Här berörs jordens befolkningsutveckling både i ett historiskt och nutida perspektiv, men också hur befolkningen är fördelad i Europa och övriga världen. Vi ska också titta på orsaker till befolkningens geografiska fördelning och konsekvenser av befolkningsutvecklingen. Även sambanden mellan fattigdom, ohälsa, befolkningstäthet, överbefolkning, klimat och naturresurser tas upp.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Idag (2023) lever det omkring 8 miljarder människor på jorden, men forskarna räknar med att befolkningen kommer närma sig 10 miljarder i mitten av århundradet, för att i slutet av 2000-talet passera 11 miljarder. Detta kommer att bli en utmaning med tanke på att jordens resurser då måste räcka till många fler människor än idag.
Det är intressant att studera hur jordens befolkning har ökat genom historien, och det går att peka på historiska orsaker till varför befolkningsökningen har sett ut som den har gjort.
Så länge människor livnärde sig som jägare och samlare var befolkningsökningen mycket liten. Det var först i samband med jordbruksrevolutionen för ca 12 000 år sedan (då människor började bli bofasta och bruka jorden) som jordens befolkning ökade i större omfattning. Under lång tid var dock denna ökning mycket liten. Människor levde inte så länge på grund av hög spädbarnsdödlighet, sjukdomar, missväxt, krig och många andra orsaker. Vid vår tideräknings början, för 2 000 år sedan, fanns det uppskattningsvis 300 miljoner människor på jorden.
Mellan vår tideräknings början och fram till mitten av 1600-talet gick befolkningsökningen långsamt. Digerdöden vid mitten av 1300-talet hade tagit död på omkring 50% av befolkningen i många områden i Europa, Nordafrika och Asien. Det dröjde därför länge innan befolkningen återhämtade sig. Vid 1600-talets slut fanns det omkring 700 miljoner människor på jorden.
I och med den industriella revolutionen, med start i Storbritannien under senare delen av 1700-talet, kom jordens befolkning att öka i allt snabbare takt. Ny teknik förändrade och förbättrade jordbruket vilket gav mer mat som räckte till fler människor än tidigare. Även inom läkarvetenskapen gjordes stora framsteg, exempelvis började man redan under slutet av 1700-talet att vaccinera mot smittkoppor. Bättre tillgång på mat, nya mediciner och effektivare sjukvård ledde till att befolkningen ökade snabbare, och i början av 1800-talet fanns det 1 miljard människor på jorden.
Det skulle dock dröja fram till 1930-talet innan befolkningen fördubblats från 1 till 2 miljarder. Därefter gick befolkningsökningen mycket snabbt och 1980 var jordens befolkning 4 miljarder och idag är den drygt 8 miljarder (2023). De senaste 4 miljarderna människor har alltså tillkommit på bara 40 år.
I ett historiskt perspektiv har jordens befolkning aldrig varit jämn fördelad över kontinenterna. Närhet till vattendrag (dricksvatten), transportleder (floder, havskuster m.m.), bördig mark och andra naturresurser har i alla tider varit viktiga geografiska faktorer som påverkat var människor har bosatt sig. Då liksom nu har stora områden på jorden varit obebodda på grund av kyla, extrem värme eller platsens karga eller på annat sätt ogästvänliga karaktär.
Jämför vi de områden på jorden som är mest glesbefolkade med de platser som har högst befolkningstäthet framträder mycket stora skillnader (se karta).
Idag är uppskattningsvis 35 procent av jordens totala landyta obebodd. Dit hör områden som Antarktis och stora ökenområden i Afrika och Asien. Även Grönland och delar av Sibirien är mycket glesbefolkade. Grönland har en area på 2 166 086 km² (Sverige har 450 292 km²) och är världens 13:e största land till ytan, men där bor endast ca 57 000 människor (2023). Platsens otillgänglighet, det kyliga klimatet (polarklimat) i kombination med begränsade möjligheter att bedriva jordbruk och handel har varit de främsta orsakerna till att människor inte bosatt sig där.
Europa har ca 750 miljoner invånare (2023). Det mest tätbefolkade landet i Europa är Nederländerna där det bor ca 500 människor per km².
Nordens mest befolkningstäta land är Danmark med 135 invånare per km². I Sverige, som är Europas femte största land till ytan, bor det bara 25 invånare per km². Vissa områden i Sverige såsom storstadsregionerna är dock mycket tätbefolkade, medan andra delar av landet är glesbefolkade och ibland helt obebodda (se karta). Av Nordens övriga länder har Finland 18 invånare/km², Norge 15 invånare/km² och Island - som är det mest glesbefolkade landet i Europa - bara 3 invånare/km².
Asien är den världsdel där det bor flest människor, ca 4,8 miljarder (2023). Både Kina och Indien har befolkningar som snart närmar sig 1,5 miljarder människor och Kina som länge varit jordens folkrikaste land kommer att passeras av Indien före år 2030. De två länder som är mest tätbefolkade i Asien är Singapore (8 100 invånare/km²) och Bangladesh (1 200 invånare/km²).
I Afrika bor omkring 1,4 miljarder människor (2023), ojämnt fördelad över kontinentens landyta. Där finns enorma obrukbara ökenområden (främst Sahara), men även bördig mark och stora regnskogar. Det land i Afrika som har flest människor är Nigeria (ca 220 miljoner invånare, 2023).
Nordamerika (inkl. Centralamerika) har 592 miljoner invånare (2023). Nästan hälften av dessa bor i USA (336 miljoner, 2023). Resten av befolkningen bor i Kanada, Mexiko och Centralamerika. I Sydamerika finns ca 440 miljoner människor (2023), nästan hälften av dem bor i Brasilien (216 miljoner, 2023).
Oceanien har ca 44 miljoner invånare (2023) och låg befolkningstäthet. Australien är Oceaniens största land, både till ytan (7,7 miljoner km²) och antal invånare (ca 26 miljoner, 2023). Australien består dock till stor del av ökenområden och är därför mycket glesbefolkat (3 invånare/km²).
Jordens befolkning har ökat kraftigt sedan slutet av 1900-talet - snabbare än någonsin i människans historia. Vad beror då denna enorma befolkningsökning på?
Det måste samtidigt påpekas att befolkningen faktiskt minskar i vissa områden och länder runt om i världen. I många europeiska länder, inklusive Sverige och de övriga nordiska länderna, föds för få barn. Även i flera länder i Östeuropa minskar befolkningen. Några anledningar till det minskade barnafödandet är att många väljer att utbilda sig längre än tidigare och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden har förbättrats. Även sociala mönster i samhället har förändrats och svenska kvinnor vill inte föda barn lika tidigt i livet som för 30 år sedan.
Som nämnts ovan har befolkningsökningen i många länder och områden planat ut och till och med minskat.
I flera asiatiska länder där befolkningsökningen tidigare varit stor har antalet nyfödda barn minskat. Detta hänger ihop med att länder som exempelvis Sydkorea och Thailand har fått en betydligt högre levnadsstandard under de senaste 30 åren och att befolkningen ser att det finns andra möjligheter att försörja de äldre än genom att föda många barn. Preventivmedel (t.ex.kondom och p-piller) innebär en stor kostnad för fattiga familjer, men då inkomsterna ökar blir också familjeplanering och användningen av preventivmedel vanligare.
Barnbegränsning kan också påkallas från statlig nivå. I Indien har man sedan 1940-talet bedrivit statliga kampanjer om frivillig barnbegränsning och även erbjudit gratis sterilisering. Dessa kampanjer har dock inte varit särskilt framgångsrika och befolkningen i Indien har fördubblats på 40 år. Därför har flera indiska delstater planer på att införa barnbegränsning enligt den kinesiska modellen som användes före 2015, där familjer som skaffar fler än ett barn fick betala höga böter.
Det finns flera stora utmaningar som mänskligheten står inför allteftersom befolkningen ökar.
Samtidigt som planerna på hållbar utveckling kräver att människor lyfts ur fattigdom blir det svårt att få jordens resurser att räcka till då fler människor får högre levnadsstandard. Redan nu förbrukar mänskligheten mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Om alla människor i världen skulle leva som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år.
Fler människor på jorden medför att bristen på många naturresurser blir mer märkbar än idag. I kombination med framtidens klimatförändringar kommer också fler områden på jorden bli obeboeliga för människor. Det innebär att allt fler måste leva på en allt mindre yta än tidigare. Konkurrensen om de naturresurser som finns kommer därmed att öka, vilket i sin tur skulle kunna bli en bakomliggande orsak till fler väpnade konflikter. Många forskare varnar särskilt för att konkurrensen om vatten kommer att bli en vanlig konfliktfaktor. Redan idag råder brist på dricksvatten på många platser och detta problem kommer att öka om inte fler förebyggande insatser görs.
Många fattiga länder har idag också stora problem med försörjning av många människor som lämnar landsbygden och flyttar till städerna i jakt på arbeten och ett bättre liv. Men de flesta jobb kräver utbildning, vilket många människor från den fattiga landsbygden saknar. Denna okontrollerade urbanisering har lett till att städernas slumområden växer snabbt och att hundratals miljoner människor runt om i världen tvingas leva i enkla plåtskjul, utan tillgång till rent vatten och annan sanitär utrustning. Enbart i Indien lever mer än en halv miljard människor under sådana fattiga förhållanden.
Enligt beräkningar kommer jordens befolkning att passera 10 miljarder kring mitten av 2000-talet. För undvika att de flesta av alla dessa människor hamnar i fattigdom och svält kommer det att krävas stora omställningar, även i den rika världen.
Ny teknik inom jordbruket kan öka livsmedelsproduktionen, men det kan inte lösa problemet helt och hållet. Om världens resurser ska räcka till framtidens stora befolkning måste framförallt vi som lever i rika länder se över våra levnadsmönster.
LÄS MER: Världens befolkning
LÄS MER: Fattigdom och ohälsa i världen
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
LÄS MER: Sveriges befolkning, migration och integration
LÄS MER: Hållbar utveckling
Befolkning: De människor som bor inom ett geografiskt område, t.ex. en kommun eller ett land.
Befolkningstäthet: Hur många människor det bor på en specifik yta, t.ex. invånare per kvadratkilometer.
Dödstal (mortalitet): Hur många som dör, ofta angivet i antalet avlidna per tusen invånare.
Familjeplanering: Att styra hur många barn man ska få.
Födelsetal (nativitet): Hur många som föds, ofta angivet i antalet födda per tusen invånare.
Glesbefolkat: Område där få människor bor - det är långt till närmaste granne.
Spädbarnsdödlighet: Dödlighet bland barn upp till ett års ålder.
Tätbefolkat: När människor bor nära varandra på ett område är det tätbefolkat.
Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Dela in klassen i grupper. Redovisa gärna svaren i helklass.
Litteratur:
Ann-Zofie Duvander, Jani Turunen m.fl., Demografi: befolkningsperspektiv på samhället, Studentlitteratur AB, 2017.
Christen Sörensen, Demografi, Systime Academic, 2005.
David Drakakis-Smith, Urbanization, housing and the development process, Routledge, 2013
David Drakakis-Smith, Third world cities, Routledge, 1993
Göran Djurfeldt, Mera mat: att brödföda en växande befolkning, A-Z förlag, 2001
Holly R. Barcus, Keith Halfacree, An introduction to population geographies, Routledge, 201.7
Sara Brorström, Anders Parment, Attraktiva platser bortom urbanisering och tillväxt: en studie av hållbar utveckling, Studentlitteratur AB, 2017
Stephen Castles m.fl., The age of migration, Palgrave Macmillan, 2013
Text: Carl-Henrik Larsson, SO-lärare och skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för Geografi åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Geografi 1, Geografi 2.
Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn. Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna: Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
Genomgång (10:37 min) där SO-läraren Viktor Forss Katz berättar på ett enkelt sätt var på jorden människor bor och varför de bor där.
Genomgång (24:00 min) av SO-läraren Madeleine Smith om rika och fattiga länder, befolkningshistoria, befolkningslära och befolkningspyramider.
På den här sidan hittar du bland annat flera filmer, infografer och ett quiz som ger mer information om hur det är för människor att leva i extrem fattigdom och vad vi kan göra för att utmana fattigdomen. Här finns också lektioner anpassade för ämnet samhällskunskap för gymnasieskolan. Med materialet #Utmanafattigdomen vill biståndsorganisationen We Effect sprida kunskap om den landsbygdsutveckling som är nödvändig för att fler ska få mat på bordet.
Avsnitt (61 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om problemen med jordens befolkningsökning. Vi människor ligger bakom de flesta av framtidens möjliga katastrofer. Och vi blir bara fler och fler. När man pratar om klimatkrisen, matkrisen eller ekosystemens pågående kollaps är det en faktor som återkommer och som är helt central: Befolkningen. Fler och fler pratar nu om att det bästa för klimatet är att skippa att skaffa barn, och att jordens framtid vilar på att vi blir färre och färre. Men vi vet också att fokus på befolkningsfrågor genom historien resulterat i stora övergrepp på mänskliga rättigheter, framförallt i fattiga länder. P3 Dystopia reder ut den kontroversiella frågan: Är vi för många?
Lektionsfilm (4:42 min) från SO-läraren "Kunskapskoden" som förklarar vad en befolkningspyramid är och hur vi kan använda den informationen.
Lektionsfilm (14:35 min) där SO-läraren Patrik Kaati börjar berätta om den demografiska transitionen. Här fokuseras på fas 1.
Lektionsfilm (14:58 min) där SO-läraren Patrik Kaati fortsätter berätta om den demografiska transitionen.
Lektionsfilm (4:35 min) där SO-läraren Patrik Kaati fortsätter berätta om den demografiska transitionen.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 18 delar (2-3 min per avsnitt) om globala målen. År 2015 godtog FN:s medlemsländer "Agenda 2030", en ambitiös plan som fokuserar på att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter, att främja fred och att lösa klimatkrisen. För att nå dit framtogs 17 mål, de "Globala målen för hållbar utveckling". Serien fokuserar på dessa mål, vad de betyder och vilka insatser som görs för att nå dem...
Pedagogisk genomgång (14:02 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om befolkning, befolkningsexplosionen och den demografiska transitionen.
Genomgång (6:02 min) av SO-läraren Therese Blom Olsson som berättar om Nordens befolkning.
Genomgång (11:13 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar befolkningspyramider, befolkningsutveckling och den demografiska transitionen.
SCB:s avsnitt om demografi och integration.Demografi är vetenskapen om befolkningens fördelning, storlek och sammansättning. Demografisk statistik innehåller bland annat information om befolkningens födelseland, ålder, kön och medborgarskapsland. Här finns också statistik över hur befolkningen flyttar, både inom Sverige (inrikes flyttningar) och över landsgränsen (utrikes flyttningar)...
Genomgång (2:51 min) där SO-läraren Mikael Larsson kortfattat går igenom några begrepp som har att göra med "befolkning": demografi, befolkning, befolkningsexplosion, befolkningsutveckling, familjeplanering, migration, emigration, immigration, påtvingad immigration, flyktingar, klimatflyktingar, nativitet, mortalitet, urbanisering, tätbygd och glesbygd.
Genomgång (7:13 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordens befolkning och befolkningsfördelning - befolkningsexplosioner, familjeplanering och varför människor bor där de bor.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Miljö och hållbarhetsfrågor handlar om samspelet mellan människan och jordens natur och naturtillgångar. Genom en...
Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till olika världsdelar och världens länder.
Geografiska fakta och skildringar om olika världsdelar och världens länder.
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Ämnesområdet världens befolkning handlar om befolkningsutveckling, befolkningsfördelning, migration, urbanisering och...
Om migration och dess bakomliggande orsaker samt drivkrafterna bakom urbanisering och vilka konsekvenser förflyttningen...
Om människans behov av naturresurser och hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Om olika typer av naturresurser och vilka konsekvenser användningen av dessa får för människor och miljö runt om i...
Hållbar utveckling och dess tre former: social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Hur val och...
Avsnittet tar upp olika sorters naturkatastrofer och orsakerna bakom dessa samt hur individer och samhällen kan...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer. Demografi eller befolkningslära som det...
Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det ibland också kallas, är den ena av geografins båda...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information. Resultatet...
Tidigare historia: Precis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål...
Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt och fortfarande vanligt mått på...
Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....
