När blev jordens befolkning 1 miljard?
Idag (2019) lever det ungefär 7,7 miljarder människor på jorden men forskarna räknar med att befolkningen kommer att närma sig 10 miljarder i mitten av århundradet, för att i slutet av 2000-talet passera 11 miljarder människor. Detta kommer att bli en utmaning med tanke på att jordens resurser då måste föda så många fler människor än idag.
Det är intressant att studera hur jordens befolkning har ökat genom historien och det går att peka på historiska orsaker till varför befolkningsökningen har sett ut som den har gjort.
Så länge människor livnärde sig som jägare och samlare var befolkningsökningen mycket liten. Det var först i samband med jordbruksrevolutionen för ca 12 000 år sedan då människor började bruka jorden som världens befolkning började öka gradvis. Till en början var denna ökning mycket liten. Människor levde inte så länge på grund av sjukdomar och många kvinnor dog i barnsäng. Därutöver bidrog missväxt och krig till att hålla befolkningsmängden nere. Vid vår tideräknings början, alltså för lite mer än 2 000 år sedan, fanns det uppskattningsvis 300 miljoner människor på jorden.
Mellan vår tideräknings början och fram till mitten av 1600-talet gick befolkningsökningen långsamt och vid 1600-talets slut fanns det omkring 700 miljoner människor på jorden. Digerdöden under 1300-talet hade tagit död på mellan 50-70% av befolkningen i många områden och det dröjde länge innan befolkningen återhämtade sig. Återkommande krig var också bakomliggande orsaker till att befolkningsökningen gick långsamt.
I och med den industriella revolutionen, med start i Storbritannien under senare delen av 1700-talet, kom jordens befolkning att öka i allt snabbare takt. Ny teknik förändrade och förbättrade jordbruket och fler munnar kunde mättas. Även inom läkarvetenskapen skedde stora framsteg, exempelvis började man redan under slutet av 1700-talet att vaccinera mot smittkoppor. Mer mat och bättre sjukvård ledde till att befolkningen ökade och i början av 1800-talet fanns det 1 miljard människor på jorden.
Det skulle dock dröja fram till 1930-talet innan befolkningen fördubblats från 1 till 2 miljarder. Sedan gick befolkningsökningen mycket snabbt och 1980 var jordens befolkning 4 miljarder och idag (2019) är den nästan 8 miljarder. Således har de senaste 4 miljarderna människor tillkommit på bara 40 år!
(BILD statistik)
Ojämn befolkningsfördelning
I ett historiskt perspektiv har jordens befolkning aldrig varit jämn fördelad över kontinenterna. Floder, sjöar, kuster vid transportleder, bördig mark eller närhet till naturresurser och bytesdjur utgjorde tidigt i mänsklighetens historia geografiska orsaker till varför människor bosatte sig på en viss plats eller inom ett visst område. Då liksom nu var stora områden på jorden obebodda på grund av kyla, extrem värme eller platsens karga eller på annat sätt ogästvänliga karaktär.
Idag är uppskattningsvis 35 procent av jordens totala landyta obebodd. Dit hör områden som Antarktis och stora ökenområden i Afrika och Asien. Även Grönland och delar av Sibirien är mycket glesbefolkat med tanke på dess enorma landyta. På Grönland som har en area på 2 166 086 km² (Sverige är 450 292 km²), och därmed är världens 13:e största land till ytan bor endast lite mer än 56 000 människor (2019). Platsens otillgänglighet, det kyliga klimatet (polarklimat) i kombination med begränsade möjligheter att bedriva jordbruk och handel har varit de främsta orsakerna till att människor inte flyttat dit.
Jämför vi de områden som är mest glesbefolkade med de platser som är mest tätbefolkade så framträder enorma skillnader i befolkningstäthet. Mer än 12 % av jordens befolkning bor i Europa och det mest tätbefolkade landet är Nederländerna där det bor nästan 500 människor per kvadratkilometer. De nordiska länderna är jämfört med Nederländerna mycket glesbefolkade. I Sverige bor det 25 innevånare per kvadratkilometer och då har landet Europas femte största areal till ytan. Det ska dock framhållas att vissa områden i Sverige är mycket tätbefolkade (storstadsregionerna) medan andra delar av landet är glesbefolkade och till och med helt obebodda. Ställer vi det i relation till de övriga nordiska länderna så har Norge 15, Finland 18 och Danmark 135 människor per kvadratkilometer. Det innebär att Danmark är Nordens mest befolkningstäta land.
Asien är den kontinent där det bor störst antal människor. Omkring 60 % av jordens befolkning bor i Asien. Både Kina och Indien har befolkningar som närmar sig 1, 4 miljarder människor och Kina som länge varit jordens folkrikaste land kommer att passeras av Indien före år 2050 i antal människor. De två länder som är mest tätbefolkade i Asien är annars Singapore (8100 människor per kvadratkilometer) och Bangladesh (1200 människor per kvadratkilometer).
I Afrika är befolkningen (13 % av jordens befolkning) ojämnt fördelad över kontinentens landyta till följd av de skilda geografiska förhållanden som finns. I Afrika finns obrukbara ökenområden som i omöjliga att bruka men även bördig mark och regnskogar. Det land i Afrika som har flest människor är Nigeria (ca 190 miljoner 2017).
Nordamerika har 580 miljoner innevånare (2016) och mer än hälften av dessa människor bor i USA och Kanada. Resten av befolkningen bor i Mexiko, Västindien och Centralamerika. I Sydamerika. där det bor (430 miljoner människor (2018) är Brasilien det land där den största befolkningen finns (209 miljoner människor 2017).
Kontinenten Oceanien (där bland annat länder som Australien och Nya Zeeland ligger) har en låg befolkningstäthet. I Australien (som har den största befolkningen i Oceanien - 24,6 miljoner människor 2017) finns det stora ökenområden med höga temperaturer och där det knappt kommer någon nederbörd. I dessa områden bor det endast små grupper av urinnevånare (Aboriginer) men till största delen är det obefolkad mark.
Vad beror befolkningsökningen på?
Jordens befolkning har ökat med 1,7 miljarder sedan millenieskiftet, vilket är den största befolkningsökning av människor i jordens historia. Vad beror då denna befolkningsökning på? I många fattiga länder i Afrika och i Asien är födelsetalen stora och det är inte ovanligt att en kvinna i exempelvis Uganda föder fem barn under sitt liv, något som idag är ovanligt i rika länder. I länder och områden med höga födelsetal ses barn som en social trygghet för familjen, att det är den yngre generationen som längre fram kommer att försörja de äldre. Många barn utnyttjas också som arbetskraft och ger familjerna ett välbehövligt ekonomiskt tillskott.
Det finns dock fler avgörande bakomliggande faktorer till befolkningsökningen än de höga födelsetalen. En annan viktig och bidragande orsak är att spädbarnsdödligheten har minskat i många av världens fattigaste länder samtidigt som sjukvården överlag har förbättrats. Vaccinationsprogram och bekämpning av den fruktade sjukdomen malaria har fått märkbara effekter vad gäller antalet människor som överlever i områden där många människor tidigare dog i sjukdomen. Medellivslängden har ökat under de senaste 20 åren i flertalet av världens länder, både i fattiga och i rika länder, och denna ökning av livslängd är en viktig orsak till befolkningsökningen i världen.
Det ska också framhållas att befolkningen faktiskt minskar i vissa områden och länder runt om i världen. I många europeiska länder, inklusive Sverige och de övriga nordiska länderna, föds för få barn. Även i flera länder i Östeuropa minskar befolkningen. Anledningar till minskat barnafödande är att kvinnor utbildar sig längre än tidigare samt att kvinnorna har fått en förändrad roll på arbetsmarknaden än tidigare. Även sociala mönster i samhället har förändrats och svenska kvinnor vill inte föda barn lika tidigt i livet som för 30 år sedan.
Vad kan göras för att bromsa befolkningsökningen?
Som nämnts ovan så har befolkningsökningen i många länder och områden planat ut och till och med minskat. I flera asiatiska länder, där befolkningsökningen tidigare varit stor, har antalet nyfödda barn minskat. Detta hänger i hop med att länder som exempelvis Sydkorea och Thailand har fått en betydligt högre levnadsstandard under de senaste 30 åren och att befolkningen ser att det finns andra möjligheter att försörja de äldre än genom att föda många barn. Preventivmedel, som kondom och p-piller, innebär en stor kostnad för fattiga familjer men då inkomsterna ökar blir också användningen av preventivmedel som ett sätt att planera familjens storlek vanligare.
Barnbegränsning kan också påkallas från statlig nivå. I Indien har man sedan 1940-talet bedrivit statliga kampanjer om frivillig barnbegränsning och även erbjudit gratis sterilisering. Dessa kampanjer har dock inte varit särskilt framgångsrika och befolkningen i Indien har fördubblats på 40 år. Därför har flera indiska delstater planer på att införa barnbegränsning enligt den kinesiska modellen som användes före 2015, där familjer som skaffar mer än ett barn fick betala höga böter.
Systemen med ettbarnspolitik infördes i Kina under 1980-talet då befolkningen ökade stort. Ettbarnspolitiken fick störst genomslag i de större städerna men var svårare att upprätthålla på landsbygden där den statliga kontrollen var mindre. Sedan 2015 har systemet blivit mer tillåtande mot att skaffa två barn och det finns också indikationer på att systemet kommer att avskaffas.
Utmaningar med en större befolkning
Det finns flera stora utmaningar som mänskligheten står inför då befolkningen ökar i den takt som nu sker. Samtidigt som en hållbar utveckling kräver att människor lyfts ur fattigdom så blir det svårt att få jordens resurser att räcka till då fler människor får en högre levnadsstandard. Redan nu förbrukar mänskligheten mer naturresurser än vad jorden kan återskapa. Skulle alla människor i världen leva som vi i Sverige så skulle det behövas fyra jordklot för att producera allt vi konsumerar och använder varje år. Fler människor på jorden kommer att innebära att bristen på många naturresurser kommer att bli mycket mer märkbar än idag.
I kombination med framtidens klimatförändringar med ökad medeltemperatur så kommer fler områden på jorden bli obeboeliga för människor. Det innebär att fler människor kommer att leva på en mindre yta. Konkurrensen om de naturresurser som finns ökar vilket i sin tur är en bakomliggande orsak till väpnade konflikter. Det finns forskare som menar att en framtida konfliktfaktor är konkurrensen om vatten, något som kommer att bli en stor bristvara på många platser där befolkningen ökar mer än vad resurserna räcker till.
I flera fattiga länder är det redan nu ett stort problem att människor lämnar landsbygden och flyttar till städerna i jakt på arbeten. De företag som finns i de större städerna är främst i behov av arbetskraft med utbildning, vilket många människor från landsbygden saknar. Detta har bidragit till att ständernas slumområden växer okontrollerat och att miljoner människor runt om i världen tvingas leva i plåtskjul, utan tillgång till rent vatten och sanitär utrustning. Enbart i Indien lever mer än en halv miljard människor under sådana fruktansvärda förhållanden! I Nigerias största stad Lagos har förslumningen medfört enorma problem då miljoner människor lever utan sociala skyddsnät samt saknar mat och rent vatten. Staden Lagos är en av världens snabbast växande städer och 1 500 människor flyttar dit från landsbygden varje dag.
Enligt beräkningar kommer jordens befolkning att passera 10 miljarder människor i mitten av 2000-talet. För att en majoritet av jordens befolkning då inte ska hamna i svält och fattigdom kommer det att krävas stora omställningar, även i den rika världen. Ny teknik inom jordbruket kan öka livsmedelsproduktionen men det kan inte lösa problemet helt och hållet. Det finns forskare som menar att framtidens protein-källa går att finna i livsmedel framställa av insekter. Detta menar även FN:s jordbruksorgan FAO. Insekter är billig och proteinrik mat som kan föda många människor utan någon negativ miljöpåverkan. Även vi som lever i rika länder måste se över våra levnadsmönster om världens resurser ska räcka till framtidens stora befolkning.
Relevanta begrepp
Dö i barnsäng: När modern död under förlossningen.
Smittkoppor: En mycket smittsam och dödlig sjukdom men utrotades under 1970-talet.
Industriella revolutionen: Inleddes i Storbritannien under 1700-talet och markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället.
Spädbarnsdödlighet: Dödlighet bland barn upp till ett års ålder.
Familjeplanering: Att med olika preventivmedel (exempelvis kondom och p-piller) begränsa antalet barn.
