Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).
Krig och försvar 1500-1776
Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.
Infanteriet får huvudrollen på slagfältet
Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.
Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.
Infanteriet får huvudrollen på slagfältet
Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.
ANNONS
ANNONS
Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.
Pikenare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).
Stark statsmakt gav väldrillade arméer
Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.
ANNONS
På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.
Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).
En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.
Krutvapnen utvecklades långsamt
Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut. Bild: SO-rummet.se
Preussiskt linjeinfanteri kring mitten av 1700-talet.
Ny militär taktik - linjeinfanteri
Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.
I härlägren trängdes ofta tusentals soldater på begränsade ytor under ohygieniska förhållanden. Sjukdomar spreds lätt.
Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.
Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.
De flesta soldaterna dog av sjukdomar
Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den store dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.
Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).
Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?
Ta reda på:
Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?
Diskutera:
Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?
Litteratur: C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003
Trettioåriga kriget har med all rätt betraktats som en fasansfull tid för Europa med dess miljontals döda, oräkneliga flyktingar och enskilda tragedier. Det fanns regioner där två tredjedelar av befolkningen omkom. Staden Osnabrück i tyska Niedersachsen miste under krigen hälften av sina invånare. Ändå symboliserar denna gamla Hansastad vid floden Hase också fredstanken. I stadens rådhus enades de tyska katolska furstarna och den svenska sidan efter flera års förhandlingar om ett fredsfördrag. Det undertecknades tillsammans med andra fördrag under stor pompa och ståt i grannstaden Münster den 24 oktober 1648, och satte punkt för det trettioåriga kriget...
Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Karl XII hade inlett sin karriär i krigets och dödens tjänst med att segra, segra och segra igen. Men han hade inte vett att sluta. Kanske var han så övertygad om sig själv och sin storhet att han inte kunde sluta...
Kampen om landområden i Nordamerika mellan ärkefienderna Frankrike och England började redan i slutet av 1600-talet. Men det är framförallt kolonialkrigen kring mitten av 1700-talet, i samband med det österrikiska tronföljdskriget och det efterföljande sjuårskriget, som fått mest uppmärksamhet i historieskrivningen eftersom de hade inverkan på de epokgörande politiska revolutionerna i slutet av århundradet.
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Wiman berättar om några orsaker till det trettioåriga kriget. Ett brutalt mordförsök i Prag brukar räknas som en utlösande faktor till trettioåriga kriget. Defenestrationen år 1618 hade sin grund i djupa religiösa motsättningar och inspirerades av Bibeln.
Artikel i tidningen Populär Historia där Ulf Sundberg berättar om slaget vid Stäket, strax utanför Stockholm. Stockholm har inte sett krig sedan 1500-talet – med ett enda undantag. År 1719 hotade ryssarna att härja och bränna huvudstaden.
Artikel i tidningen Populär Historia om det blodiga slaget vid Lund 1676. Var det verkligen över 8000 som stupade? Arkeologen Kennet Stark har under många år ägnat sig åt slaget vid Lund. Inte minst har han studerat de extremt höga förlustsiffror som knyts till den berömda bataljen mellan Sverige och Danmark den 4 december 1676. Här skriver han om problematiken.
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om Karl XII och inledningen på stora nordiska kriget. Med en oerfaren tonåring på tronen och landet drabbat av svält såg stormakten Sverige ut som ett lätt offer. Motståndarna gick samman och angrep riket på två fronter. Den unge Karl XII valde att försvara sig mot Danmark först.
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om sjuårskriget. Det allra första världskriget utspelades 1756-1763. Genom stormakternas kolonier vidgades en europeisk gränsdispyt till att spänna från Nordamerika i väst till Indien i öst...
Föreningen Svenska militära minnesmärken har massor fakta om svenska krig och fältslag. Här kan du läsa om slaget vid Stångebro 1598. Slaget vid Stångebro utkämpades strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Karl och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Karl segrade och kunde därmed i praktiken avgöra kriget mot Sigismund...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1992) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Karl XII. Han besöker platser som spelat stor roll i kungens liv. I Sverige är det förutom Stockholm och Karlbergs slott Karlskrona och Lund. I utlandet är det Poltava, Bender, Istanbul (fd Konstantinopel) och Halden (fd Fredrikstad) med fästningen Fredriksten. Ett flertal tavlor illustrerar också framställningen...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om freden i Knäred 1613. Freden i Knäred var den sista fred i vilken Danmark på ett avgörande sätt demonstrerade sin politiska och militära överlägsenhet gentemot Sverige...
Faktahäfte i PDF-format (25 sid) där du hittar utförlig information om Kalmarkriget (1611-1613) och freden i Knäred. Materialet är gjort av Jens Lerbom på uppdrag av Laholms kommun i samband med stadens 400-årsjubileum.
Artikel i tidningen Hallandsposten där det berättas om freden i Knäred 1613 som avslutade det s.k. Kalmarkriget. Enligt fredstraktaten skulle Sverige och Danmark leva i ”ewigwarende fredh, wänschap och naboerschap”. Det lät ju så bra. Men det gick sådär. Freden i Knäred blev bara en parentes. – Nästan exakt 30 år senare gick svenskarna till attack igen, säger historikern Jens Lerbom...
Kort artikel i Wikipedia där du kan läsa om Brömsebrofreden 1645. Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstensons krig, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder...
Artike i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om westfaliska freden och den moderna statens uppkomst. Westfaliska freden är namnet på de fredsartiklar som avslutade det trettioåriga kriget 1618–1648. Urkunderna undertecknades i den westfaliska staden Münster 1648, men fredsförhandlingarna hade pågått sedan 1644 mellan de tyska furstarna och Sverige i Osnabrück och de katolska furstarna och Frankrike i Münster. Fredsfördraget avslutade reformationen och möjliggjorde – utan att introducera tolerans i modern mening – de tre stora religionernas samexistens under 1600- och 1700-talet. Ur detta tänkande växte idén om den principiellt religiöst neutrala staten fram...
