Nationalekonomiska teorier kan vara både heltäckande förklaringsmodeller eller mer specificerade teorier. Gemensamt är att de försöker förklara samhällsvetenskapliga ekonomiska problem.
S

Nationalekonomiska teorier

I det här avsnittet presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism.

Vi kommer också titta närmare på begreppen självhushållning och penningekonomi.

Koppling till ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer mycket från t.ex. privatekonomi.

Dessa olika idéer om hur samhällets ekonomi ska styras kallar vi för nationalekonomiska teorier. Här nedan presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna som brukar användas för att förklara ekonomiska skeenden i historien och i vår egen tid.

Självhushållning

Ett av de allra äldsta sätten att organisera ekonomi var det som vi idag kallar för självhushållning. Grunden i detta system var att alla som levde tillsammans producerade vad de behövde, och fördelade det mellan sig. Denna typ av hushållning krävde mycket arbetskraft då allt som behövdes tillverkades och nästan ingen handel förekom. Framförallt förekom denna typ av ekonomi i tidiga jägar- eller jordbrukssamhällen.

Penningekonomi

När olika stater började växa fram ökade också handeln. Till en början handlade man genom att byta varor mot varor. Detta utvecklades så småningom till att byta varor mot metaller som sedan blev till mynt. Detta ledde till att människor också började få betalt för sitt arbete med pengar. Detta kallas penningekonomi och med den växte handeln ytterligare.

Merkantilism

När moderna stater började växa fram på 1500- och 1600-talen ville kungarna och furstarna också öka sin kontroll över handeln.

Nu ville man satsa på inhemsk produktion och så lite som möjligt skulle importeras. Man skulle också satsa på import av råvaror som skulle förädlas för att kunna exportera som färdiga produkter. Genom detta sätt att importera och exportera skulle landet få positiv handelsbalans. Mer pengar skulle komma in i landet än ut, vilket skulle göra det rikare och rikare.

Statens uppgift var att skydda det egna landets produktion. Det viktigaste verktyget för detta var tull. Genom dyra tullar på utländska varor blev det dyrare att importera vissa produkter och det egna landets produktion skyddades. Merkantilismen var framförallt 1700-talets dominerande ekonomiska lära.

Ekonomisk liberalism

Handeln som vuxit fram under 1500- och 1600-talen hade gjort delar av Europa rikt. Nu växte industrialismen fram och skapade nya förutsättningar för ekonomin.

En av de ledande ekonomiska tänkarna blev engelsmannen Adam Smith. Smith menade att all handel skulle vara fri och utan hinder och var därför mycket kritisk mot merkantilismen. Han menade att alla tullar och liknande skulle tas bort och ersättas av frihandel.

För Smith skulle hela ekonomin vara fri och staten skulle inte lägga sig i. Regleringar skulle avskaffas och varor och tjänster flyta fritt på en marknad. Tanken var att den fria ekonomin skulle gynna alla och att ekonomin då skulle växa, något som kallas för tillväxt.

Smith utgick från att staten i grunden var överflödig eftersom människan var förnuftig, upplyst och i slutändan ville sitt eget bästa. Om alla bara gjorde vad som var bäst för dem själva skulle det i längden leda till det bästa för hela landet. Frågor om priser eller tillgång till varor skulle styras av marknaden själv. En osynlig hand (marknaden själv) skulle lösa både dessa problem och saker som arbetslöshet, fattigdom och prissättning.

Den politiska ideologi som växte fram som en följd av Adam Smtihs idéer kallas för liberalism efter det engelska ordet för frihet.

Marxism

Som en motreaktion till liberalismen och den fria ekonomin växte marxismen fram. Friheten i ekonomin hade lett till framväxten av en fattig arbetarklass, orättvisor och sociala problem.

1800-talets socialister såg detta som ett stort problem. De menade att de som ägde företagen blev rika på andras arbete, medan de som arbetade slet hårt för låga löner.

Socialisterna kämpade för att förbättra arbetarnas villkor. Filosofen Karl Marx grundlade en ekonomisk teori som tog sin utgångspunkt i det han kallade för klasskamp. Marx menade att alla samhällen i historien hade präglats av en kamp mellan olika klasser, om kontrollen över produktionen och dess fördelning. Oavsett om det var mellan slavar och slavägare eller det moderna industrisamhällets kamp mellan de som ägde; kapitalister och de som arbetade; arbetarklassen.

I en marxistisk ekonomi blir alltså det viktiga att minska utsugningen av arbetarklassen. Detta skulle ske genom att ta kontroll över produktionen. Ekonomin skulle regleras, fackföreningar stöttas, olika skatter införas. Genom detta skulle man flytta makt och pengar från de som ägde till de som arbetade. I vissa länder, som i Ryssland, skedde det genom väpnad revolution medan andra länder valde politiken.

Idag är det få länder som är marxistiska, även om många är påverkade av tänkandet. Istället för att fokusera på det enskilda landet brukar de moderna marxisterna istället mena att klassamhället idag är globalt men kapitalismen i grunden är densamma.

Keynesianism

En av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer hette John Maynard Keynes. Keynes var i grunden liberal men menade i likhet med marxisterna att total ekonomisk frihet skapade problem. Därför menade han att staten var tvungen att ta ansvar där marknadsekonomin inte klarade av att göra det.

Staten skulle gripa in i ekonomin genom bidrag och skatter, för att på så sätt stötta eller reglera marknaden när det behövdes.

En viktig fråga för Keynes var arbetslösheten. Keynes hade sett effekterna av den stora depressionen och med det bildat sig en tydlig uppfattning om arbetslöshetens effekter. Han menade att marknadsekonomin inte klarade av att lösa arbetslösheten på egen hand.

Om fler kom i arbete skulle ekonomin växa. Då skulle efterfrågan på varor och tjänster öka. Genom ökad efterfrågan skulle fler få arbete vilket i sin tur skulle leda till ännu högre efterfrågan, en positiv spiral. I de länder som påverkas av Keynes har man därför ofta genomfört stora statliga projekt för att bekämpa arbetslösheten.

Genom att satsa skulle man få en multiplikatoreffekt. Detta innebar att varje satsad krona i förlängningen skulle många olika effekter, inte bara den man satsade på. Därför skulle statliga satsningar vara extra effektiva.

Keynes menade också att det var viktigt att bekämpa konjunkturernas svängningar. Genom att spara pengar i högkonjunktur skulle ett land få pengar över som kunde satsas i lågkonjunktur. På så vis skulle det snabbare gå att ta sig ur ett dåligt ekonomiskt tillstånd.

Monetarism

Ekonomen Milton Friedman är den som ligger bakom den andra av 1900-talets stora ekonomiska inriktningar; monetarism. Friedman var tydligt inspirerad av den klassiska liberalismen och hans idéer har sin grund där. Ibland kallas hans idéer därför för nyliberalism.

I denna teori ses inflationen som ett av ekonomins främsta problem. Därför blev inflationsbekämpning en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter. Inflationen bidrog till att förhindra tillväxt vilket gjorde att ekonomin inte fungerade. Genom aktiv penningpolitik skulle mängden pengar i omlopp hållas nere. Genom räntepolitik skulle inflationen styras och genom åtstramningspolitik skulle statens utgifter kontrolleras. I övrigt skulle staten låta ekonomin sköta sig själv med så få regleringar som möjligt.

En annan av monetarismens viktigaste idéer var att all arbetslöshet är frivillig. Egentligen fanns det arbetsuppgifter till alla. Ibland låg arbeten för långt borta, eller så vara lönerna för låga. Om människor bara var beredda att flytta, eller arbeta för lägre löner hade de sluppit vara arbetslösa. Därför borde t.ex. regler för lägstalöner tas bort. Om människor bara var tvingade att ta de jobb som fanns tillgängliga skulle arbetslösheten upphöra.
 

Relevanta begrepp

Hushålla: Att få de resurser man har att räcka till.

Teorier: Antaganden och vetenskapligt underbyggda påståenden som förklarar ett problem.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Arbetskraft: De arbetsföra i en viss befolkning eller den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.

Arbetsgivare: Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis staten, en kommun eller ett företag.

Arbetstagare: Den som tar ett arbete som erbjuds av en arbetsgivare.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Handelsbalans: Summan av export och import. Ett land som exporterar mer än det importerar får en positiv handelsbalans och vice versa.

Tull: En skatt (avgift) som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Frihandel: Handel som inte regleras och förhindras av tullar eller andra handelshinder.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Tillväxt: Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid. Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period.

Klasskamp: Kampen mellan två samhällsklasser: arbetsgivare eller kapitalister och arbetare (arbetarklassen). Förenklat handlar det om att arbetarna vill ha högre lön och bättre arbetsvillkor medan kapitalisterna vill hålla nere sådana kostnader.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Arbetarklass: Innefattar merparten av alla arbetare och syftar i marxistisk teori på de lönearbetare som inte har något direkt inflytande över sitt arbete.

Fackförening: Medlemsorganisation för arbetstagare som driver arbetstagarnas intressefrågor (om löner, arbetstider o.s.v.) gentemot arbetsgivarnas organisationer.

Låg- och högkonjunktur: Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

Den stora depressionen: En långvarig lågkonjunktur som följde efter den stora Wall Street-kraschen i New York i USA 1929.

Tillgång och efterfrågan eller utbud och efterfrågan, handlar om förhållandet mellan priset på en vara eller tjänst och den kvantitet som köpare och säljare av varan eller tjänsten är villiga att handla med på en marknad. Läs mer >

Inflation: Pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare samtidigt som köpkraften minskar.

Lägstalön: En enligt svensk lag utsatt nedre gräns för löner som arbetsgivare betalar till arbetstagare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat vad nationalekonomi handlar om.
     
  2. Vad menas med självhushållning? Ge exempel på samhällen genom historien som baserat ekonomin på självhushållning.
     
  3. Vilka stora fördelar har penningekonomi jämfört med självhushållning?
     
  4. Vad menas med merkantilism?
     
  5. Varför var Adam Smith kritisk mot merkantilismens lära? Använd dig bl.a. av begreppet "frihandel" i ditt svar.
     
  6. Vad menade egentligen Adam Smith med att "en osynlig hand" skulle lösa alla problem på marknaden?
     
  7. Hur och varför uppkom marxismen och vad går läran ut på?
     
  8. Vad var det för samhällsproblem som fick ekonomen John Maynard Keynes att skapa en ny ekonomisk teori (keynesianism)?
     
  9. Vad är den största skillnaden mellan keynesianism och ekonomisk liberalism?
     
  10. Enligt ekonomen Milton Friedman, monetarismens grundare, är statens viktigaste uppgift inom ekonomin att motarbeta inflationen. Förklara kortfattat hur.
     
  11. Inom monetarismen (nyliberalismen) hävdas bland annat att arbetslöshet är frivilligt och egentligen skulle vara lätt att lösa. Förklara vad som menas och fundera på vilka fördelar samt nackdelar det medför både för staten och för den enskilde individen.

Diskutera:

  1. Dela in klassen parvis eller i mindre grupper som diskuterar fördelar respektive nackdelar gällande de nationalekonomiska teorierna. Alternativt om varje grupp väljer en teori som sedan redovisas i helklass.

 

Litteratur:
Robert W Grubbström, Ekonomisk teori, Academia adacta, 1997
Bo Sandelin m.fl., Det ekonomiska tänkandets historia, SNS Förlag, 1998
Harry Landreth och David C Colander, History of economic thought, South-Western College, 1994

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 2 och Internationell ekonomi.

I det här avsnittet presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism.

Vi kommer också titta närmare på begreppen självhushållning och penningekonomi.

Koppling till ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.

Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser. Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer mycket från t.ex. privatekonomi.

Dessa olika idéer om hur samhällets ekonomi ska styras kallar vi för nationalekonomiska teorier. Här nedan presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna som brukar användas för att förklara ekonomiska skeenden i historien och i vår egen tid.

Uppdaterad: 08 oktober 2018
Publicerad: 11 september 2018

Annons

Artiklar om Nationalekonomiska teorier

S
Leif Löwegren
2014-01-05
Nyliberalismen betraktas av sina anhängare som en återuppväckelse av den ursprungliga liberalismen. Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll...

Podcast om Nationalekonomiska teorier

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

Länkar om Nationalekonomiska teorier

Sortera efter:
          

En fördjupande genomgång (19:53 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör för keynesianismens grunder samt teorins styrkor, svagheter och konsekvenser.

Spara som favorit
          

Faktatext i Ekonomihandboken där du kan läsa om marxismen. Karl Marx var en filosof som under andra halvan av 1800-talet gjorde en serie analyser av kapitalismen som än i dag är överlägsna det mesta annat vad gäller ekonomiska och politiska undersökningar. Marx böcker blev därför snart ”marxism” men problemet med en sån ”ism” är att grundaren själv – alltså Marx – öppet erkände att han inte var marxist när han hörde andra förklara vad den teorin skulle stå för. Detta är problemet. Marxism är en tolkning av en filosofs tankar och undersökningar. Men det är inte så det brukar framställas. Marxism brukar i stället kallas för ”vetenskap” eller med än värre ord ”den vetenskapliga marxismen”...

Spara som favorit
          

En genomgång (20:24 min) av merkantilismens historiska bakgrund och hur den såg ut då med styrkor, svagheter och konsekvenser med dagens protektionism. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Genomgång (32:56 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som redogör för de viktigaste nationalekonomiska teorierna på ett begripligt sätt. Här berättas om merkantilism, liberalism (inkl osynliga handen), marxism, keynesianism och monetarism.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:19 min) av gymnasieläraren Eva Lindahl som berättar om produktionsfaktorer oxh kapitalism. Fokus ligger här på merkantilismen eller handelskapitalism, som det också kallas.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:34 min) där läraren Gustav Wigren går igenom vad merkantilism innebär.

Spara som favorit
          

Föreläsning (17:09 min) där läraren Mattias Denkert berättar kortfattat om olika ekonomiska teorier. Här behandlas merkantilism, ekonomisk liberalism och marxism.

Spara som favorit
          

Föreläsning (13:16 min) där läraren Mattias Denkert fortsätter berätta om ekonomiska teorier. Här behandlas Laissez faire, keynesianism och monetarism.

Spara som favorit
          

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning hittar du en sammanfattning om marxismen och dess lära. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

Faktatext på Uppsala universitets webbsida där du kan läsa kortfattat om 1700-talets ekonomiska lära. Idag lever vi i en tid då frihandel har blivit en viktig del av den internationella ekonomin. Under 1700-talet uppfattade man vägen till ekonomiskt välstånd på ett helt annat sätt. Den ekonomiska doktrin som då var rådande kallas merkantilismen. Från medeltidens slut t.o.m. 1800-talet var merkantilismen den helt dominerande ekonomiska läran i Europa...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som handlar om 1500-, 1600- och 1700-talens handelspolitiska lära - merkantilismen. Merkantilism är en samlande beteckning på ekonomiska idéer vars gemensamma drag är att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar. Detta sker främst genom att upprätthålla ett överskott i utlandshandeln...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om nationalekonomi. Här berättas om nationalekonomins centrala begrepp, teorier, historia och inriktningar.

Spara som favorit
          

Omfattande privat webbsida som främst riktar sig till universitetsstuderande. Här står liberalism och marxism i fokus. Här förklaras en rad olika begrepp som: den osynliga handen, laissez-faire, arbetsvärdelära, perfekt information, nyttomaximering, schumpeteriansk teori, merkantilism etc. Men du kan också läsa om mera allmänna ekonomiska termer som: deflation, globalisering, inflation, merkantilism, monopol, oligopol m.m.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i det ekonomiska tänkandets historia. Det ekonomiska tänkandets historia omfattar tänkare och teoribildning inom det ekonomiska området från antiken till nutid. De äldsta skriftliga källorna till ekonomiskt tänkande som finns härstammar från drygt 4 000 år sedan...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den brittiske ekonomen John Maynard Keynes. Under många år var hans syn på ekonomi högsta mode och under depressionen på 1930-talet betraktades han som en räddare av västvärldens demokrati. Vad finns kvar av Keynes idéer i dag?

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska filosofin förespråkar ett...

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Avsnittet fokuserar på privatekonomi, samhällsekonomi, internationell ekonomi och handel. Vi ska också titta närmare på nationalekonomiska teorier...

Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde, produktivitet, skatt, konjunkturer,...

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Här berörs...

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt...

Under uppbyggnad...