Vad beror befolkningsökningen på?
Jordens befolkning har ökat kraftigt sedan millennieskiftet (år 2000) - snabbare än någonsin förut i människans historia. Vad beror då denna stora befolkningsökning på?
- I många fattiga länder i Afrika och Asien är födelsetalen stora och det är inte ovanligt att en kvinna i exempelvis Uganda föder fem barn under sitt liv, något som idag är ovanligt i rika länder. I länder och områden med höga födelsetal ses barn som en social trygghet för familjen eftersom det är den yngre generationen som längre fram kommer att försörja de äldre. Många barn utnyttjas också som arbetskraft och ger familjerna ett välbehövligt ekonomiskt tillskott.
- Spädbarnsdödligheten har minskat i många av världens fattigaste länder samtidigt som sjukvården har förbättrats. Vaccinationsprogram och bekämpning av den fruktade sjukdomen malaria har fått märkbara effekter vad gäller antalet människor som överlever i områden där tidigare många dog i sjukdomen.
- Medellivslängden har ökat under de senaste 20 åren i flertalet av världens länder, både i fattiga och i rika länder, och denna ökning av livslängd är en viktig orsak till befolkningsökningen i världen.
Det ska också framhållas att befolkningen faktiskt minskar i vissa områden och länder runt om i världen. I många europeiska länder, inklusive Sverige och de övriga nordiska länderna, föds för få barn. Även i flera länder i Östeuropa minskar befolkningen. Några anledningar till det minskade barnafödandet är att många väljer att utbilda sig längre än tidigare och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden har förbättrats. Även sociala mönster i samhället har förändrats och svenska kvinnor vill inte föda barn lika tidigt i livet som för 30 år sedan.
Går det att bromsa befolkningsökningen?
Som nämnts ovan har befolkningsökningen i många länder och områden planat ut och till och med minskat.
I flera asiatiska länder där befolkningsökningen tidigare varit stor har antalet nyfödda barn minskat. Detta hänger ihop med att länder som exempelvis Sydkorea och Thailand har fått en betydligt högre levnadsstandard under de senaste 30 åren och att befolkningen ser att det finns andra möjligheter att försörja de äldre än genom att föda många barn. Preventivmedel (t.ex.kondom och p-piller) innebär en stor kostnad för fattiga familjer, men då inkomsterna ökar blir också familjeplanering och användningen av preventivmedel vanligare.
Barnbegränsning kan också påkallas från statlig nivå. I Indien har man sedan 1940-talet bedrivit statliga kampanjer om frivillig barnbegränsning och även erbjudit gratis sterilisering. Dessa kampanjer har dock inte varit särskilt framgångsrika och befolkningen i Indien har fördubblats på 40 år. Därför har flera indiska delstater planer på att införa barnbegränsning enligt den kinesiska modellen som användes före 2015, där familjer som skaffar fler än ett barn fick betala höga böter.
Utmaningar med en större befolkning
Det finns flera stora utmaningar som mänskligheten står inför allteftersom befolkningen ökar.
Samtidigt som planerna på hållbar utveckling kräver att människor lyfts ur fattigdom så blir det svårt att få jordens resurser att räcka till då fler människor får en högre levnadsstandard. Redan nu förbrukar mänskligheten mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige så skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år. Fler människor på jorden kommer att innebära att bristen på många naturresurser blir mer märkbar än idag.
I kombination med framtidens klimatförändringar kommer fler områden på jorden bli obeboeliga för människor. Det innebär att allt fler måste leva på en allt mindre yta än tidigare. Konkurrensen om de naturresurser som finns kommer att öka, vilket i sin tur blir en bakomliggande orsak till fler väpnade konflikter. Många forskare varnar särskilt för att konkurrensen om vatten kommer att bli en vanlig framtida konfliktfaktor. Redan idag råder brist på dricksvatten på många platser runt om i världen, och detta problem kommer att öka om inte fler förebyggande insatser görs.
Många fattiga länder har redan idag stora problem med försörjning då människor lämnar landsbygden och flyttar till städerna i jakt på arbeten och ett bättre liv. Men de flesta jobb kräver utbildning, vilket många människor från den fattiga landsbygden saknar. Detta har bidragit till att städernas slumområden växer okontrollerat och att hundratals miljoner människor runt om i världen tvingas leva i enkla plåtskjul, utan tillgång till rent vatten och annan sanitär utrustning. Enbart i Indien lever mer än en halv miljard människor under sådana fruktansvärda förhållanden.
Enligt beräkningar kommer jordens befolkning att passera 10 miljarder kring mitten av 2000-talet. För undvika att de flesta av alla dessa människor hamnar i fattigdom och svält kommer det att krävas stora omställningar, även i den rika världen.
Ny teknik inom jordbruket kan öka livsmedelsproduktionen men det kan inte lösa problemet helt och hållet. Om världens resurser ska räcka till framtidens stora befolkning måste framförallt vi som lever i rika länder se över våra levnadsmönster.
LÄS MER: Världens befolkning
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration
LÄS MER: Hållbar utveckling
