M

Nationalekonomiska teorier

Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer därför mycket från t.ex. privatekonomi.

Dessa olika idéer om hur samhällets ekonomi ska styras kallar vi för nationalekonomiska teorier. I den här texten presenteras några av de vanligaste som brukar anvöändas för att förklara ekonomiska skeenden i historien och i vår egen tid.

Självhushållning

Ett av de allra äldsta sätten att organisera ekonomi var det som vi idag kallar för självhushållning. Grunden i detta system var att alla som levde tillsammans producerade vad de behövde, och fördelade det mellan sig. Denna typ av hushållning krävde mycket arbetskraft då allt som behövdes tillverkades och nästan ingen handel förekom. Framförallt förekom denna typ av ekonomi i tidiga jägar- eller jordbrukssamhällen.

Penningekonomi

När olika stater började växa fram ökade också handeln. Till en början handlade man genom att byta varor mot varor. Detta utvecklades så småningom till att byta varor mot metaller som sedan blev till mynt. Detta ledde till att människor också började få betalt för sitt arbete med pengar. Detta kallas penningekonomi och med den växte handeln ytterligare.

Merkantilism

När moderna stater började växa fram på 1500- och 1600-talen ville kungarna och furstarna också öka sin kontroll över handeln.

Nu ville man satsa på inhemsk produktion och så lite som möjligt skulle importeras. Man skulle också satsa på import av råvaror som skulle förädlas för att kunna exportera som färdiga produkter. Genom detta sätt att importera och exportera skulle landet få positiv handelsbalans. Mer pengar skulle komma in i landet än ut, vilket skulle göra det rikare och rikare.

Statens uppgift var att skydda det egna landets produktion. Det viktigaste verktyget för detta var tull. Genom dyra tullar på utländska varor blev det dyrare att importera vissa produkter och det egna landets produktion skyddades.
 

Relevanta begrepp

Hushålla:

Producera:

Produktion:

Arbetskraft:

Arbetsgivare:

Import:

Export:

Handelsbalans:

Tull:

Frihandel:

Marknad:

Tillväxt:

Klasskamp:

Kapital:

Kapitalist:

Arbetarklass:

Utsugning:

Fackförening:

Den stora depressionen:

Tillgång och efterfrågan:

Multiplikatoreffekt:

Högkonjunktur:

Lågkonjunktur:

Inflation:

Lägstalön:

Ekonomisk liberalism

Handeln som vuxit fram under 1500- och 1600-talen hade gjort delar av Europa rikt. Nu växte industrialismen fram och skapade nya förutsättningar för ekonomin.

En av de ledande ekonomiska tänkarna blev engelsmannen Adam Smith. Smith menade att all handel skulle vara fri och utan hinder och var därför mycket kritisk mot merkantilismen. Han menade att alla tullar och liknande skulle tas bort och ersättas av frihandel.

För Smith skulle hela ekonomin vara fri och staten skulle inte lägga sig i. Regleringar skulle avskaffas och varor och tjänster flyta fritt på en marknad. Tanken var att den fria ekonomin skulle gynna alla och att ekonomin då skulle växa, något som kallas för tillväxt.

Smith utgick från att staten i grunden var överflödig eftersom människan var förnuftig, upplyst och i slutändan ville sitt eget bästa. Om alla bara gjorde vad som var bäst för dem själva skulle det i längden leda till det bästa för hela landet. Frågor om priser eller tillgång till varor skulle styras av marknaden själv. En osynlig hand skulle lösa både dessa problem och saker som arbetslöshet, fattigdom och prissättning.

Den politiska ideologi som växte fram som en följd av Adam Smtihs idéer kallas för liberalism efter det engelska ordet för frihet.

Marxism

Som en motreaktion till liberalismen och den fria ekonomin växte marxismen fram. Friheten i ekonomin hade lett till framväxten av en fattig arbetarklass, orättvisor och sociala problem.

1800-talets socialister såg detta som ett stort problem. De menade att de som ägde företagen blev rika på andras arbete, medan de som arbetade slet hårt för låga löner.

Socialisterna kämpade för att förbättra arbetarnas villkor. Filosofen Karl Marx grundlade en ekonomisk teori som tog sin utgångspunkt i det han kallade för klasskamp. Marx menade att alla samhällen i historien hade präglats av en kamp mellan olika klasser, om kontrollen över produktionen och dess fördelning. Oavsett om det var mellan slavar och slavägare eller det moderna industrisamhällets kamp mellan de som ägde; kapitalister och de som arbetade; arbetarklassen.

I en marxistisk ekonomi blir alltså det viktiga att minska utsugningen av arbetarklassen. Detta skulle ske genom att ta kontroll över produktionen. Ekonomin skulle regleras, fackföreningar stöttas, olika skatter införas. Genom detta skulle man flytta makt och pengar från de som ägde till de som arbetade. I vissa länder, som i Ryssland, skedde det genom väpnad revolution medan andra länder valde politiken.

Idag är det få länder som är marxistiska, även om många är påverkade av tänkandet. Istället för att fokusera på det enskilda landet brukar de moderna marxisterna istället mena att klassamhället idag är globalt men kapitalismen i grunden är densamma.

Keynesianism

En av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer hette John Maynard Keynes. Keynes var i grunden liberal men menade i likhet med marxisterna att total ekonomisk frihet skapade problem. Därför menade han att staten var tvungen att ta ansvar där marknadsekonomin inte klarade av att göra det.

Staten skulle gripa in i ekonomin genom bidrag och skatter, för att på så sätt stötta eller reglera marknaden när det behövdes.

En viktig fråga för Keynes var arbetslösheten. Keynes hade sett effekterna av den stora depressionen och med det bildat sig en tydlig uppfattning om arbetslöshetens effekter. Han menade att marknadsekonomin inte klarade av att lösa arbetslösheten på egen hand.

Om fler kom i arbete skulle ekonomin växa. Då skulle efterfrågan på varor och tjänster öka. Genom ökad efterfrågan skulle fler få arbete vilket i sin tur skulle leda till ännu högre efterfrågan, en positiv spiral. I de länder som påverkas av Keynes har man därför ofta genomfört stora statliga projekt för att bekämpa arbetslösheten.

Genom att satsa skulle man få en multiplikatoreffekt. Detta innebar att varje satsad krona i förlängningen skulle många olika effekter, inte bara den man satsade på. Därför skulle statliga satsningar vara extra effektiva.

Keynes menade också att det var viktigt att bekämpa konjunkturernas svängningar. Genom att spara pengar i högkonjunktur skulle ett land få pengar över som kunde satsas i lågkonjunktur. På så vis skulle det snabbare gå att ta sig ur ett dåligt ekonomiskt tillstånd.

Monetarism

Ekonomen Milton Friedman är den som ligger bakom den andra av 1900-talets stora ekonomiska inriktningar; monetarism. Friedman var tydligt inspirerad av den klassiska liberalismen och hans idéer har sin grund där. Ibland kallas hans idéer därför för nyliberalism.

I denna teori ses inflationen som ett av ekonomins främsta problem. Därför blev inflationsbekämpning en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter. Inflationen bidrog till att förhindra tillväxt vilket gjorde att ekonomin inte fungerade. Genom aktiv penningpolitik skulle mängden pengar i omlopp hållas nere. Genom räntepolitik skulle inflationen styras och genom åtstramningspolitik skulle statens utgifter kontrolleras. I övrigt skulle staten låta ekonomin sköta sig själv med så få regleringar som möjligt.

En annan av monetarismens viktigaste idéer var att all arbetslöshet är frivillig. Egentligen fanns det arbetsuppgifter till alla. Ibland låg arbeten för långt borta, eller så vara lönerna för låga. Om människor bara var beredda att flytta, eller arbeta för lägre löner hade de sluppit vara arbetslösa. Därför borde t.ex. regler för lägstalöner tas bort. Om människor bara var tvingade att ta de jobb som fanns tillgängliga skulle arbetslösheten upphöra.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer därför mycket från t.ex. privatekonomi.

Dessa olika idéer om hur samhällets ekonomi ska styras kallar vi för nationalekonomiska teorier. I den här texten presenteras några av de vanligaste som brukar anvöändas för att förklara ekonomiska skeenden i historien och i vår egen tid.

Självhushållning

Ett av de allra äldsta sätten att organisera ekonomi var det som vi idag kallar för självhushållning. Grunden i detta system var att alla som levde tillsammans producerade vad de behövde, och fördelade det mellan sig. Denna typ av hushållning krävde mycket arbetskraft då allt som behövdes tillverkades och nästan ingen handel förekom. Framförallt förekom denna typ av ekonomi i tidiga jägar- eller jordbrukssamhällen.

Uppdaterad: 18 september 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Länkar om Nationalekonomiska teorier

Relaterade ämneskategorier

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska filosofin förespråkar ett...

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Grundläggande och övergripande fakta om ekonomi och handel. Fokus ligger på samhällsekonomi.

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi.

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...