M

Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Krig och försvar 1500-1776

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

ANNONS

Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.

Bild: SO-rummet.se

Pikenare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).

Stark statsmakt gav väldrillade arméer

Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.

På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.

Bild: SO-rummet.se

Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.

Krutvapnen utvecklades långsamt

Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut.

Preussiskt linjeinfanteri 1700-tal — Bild: SO-rummet.se
Preussiskt linjeinfanteri kring mitten av 1700-talet.

Ny militär taktik - linjeinfanteri

Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.

ANNONS

Bild: SO-rummet.se

I härlägren trängdes ofta tusentals soldater på begränsade ytor under ohygieniska förhållanden. Sjukdomar spreds lätt.

Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.

Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.

De flesta soldaterna dog av sjukdomar

Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den store dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.

Avgränsare
LÄS MER: Krutets historia

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Svenska armén och flottan under stormaktstiden

ANNONS

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?

Ta reda på:

Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?

Diskutera:

Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?

Litteratur:
C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003

Text: Robert de Vries (red.)

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 31 juli 2021

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Krig och försvar 1500-1776

M

Sveriges första spionnät

av: Herman Lindqvist

2021-10-24

Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...

+ Läs mer

M

Kosacker inledde den ryska erövringen av Sibirien

av: Kaj Hildingson

2021-08-06

I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick regelbundet till Vita havskusten. Den ryske tsaren Ivan IV (1530-1584) ville gärna hålla noggrann kontroll över handeln och samtidigt utvidga sitt välde österut. Ivan drömde dels om att behärska hela Sibirien, dels om att kontrollera en väg till Kina. Den av tsaren utsände kosacken Jermaks erövringar av Sibirien kan liknas vid conquistadorernas framfart i Amerika. I båda fallen lade en liten grupp välbeväpnade män under sig enorma landområden och besegrade fiender som var överlägsna i antal men saknade eldvapen...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2021-07-30

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

S

Royal Suédois – svenskt regemente i fransk tjänst

av: Torbjörn Nilsson

2020-10-15

När regementets fanor och standar brändes av franska soldater vid en ceremoni utanför kyrkan S:t Nicolas i april 1792 sattes punkt för en hundraårig episod i svensk militärhistoria. Royal Suédois, det svenska regementet i fransk tjänst, upplöstes som ett led i den franska revolutionens nationalistiska strävanden. Att svenskar – liksom britter, holländare, skottar med flera – tjänstgjorde i andra länders arméer hade varit naturligt under 1600- och 1700-talens internationaliserade krig men framstod som suspekt för den nya tidens revolutionära och nationella strömningar...

+ Läs mer

S

Trettioåriga krigets slut och westfaliska freden

av: Torbjörn Nilsson

2020-04-27

Trettioåriga kriget har med all rätt betraktats som en fasansfull tid för Europa med dess miljontals döda, oräkneliga flyktingar och enskilda tragedier. Det fanns regioner där två tredjedelar av befolkningen omkom. Staden Osnabrück i tyska Niedersachsen miste under krigen hälften av sina invånare. Ändå symboliserar denna gamla Hansastad vid floden Hase också fredstanken. I stadens rådhus enades de tyska katolska furstarna och den svenska sidan efter flera års förhandlingar om ett fredsfördrag. Det undertecknades tillsammans med andra fördrag under stor pompa och ståt i grannstaden Münster den 24 oktober 1648, och satte punkt för det trettioåriga kriget...

+ Läs mer

Länkar om Krig och försvar 1500-1776

Sortera efter:

Myten om tåget över Stora Bält

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Karl X Gustav och tåget över Bält. Det räcker med att titta på en karta över Danmark för att förstå Karl X Gustavs dilemma. Mellan Jylland och Själland ligger två sund, Lilla Bält och Stora Bält, med ön Fyn mittemellan. Problemet var att svenskarna inte hade tillgång till någon flotta, alltså kunde de inte transportera trupperna över vattnet med hjälp av fartyg...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Tåget över Bält

Karl X Gustav

Spara som favorit

Slaget vid Lund: Nordens blodigaste drabbning

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Lund. Slaget räknas som det blodigaste som någonsin utkämpats på svensk mark, med upp till 50 procents förluster i människoliv – något som torde göra det till en av de värsta drabbningarna i världshistorien, om man utgår från antalet döda i proportion till antalet deltagande soldater.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Slaget vid Lund

Skånska kriget

Spara som favorit

Karoliner och uniformer under svensk stormaktstid

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om karolinernas uniformer. Karoliner – så kallades soldaterna i kungarna Karl XI och Karl XII arméer under Sveriges tid som stormakt. Än idag är karolinernas blå uniform synonym med svensk stormaktstid...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Indelningsverket

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

ANNONS

Slaget vid Narva - en av Sveriges största militära triumfer genom tiderna

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Narva. Under slaget vid Narva miste Karl XII omkring 670 soldater i stupade och 1 250 i sårade. På den ryska sidan dog omkring 9 000 soldater, varav ett tusental drunknade i Narvafloden. Omkring 20 000 ryska soldater fängslades och avväpnades men fick senare återvända hem.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Slaget vid Narva

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Karolinernas dödsmarsch

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Armfeldts karoliner. På nyåret 1719 frös över tretusen svenska soldater ihjäl i de jämtländska fjällen. Förutom vädrets makter orsakades tragedin av otur, bristfällig kommunikation och tvånget att lyda Karl XII och hans vilja att upprätthålla stormakten...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Armfeldts karoliner

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Inés Suárez "Chiles moder" högg halsen av fienden

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Inés Suárez som letade efter sin försvunne man, men istället fann en plats bland conquistadorerna och räddade staden Santiago från utplåning...

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Chiles historia

Taggar:

Conquistadorer

Berömda kvinnor

Spara som favorit

Slaget vid Nagashino 1575

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Nagashino i Japan 1575. Samurajryttarna förlitade sig på sin traditionella kavalleritaktik – och mejades ner av kulor...

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Japans historia

Taggar:

Spara som favorit

Johanniterorden - riddarna på Rhodos

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om riddarna på Rhodos. År 1522 stred Johanniterorden mot osmanska riket. Riddarna på den grekiska ön Rhodos var bara 7 500 försvarare mot belägringsarméns 100 000 man...

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Maltas historia

Taggar:

Johanniterorden

Osmanska riket

Spara som favorit

Skånska kavalleriets historia

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om skånska kavalleriet. De tre skånska kavalleriregementena har anor från 1600- och 1700-talen och har framgångsrikt deltagit i de svenska krigen sedan dess. I nio slag har de bidragit till segern – från Lund 1676 till Bornhöft 1813...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Skånska kriget

Slaget vid Lund

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Svenska kavalleriets historia

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om svenskt kavalleri under 500 år. Kavalleriet har varit en viktig del av den svenska krigsmakten under ett halvt årtusende, med en höjdpunkt under karolinertiden. När nya vapen och motoriserade stridskrafter gjorde entré under första världskriget var de hästburna förbandens tid över. Men kavalleriets stolta traditioner vårdas än idag...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Indelningsverket

Spara som favorit

Nordiska sjuårskriget: Kampen om Östersjön

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om nordiska sjuårskriget. För 450 år sedan avslutades nordiska sjuårskriget genom freden i Stettin. Sverige under Erik XIV utkämpade långdragna och hårda strider med Danmark och Lübeck både till lands och till sjöss. Märkligt nog är kriget relativt bortglömt trots det rika källmaterialet...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Nordiska sjuårskriget

Freden i Stettin

Spara som favorit

1956

Trettioåriga kriget på 20 min

Lektionsfilm (19:56 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om trettioåriga kriget 1618-1648. Fokus ligger på krigets orsaker och westfaliska freden med dess konsekvenser.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

SFV om: Nystadsfreden

Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa kortfattat om freden i Nystad 1721. Nystadsfreden mellan Sverige och Ryssland slöts 30/8 1721, efter förhandlingar som hade pågått sedan april detta år...

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Freden i Nystad

Spara som favorit

Eländet tvingade fram slaget vid Lund

Artikel i tidningen Populär historia där Anna Larsdotter berättar om slaget vid Lund. Bataljen utanför Lund den 4 december 1676 är den mest mytomspunna uppgörelsen mellan ärkefienderna Danmark och Sverige. Antalet stupade har angetts till niotusen. Stämmer den siffran? För att rätt bedöma slaget måste vi beakta de aktuella sjuktalen i fältlägren. Här rådde förhållanden som i dag skulle klassas som en humanitär katastrof.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Skånska kriget

Slaget vid Lund

Spara som favorit

SFV om: klubbekriget

Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om klubbekriget som var ett bondeuppror i Finland vintern 1596-97. Namnet kan troligen härledas från böndernas primitiva beväpning. Detta uppror framstår som den mest omfattande folkresningen i en lång serie oroligheter som började på 1570-talet...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

Loading content ...