S

Jordens befolkning - tillväxt och fördelning

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt vt 2019.

Texten kommer bl.a. handla om:

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt vt 2019.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Fördelningen av Sveriges, Nordens, Europas och övriga världens befolkning.
  • Orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen.
  • Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

I detta avsnitt ska vi se på hur befolkningen är fördelad i Sverige, Norden, Europa och i övriga världen. Vi kommer att lyfta fram viktiga orsaker till varför befolkningen fördelats så ojämnt över världen samt konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. Även sambanden mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, överbefolkning, klimat och naturresurser kommer att lyftas upp. Avsnittet börjar med en historisk tillbakablick över hur och varför jordens befolkning har ökat så som den har gjort.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

ANNONS

ANNONS

När blev jordens befolkning 1 miljard?

Idag (2019) lever det ungefär 7,7 miljarder människor på jorden men forskarna räknar med att befolkningen kommer att närma sig 10 miljarder i mitten av århundradet, för att i slutet av 2000-talet passera 11 miljarder människor. Detta kommer att bli en utmaning med tanke på att jordens resurser då måste föda så många fler människor än idag.

Det är intressant att studera hur jordens befolkning har ökat genom historien och det går att peka på historiska orsaker till varför befolkningsökningen har sett ut som den har gjort.

Så länge människor livnärde sig som jägare och samlare var befolkningsökningen mycket liten. Det var först i samband med jordbruksrevolutionen för ca 12 000 år sedan då människor började bruka jorden som världens befolkning började öka gradvis. Till en början var denna ökning mycket liten. Människor levde inte så länge på grund av sjukdomar och många kvinnor dog i barnsäng. Därutöver bidrog missväxt och krig till att hålla befolkningsmängden nere. Vid vår tideräknings början, alltså för lite mer än 2 000 år sedan, fanns det uppskattningsvis 300 miljoner människor på jorden.

Mellan vår tideräknings början och fram till mitten av 1600-talet gick befolkningsökningen långsamt och vid 1600-talets slut fanns det omkring 700 miljoner människor på jorden. Digerdöden under 1300-talet hade tagit död på mellan 50-70% av befolkningen i många områden och det dröjde länge innan befolkningen återhämtade sig. Återkommande krig var också bakomliggande orsaker till att befolkningsökningen gick långsamt.

I och med den industriella revolutionen, med start i Storbritannien under senare delen av 1700-talet, kom jordens befolkning att öka i allt snabbare takt. Ny teknik förändrade och förbättrade jordbruket och fler munnar kunde mättas. Även inom läkarvetenskapen skedde stora framsteg, exempelvis började man redan under slutet av 1700-talet att vaccinera mot smittkoppor. Mer mat och bättre sjukvård ledde till att befolkningen ökade och i början av 1800-talet fanns det 1 miljard människor på jorden.

Det skulle dock dröja fram till 1930-talet innan befolkningen fördubblats från 1 till 2 miljarder. Sedan gick befolkningsökningen mycket snabbt och 1980 var jordens befolkning 4 miljarder och idag (2019) är den nästan 8 miljarder. Således har de senaste 4 miljarderna människor tillkommit på bara 40 år!

(BILD statistik)

Ojämn befolkningsfördelning

I ett historiskt perspektiv har jordens befolkning aldrig varit jämn fördelad över kontinenterna. Floder, sjöar, kuster vid transportleder, bördig mark eller närhet till naturresurser och bytesdjur utgjorde tidigt i mänsklighetens historia geografiska orsaker till varför människor bosatte sig på en viss plats eller inom ett visst område. Då liksom nu var stora områden på jorden obebodda på grund av kyla, extrem värme eller platsens karga eller på annat sätt ogästvänliga karaktär.

Idag är uppskattningsvis 35 procent av jordens totala landyta obebodd. Dit hör områden som Antarktis och stora ökenområden i Afrika och Asien. Även Grönland och delar av Sibirien är mycket glesbefolkat med tanke på dess enorma landyta. På Grönland som har en area på 2 166 086 km² (Sverige är 450 292 km²), och därmed är världens 13:e största land till ytan bor endast lite mer än 56 000 människor (2019). Platsens otillgänglighet, det kyliga klimatet (polarklimat) i kombination med begränsade möjligheter att bedriva jordbruk och handel har varit de främsta orsakerna till att människor inte flyttat dit.

Jämför vi de områden som är mest glesbefolkade med de platser som är mest tätbefolkade så framträder enorma skillnader i befolkningstäthet. Mer än 12 % av jordens befolkning bor i Europa och det mest tätbefolkade landet är Nederländerna där det bor nästan 500 människor per kvadratkilometer. De nordiska länderna är jämfört med Nederländerna mycket glesbefolkade. I Sverige bor det 25 innevånare per kvadratkilometer och då har landet Europas femte största areal till ytan. Det ska dock framhållas att vissa områden i Sverige är mycket tätbefolkade (storstadsregionerna) medan andra delar av landet är glesbefolkade och till och med helt obebodda. Ställer vi det i relation till de övriga nordiska länderna så har Norge 15, Finland 18 och Danmark 135 människor per kvadratkilometer. Det innebär att Danmark är Nordens mest befolkningstäta land.

Asien är den kontinent där det bor störst antal människor. Omkring 60 % av jordens befolkning bor i Asien. Både Kina och Indien har befolkningar som närmar sig 1, 4 miljarder människor och Kina som länge varit jordens folkrikaste land kommer att passeras av Indien före år 2050 i antal människor. De två länder som är mest tätbefolkade i Asien är annars Singapore (8100 människor per kvadratkilometer) och Bangladesh (1200 människor per kvadratkilometer).

I Afrika är befolkningen (13 % av jordens befolkning) ojämnt fördelad över kontinentens landyta till följd av de skilda geografiska förhållanden som finns. I Afrika finns obrukbara ökenområden som i omöjliga att bruka men även bördig mark och regnskogar. Det land i Afrika som har flest människor är Nigeria (ca 190 miljoner 2017).  

Nordamerika har 580 miljoner innevånare (2016) och mer än hälften av dessa människor bor i USA och Kanada. Resten av befolkningen bor i Mexiko, Västindien och Centralamerika. I Sydamerika. där det bor (430 miljoner människor (2018) är Brasilien det land där den största befolkningen finns (209 miljoner människor 2017).

Kontinenten Oceanien (där bland annat länder som Australien och Nya Zeeland ligger) har en låg befolkningstäthet. I Australien (som har den största befolkningen i Oceanien - 24,6 miljoner människor 2017) finns det stora ökenområden med höga temperaturer och där det knappt kommer någon nederbörd. I dessa områden bor det endast små grupper av urinnevånare (Aboriginer) men till största delen är det obefolkad mark.

Vad beror befolkningsökningen på?  
Jordens befolkning har ökat med 1,7 miljarder sedan millenieskiftet, vilket är den största befolkningsökning av människor i jordens historia. Vad beror då denna befolkningsökning på? I många fattiga länder i Afrika och i Asien är födelsetalen stora och det är inte ovanligt att en kvinna i exempelvis Uganda föder fem barn under sitt liv, något som idag är ovanligt i rika länder. I länder och områden med höga födelsetal ses barn som en social trygghet för familjen, att det är den yngre generationen som längre fram kommer att försörja de äldre. Många barn utnyttjas också som arbetskraft och ger familjerna ett välbehövligt ekonomiskt tillskott.

Det finns dock fler avgörande bakomliggande faktorer till befolkningsökningen än de höga födelsetalen. En annan viktig och bidragande orsak är att spädbarnsdödligheten har minskat i många av världens fattigaste länder samtidigt som sjukvården överlag har förbättrats. Vaccinationsprogram och bekämpning av den fruktade sjukdomen malaria har fått märkbara effekter vad gäller antalet människor som överlever i områden där många människor tidigare dog i sjukdomen. Medellivslängden har ökat under de senaste 20 åren i flertalet av världens länder, både i fattiga och i rika länder, och denna ökning av livslängd är en viktig orsak till befolkningsökningen i världen.

Det ska också framhållas att befolkningen faktiskt minskar i vissa områden och länder runt om i världen. I många europeiska länder, inklusive Sverige och de övriga nordiska länderna, föds för få barn. Även i flera länder i Östeuropa minskar befolkningen. Anledningar till minskat barnafödande är att kvinnor utbildar sig längre än tidigare samt att kvinnorna har fått en förändrad roll på arbetsmarknaden än tidigare. Även sociala mönster i samhället har förändrats och svenska kvinnor vill inte föda barn lika tidigt i livet som för 30 år sedan.

Vad kan göras för att bromsa befolkningsökningen?
Som nämnts ovan så har befolkningsökningen i många länder och områden planat ut och till och med minskat. I flera asiatiska länder, där befolkningsökningen tidigare varit stor, har antalet nyfödda barn minskat. Detta hänger i hop med att länder som exempelvis Sydkorea och Thailand har fått en betydligt högre levnadsstandard under de senaste 30 åren och att befolkningen ser att det finns andra möjligheter att försörja de äldre än genom att föda många barn. Preventivmedel, som kondom och p-piller, innebär en stor kostnad för fattiga familjer men då inkomsterna ökar blir också användningen av preventivmedel som ett sätt att planera familjens storlek vanligare.

Barnbegränsning kan också påkallas från statlig nivå. I Indien har man sedan 1940-talet bedrivit statliga kampanjer om frivillig barnbegränsning och även erbjudit gratis sterilisering. Dessa kampanjer har dock inte varit särskilt framgångsrika och befolkningen i Indien har fördubblats på 40 år. Därför har flera indiska delstater planer på att införa barnbegränsning enligt den kinesiska modellen som användes före 2015, där familjer som skaffar mer än ett barn fick betala höga böter.

Systemen med ettbarnspolitik infördes i Kina under 1980-talet då befolkningen ökade stort. Ettbarnspolitiken fick störst genomslag i de större städerna men var svårare att upprätthålla på landsbygden där den statliga kontrollen var mindre. Sedan 2015 har systemet blivit mer tillåtande mot att skaffa två barn och det finns också indikationer på att systemet kommer att avskaffas.

Utmaningar med en större befolkning
Det finns flera stora utmaningar som mänskligheten står inför då befolkningen ökar i den takt som nu sker. Samtidigt som en hållbar utveckling kräver att människor lyfts ur fattigdom så blir det svårt att få jordens resurser att räcka till då fler människor får en högre levnadsstandard. Redan nu förbrukar mänskligheten mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Skulle alla människor i världen leva som vi i Sverige så skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år. Fler människor på jorden kommer att innebära att bristen på många naturresurser kommer att bli mycket mer märkbar än idag.

I kombination med framtidens klimatförändringar med ökad medeltemperatur så kommer fler områden på jorden bli obeboeliga för människor. Det innebär att fler människor kommer att leva på en mindre yta. Konkurrensen om de naturresurser som finns ökar vilket i sin tur är en bakomliggande orsak till väpnade konflikter. Det finns forskare som menar att en framtida konfliktfaktor är konkurrensen om vatten, något som kommer att bli en stor bristvara på många platser där befolkningen ökar mer än vad resurserna räcker till.

I flera fattiga länder är det redan nu ett stort problem att människor lämnar landsbygden och flyttar till städerna i jakt på arbeten. De företag som finns i de större städerna är främst i behov av arbetskraft med utbildning, vilket många människor från landsbygden saknar. Detta har bidragit till att ständernas slumområden växer okontrollerat och att miljoner människor runt om i världen tvingas leva  i plåtskjul, utan tillgång till rent vatten och sanitär utrustning. Enbart i Indien lever mer än en halv miljard människor under sådana fruktansvärda förhållanden! I Nigerias största stad Lagos har förslumningen medfört enorma problem då miljoner människor lever utan sociala skyddsnät samt saknar mat och rent vatten. Staden Lagos är en av världens snabbast växande städer och 1 500 människor flyttar dit från landsbygden varje dag.

Enligt beräkningar kommer jordens befolkning att passera 10 miljarder människor i mitten av 2000-talet. För att en majoritet av jordens befolkning då inte ska hamna i svält och fattigdom kommer det att krävas stora omställningar, även i den rika världen. Ny teknik inom jordbruket kan öka livsmedelsproduktionen men det kan inte lösa problemet helt och hållet. Det finns forskare som menar att framtidens protein-källa går att finna i livsmedel framställa av insekter. Detta menar även FN:s jordbruksorgan FAO. Insekter är billig och proteinrik mat som kan föda många människor utan någon negativ miljöpåverkan. Även vi som lever i rika länder måste se över våra levnadsmönster om världens resurser ska räcka till framtidens stora befolkning.

Relevanta begrepp
Dö i barnsäng: När modern död under förlossningen.
Smittkoppor: En mycket smittsam och dödlig sjukdom men utrotades under 1970-talet.
Industriella revolutionen: Inleddes i Storbritannien under 1700-talet och markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället.
Spädbarnsdödlighet: Dödlighet bland barn upp till ett års ålder.
Familjeplanering: Att med olika preventivmedel (exempelvis kondom och p-piller) begränsa antalet barn.

ANNONS

ANNONS

Relevanta begrepp

Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.

Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.

Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.

Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Integration: Att mötas, anpassa och påverkas av varandra för att fungera och leva tillsammans.

Assimilering: En grupp överger sin gamla kultur för att fullt ut bli en del av den nya.

Segregation: När olika folkgrupper lever skilda från varandra inom samma område.

Födelsetal: Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.

Dödstal: Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.

Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få. kan baseras på politiska beslut, som t.ex. i Kina där det sedan 1979 tillämpas en "ettbarnspolitik" vilket innebär att familjer som skaffar mer än ett barn får böta.

Infrastruktur: Vägar, järnvägar och andra system för transporter av varor och människor, men även för energi och information.

FRÅGOR TILL TEXTEN
1.    Varför ökade inte jordens befolkning så mycket mellan vår tideräknings början och 1600-talet?
2.    Vilka var de viktiga orsakerna till att befolkningen ökade i slutet av 1700-talet och under 1800-talet?
3.    När passerade jordens befolkning för första gången 1 miljard människor?
4.    Varför har jordens befolkning aldrig varit jämn fördelad över kontinenterna?
5.    Varför är vissa områden på jorden obebodda eller glesbefolkade?
6.    Vilket land är Nordens mest glesbefolkade land?
7.    Hur mycket har jordens befolkning ökat sedan år 2000?
8.    Vilka är de viktigaste bakomliggande faktorerna till den stora befolkningsökningen?
9.    På vilka sätt kan man bromsa befolkningsutvecklingen
10.    Vilka utmaningar kommer jordens befolkning stå inför i framtiden då befolkningen närmar sig 10 miljarder människor?

 

 

TA REDA PÅ:
1.    Använd internet och ta reda på vilket land i världen där befolkningen har ökat mest under de senaste 10 åren.
2.    Använd internet och ta reda på vilket land i Europa där befolkningen har ökat respektive minskat mest under de senaste 10 åren.

DISKUTERA:
Diskutera i grupp följande frågor. Redovisa sedan svaren i helklass och jämför era svar.
- Vilka är de största utmaningarna som mänskligheten kommer att stå inför om befolkningsutvecklingen fortsätter som den gör.
-    Diskutera hur dessa utmaningar kan lösas på bästa sätt.
-    Vilken plats tycker ni är bäst att bo på. En som är glesbefolkad eller tätbefolkad. Diskutera vilka för- och nackdelar det finns.
-     I framtiden kommer fler städer och platser att bli överbefolkade än i dag och genom att få människor att flytta till glesbefolkade områden kan man minska miljöproblem samt andra negativa följder av överbefolkning. Hur kan man från statens sida göra glesbefolkade platser mer attraktiva så att människor vill flytta dit? Diskutera olika tänkbara strategier.

 

Litteratur:
Ann-Zofie Duvander, Jani Turunen m.fl., Demografi: befolkningsperspektiv på samhället, Studentlitteratur AB, 2017.
Christen Sörensen, Demografi, Systime Academic, 2005.
David Drakakis-Smith, Urbanization, housing and the development process, Routledge, 2013
David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993
Göran Djurfeldt, Mera mat: att brödföda en växande befolkning, A-Z förlag, 2001
Holly R. Barcus, Keith Halfacree, An introduction to population geographies, Routledge, 201.7
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013
 

Sidan uppdaterad: 30 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Det nya Afrika

av: Swedfund
Gymnasiet

Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.

+ Läs mer

Tio lektioner om globala målen

av: UNICEF Sverige
Mellanstadiet, Högstadiet

Skolmaterial från UNICEF Sverige där du och dina elever i tio fristående lektioner kan arbeta med frågor kring de globala målen och vad de betyder för oss i Sverige.

+ Läs mer

Globala målen i skolan

av: FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Vi är den första generationen som kan avskaffa fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna.

+ Läs mer

Länkar om Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Miljö och hållbarhetsfrågor

Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan u-länder och i-länder, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt organisationers arbete...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Världens länder - samhällskunskap

Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.

Världsdelar och länder - geografi

Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Arbete och boende

Under uppbyggnad...

Världens befolkning

Under uppbyggnad...

Migration, urbanisering och städer

Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...

Jordens resurser och handelsmönster

Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Naturresurser och dess fördelning

Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...

Naturkatastrofer, miljöhot och samhällets sårbarhet

Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Befolkningsfrågor

De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Flyktingar

Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...

Kulturgeografi

Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Samhällsstatistik

Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...

Globala målen

Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...