finns enorma obrukbara ökenområden (främst Sahara), men även bördig mark och stora regnskogar. Det land i Afrika som har flest människor är Nigeria (ca 210 miljoner invånare, 2021).
Nordamerika (inkl. Centralamerika) har 580 miljoner invånare (2016). Nästan hälften av dessa bor i USA (332 miljoner, 2021). Resten av befolkningen bor i Kanada, Mexiko och Centralamerika. I Sydamerika finns ca 433 miljoner människor (2021), nästan hälften av dem bor i Brasilien (213 miljoner, 2021).
Oceanien har ca 43 miljoner invånare (2021) och låg befolkningstäthet. Australien är Oceaniens största land, både till ytan (7,7 miljoner km²) och antal invånare (ca 26 miljoner, 2021). Australien består dock till stor del av ökenområden och är därför mycket glesbefolkat (3 invånare/km²).
ANNONS
ANNONS
Vad beror befolkningsökningen på?
Jordens befolkning har ökat kraftigt sedan slutet av 1900-talet - snabbare än någonsin i människans historia. Vad beror då denna enorma befolkningsökning på?
I många fattiga länder i Afrika och Asien är födelsetalen mycket stora. Det är inte ovanligt att en kvinna i exempelvis Uganda föder fem barn under sitt liv, något som idag är ovanligt i rika länder. I länder och områden med höga födelsetal ses barn som en social trygghet för familjen eftersom de är den yngre generationen som längre fram kommer att försörja de äldre. Många barn utnyttjas också som arbetskraft och ger familjerna ett välbehövligt ekonomiskt tillskott.
Spädbarnsdödligheten har minskat i många av världens fattigaste länder samtidigt som sjukvården har förbättrats. Vaccinationsprogram och bekämpning sjukdomar (t.ex. malaria) har fått märkbara effekter och bidragit till att många fler överlever.
Medellivslängden har ökat under de senaste 20 åren i flertalet av världens länder, både i fattiga och i rika länder, och denna ökning av livslängd är en viktig orsak till befolkningsökningen i världen.
Det måste samtidigt påpekas att befolkningen faktiskt minskar i vissa områden och länder runt om i världen. I många europeiska länder, inklusive Sverige och de övriga nordiska länderna, föds för få barn. Även i flera länder i Östeuropa minskar befolkningen. Några anledningar till det minskade barnafödandet är att många väljer att utbilda sig längre än tidigare och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden har förbättrats. Även sociala mönster i samhället har förändrats och svenska kvinnor vill inte föda barn lika tidigt i livet som för 30 år sedan.
Går det att bromsa befolkningsökningen?
Som nämnts ovan har befolkningsökningen i många länder och områden planat ut och till och med minskat.
I flera asiatiska länder där befolkningsökningen tidigare varit stor har antalet nyfödda barn minskat. Detta hänger ihop med att länder som exempelvis Sydkorea och Thailand har fått en betydligt högre levnadsstandard under de senaste 30 åren och att befolkningen ser att det finns andra möjligheter att försörja de äldre än genom att föda många barn. Preventivmedel (t.ex.kondom och p-piller) innebär en stor kostnad för fattiga familjer, men då inkomsterna ökar blir också familjeplanering och användningen av preventivmedel vanligare.
Barnbegränsning kan också påkallas från statlig nivå. I Indien har man sedan 1940-talet bedrivit statliga kampanjer om frivillig barnbegränsning och även erbjudit gratis sterilisering. Dessa kampanjer har dock inte varit särskilt framgångsrika och befolkningen i Indien har fördubblats på 40 år. Därför har flera indiska delstater planer på att införa barnbegränsning enligt den kinesiska modellen som användes före 2015, där familjer som skaffar fler än ett barn fick betala höga böter.
ANNONS
ANNONS
Utmaningar med en större befolkning
Det finns flera stora utmaningar som mänskligheten står inför allteftersom befolkningen ökar.
Samtidigt som planerna på hållbar utveckling kräver att människor lyfts ur fattigdom blir det svårt att få jordens resurser att räcka till då fler människor får högre levnadsstandard. Redan nu förbrukar mänskligheten mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år.
Fler människor på jorden medför att bristen på många naturresurser blir mer märkbar än idag. I kombination med framtidens klimatförändringar kommer också fler områden på jorden bli obeboeliga för människor. Det innebär att allt fler måste leva på en allt mindre yta än tidigare. Konkurrensen om de naturresurser som finns kommer därmed att öka, vilket i sin tur skulle kunna bli en bakomliggande orsak till fler väpnade konflikter. Många forskare varnar särskilt för att konkurrensen om vatten kommer att bli en vanlig konfliktfaktor. Redan idag råder brist på dricksvatten på många platser och detta problem kommer att öka om inte fler förebyggande insatser görs.
Många fattiga länder har idag också stora problem med försörjning av många människor som lämnar landsbygden och flyttar till städerna i jakt på arbeten och ett bättre liv. Men de flesta jobb kräver utbildning, vilket många människor från den fattiga landsbygden saknar. Denna okontrollerade urbanisering har lett till att städernas slumområden växer snabbt och att hundratals miljoner människor runt om i världen tvingas leva i enkla plåtskjul, utan tillgång till rent vatten och annan sanitär utrustning. Enbart i Indien lever mer än en halv miljard människor under sådana fattiga förhållanden.
Enligt beräkningar kommer jordens befolkning att passera 10 miljarder kring mitten av 2000-talet. För undvika att de flesta av alla dessa människor hamnar i fattigdom och svält kommer det att krävas stora omställningar, även i den rika världen.
Ny teknik inom jordbruket kan öka livsmedelsproduktionen, men det kan inte lösa problemet helt och hållet. Om världens resurser ska räcka till framtidens stora befolkning måste framförallt vi som lever i rika länder se över våra levnadsmönster.
Systemet med ettbarnspolitik infördes i Kina under 1980-talet då befolkningen ökade kraftigt. Ettbarnspolitiken fick störst genomslag i de större städerna men var svårare att upprätthålla på landsbygden där den statliga kontrollen var mindre. Sedan 2015 har systemet blivit mer tillåtande mot att skaffa två barn och det finns också indikationer på att systemet kommer att avskaffas helt.
I Nigerias största stad Lagos har förslumningen medfört enorma problem då miljoner människor lever utan sociala skyddsnät samt saknar mat och rent vatten. Lagos är en av världens snabbast växande städer och omkring 1 500 människor flyttar dit från landsbygden varje dag.
Det finns forskare (t.ex. inom FN:s jordbruksorgan FAO) som menar att framtidens proteinkälla går att finna i livsmedel gjorda på insekter. Detta skulle bidra till att lösa det ökade livsmedelsbehovet. Insekter är billig och proteinrik mat som kan föda många människor utan någon negativ miljöpåverkan.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför ökade inte jordens befolkning så mycket mellan vår tideräknings början och 1700-talet?
Vilka var de viktiga orsakerna till att befolkningen ökade i slutet av 1700-talet och under 1800-talet?
När passerade jordens befolkning för första gången 1 miljard människor?
Varför har jordens befolkning aldrig varit jämnt fördelad över kontinenterna?
Varför är vissa områden på jorden obebodda eller mycket glesbefolkade?
Vilket land är Nordens mest glesbefolkade land?
Vilka är de viktigaste bakomliggande faktorerna till den stora befolkningsökningen under de senaste decennierna?
På vilka sätt kan man bromsa befolkningsutvecklingen?
Vilka stora utmaningar kommer mänskligheten stå inför då befolkningen närmar sig 10 miljarder människor?
Ta reda på:
Hur mycket har jordens befolkning ökat sedan år 2000?
Vilket land i världen har haft störst befolkningsökning (i totalt antal) de senaste tio åren?
I vilka länder i Europa har befolkningen ökat respektive minskat mest under de senaste tio åren?
Diskutera:
Dela in klassen i grupper. Redovisa gärna svaren i helklass.
Vilka är de största utmaningarna som mänskligheten kommer att stå inför om befolkningsutvecklingen fortsätter som den gör? Diskutera hur dessa utmaningar kan lösas på bästa sätt.
Vilken plats tycker ni är bäst att bo på. En som är glesbefolkad eller tätbefolkad? Diskutera vilka för- och nackdelar det finns.
Litteratur:
Ann-Zofie Duvander, Jani Turunen m.fl., Demografi: befolkningsperspektiv på samhället, Studentlitteratur AB, 2017.
Christen Sörensen, Demografi, Systime Academic, 2005.
David Drakakis-Smith, Urbanization, housing and the development process, Routledge, 2013
David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993
Göran Djurfeldt, Mera mat: att brödföda en växande befolkning, A-Z förlag, 2001
Holly R. Barcus, Keith Halfacree, An introduction to population geographies, Routledge, 201.7
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare och skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Koppling till skolans styrdokument
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2.
Här ska eleverna arbeta med uppgifter kopplade till överbefolkningens orsaker och konsekvenser. Syftet är att tydliggöra hur befolkningssituationen ser ut i världen, varför den ser ut som den gör, hur den kommer att se ut i framtiden, samt vilka konsekvenserna blir. Även urbaniseringen och dess konsekvenser lyfts fram.
Andra delen i en lektionsserie i två delar där vi ska titta på olika framsteg som ägt rum och som har jämnat ut klyftorna i världen. Huvudsyftet med den här uppgiften är att problematisera indelningen av världen i fattiga och rika länder.
Första delen i en lektionsserie i två delar där vi ska titta på olika framsteg som ägt rum och som har jämnat ut klyftorna i världen. Med hjälp statistikverktyget factlab ska vi visa att världen inte längre är indelad i rika "i-länder" och fattiga "u-länder" som vi utgått ifrån sedan 1960-talet.
Avsnitt (61 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om problemen med jordens befolkningsökning. Vi människor ligger bakom de flesta av framtidens möjliga katastrofer. Och vi blir bara fler och fler. När man pratar om klimatkrisen, matkrisen eller ekosystemens pågående kollaps är det en faktor som återkommer och som är helt central: Befolkningen. Fler och fler pratar nu om att det bästa för klimatet är att skippa att skaffa barn, och att jordens framtid vilar på att vi blir färre och färre. Men vi vet också att fokus på befolkningsfrågor genom historien resulterat i stora övergrepp på mänskliga rättigheter, framförallt i fattiga länder. P3 Dystopia reder ut den kontroversiella frågan: Är vi för många?
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 18 delar (2-3 min per avsnitt) om globala målen. År 2015 godtog FN:s medlemsländer "Agenda 2030", en ambitiös plan som fokuserar på att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter, att främja fred och att lösa klimatkrisen. För att nå dit framtogs 17 mål, de "Globala målen för hållbar utveckling". Serien fokuserar på dessa mål, vad de betyder och vilka insatser som görs för att nå dem...
SCB:s avsnitt om demografi och integration.Demografi är vetenskapen om befolkningens fördelning, storlek och sammansättning. Demografisk statistik innehåller bland annat information om befolkningens födelseland, ålder, kön och medborgarskapsland. Här finns också statistik över hur befolkningen flyttar, både inom Sverige (inrikes flyttningar) och över landsgränsen (utrikes flyttningar)...
Genomgång (2:51 min) där SO-läraren Mikael Larsson kortfattat går igenom några begrepp som har att göra med "befolkning": demografi, befolkning, befolkningsexplosion, befolkningsutveckling, familjeplanering, migration, emigration, immigration, påtvingad immigration, flyktingar, klimatflyktingar, nativitet, mortalitet, urbanisering, tätbygd och glesbygd.
