M

Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Krig och försvar 1500-1776

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.

Pikenare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).

Stark statsmakt gav väldrillade arméer

Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.

På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.

Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.

Krutvapnen utvecklades långsamt

Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut.

Preussiskt linjeinfanteri 1700-tal
Bild: SO-rummet.se
Preussiskt linjeinfanteri kring mitten av 1700-talet.

Ny militär taktik - linjeinfanteri

Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
I härlägren trängdes ofta tusentals soldater på begränsade ytor under ohygieniska förhållanden. Sjukdomar spreds lätt.

Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.

Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.

De flesta soldaterna dog av sjukdomar

Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den store dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.

LÄS MER: Krutets historia

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Användbara begrepp

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
     
  2. Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
     
  3. Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
     
  4. Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?

Ta reda på:

  1. Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?

Diskutera:

  1. Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?

 

Litteratur:
C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 15 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Artiklar om Krig och försvar 1500-1776

M

Karl XII:s anfall mot Ryssland blev den svenska stormaktens undergång

av: Magnus Västerbro
2019-03-25

Karl XII hade inlett sin karriär i krigets och dödens tjänst med att segra, segra och segra igen. Men han hade inte vett att sluta. Kanske var han så övertygad om sig själv och sin storhet att han inte kunde sluta...

+ Läs mer

M

1700-talets kolonialkrig i Nordamerika mellan Frankrike och Storbritannien

av: Leif Löwegren och Robert de Vries
2018-10-20

Kampen om landområden i Nordamerika mellan ärkefienderna Frankrike och England började redan i slutet av 1600-talet. Men det är framförallt kolonialkrigen kring mitten av 1700-talet, i samband med det österrikiska tronföljdskriget och det efterföljande sjuårskriget, som fått mest uppmärksamhet i historieskrivningen eftersom de hade inverkan på de epokgörande politiska revolutionerna i slutet av århundradet.

+ Läs mer

L

Krutets historia

av: Magnus Västerbro
2018-05-05

Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram genom naturen i en helt oöverträffad skala – och att spränga sönder varandra, även det i oöverträffad skala...

+ Läs mer

L

Karl XII och stormaktsväldets undergång

av: Herman Lindqvist
2017-10-30

Karl XII levde mer än halva sitt liv i fält tillsammans med sina soldater. I arton år fick han försvara den stormakt som han ärvt. Det sista fälttåget förde honom till Halden i Norge. Under belägringen av stadens fästning träffades kungen av en kula. Med den kulan avslutades den svenska stormaktstiden...

+ Läs mer

M

En incident i Prag utlöste trettioåriga kriget

av: Magnus Västerbro
2017-08-26

Den 23 maj 1618 kastades tre män ut från ett högt beläget slottsfönster i Prag. Den tjeckiska fönsterhändelsen blev startskottet på ett av de grymmaste krigen i världshistorien, det som senare när det äntligen tog slut, kom att kallas det trettioåriga kriget.

+ Läs mer

Länkar om Krig och försvar 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Relaterade ämneskategorier

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Krig och försvar 1776-1914

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Vapen

Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...

SO-rummet tag typ

Fältherrar

Här hittar du material som handlar om krig och fältherrar (härförare) genom historien.

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

SO-rummet tag typ

Uppror och frihetskamp

Här hittar du material som kan relateras till uppror och olika former av frihetskamp genom...

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Dackefejden

Dackefejden utspelades 1542-1543 och var ett svenskt bondeuppror i Småland med omnejd som riktades...

Flaggor

Det finns många olika sorters flaggor i varierande storlekar och med alla sorters mönster. Dagens...

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...

Spanska armadan

Spanska armadan är en benämning på den örlogsflotta som Spaniens kung Filip II sände mot drottning...

Stora nordiska kriget

Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...

Regalskeppet Vasa

Regalskeppet Vasa (Vasaskeppet) började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur den...

SO-rummet tag typ

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som välte och exploderade under...

Sjuårskriget

Sjuårskriget (1756-1763) var en världsomspännande konflikt som utkämpades mellan å ena sidan...

Nordiska sjuårskriget

Nordiska sjuårskriget var ett krig som utkämpades 1563-1570 mellan å ena sidan Sverige, å andra...

Skånska kriget

Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark (med stöd från Nederländerna och...

Spanska tronföljdskriget

Det spanska tronföljdskriget var en väpnad storkonflikt mellan de europeiska stormakterna 1701-1714...

Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava (i Ukraina) 1709 avgjorde det stora nordiska kriget. Under slaget besegrades...

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund ägde rum den 4 december 1676 och var en del av det skånska kriget. Striden stod...

Slaget vid Lützen

Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var en stor drabbning under det trettioåriga kriget (Lützen...

Tåget över Bält

Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X...

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

Kalabaliken i Bender

Efter det totala nederlaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII med ett antal rådgivare och en...

Freden i Roskilde

År 1657 befann sig den svenska armén under ledning av Karl X Gustav i Polen. Den danske kungen...

Armfeldts karoliner

Armfeldts karoliner utgjordes av den armé som 1718 under befäl av generalen Carl Gustaf Armfeldt...

Westfaliska freden

Westfaliska freden ingicks mellan Sverige och det tyska riket i Osnabrück den 15 augusti 1648....

Slottet Tre kronor

Tre kronor var Stockholms kungaborg och bestod av en rad byggnader som hade medeltida ursprung....

Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden)

Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...

Slaget vid Breitenfeld

Breitenfeld är en plats i Sachsen i Tyskland, där Gustav II Adolf (23 000 man och 50 kanoner) den 7...

Freden i Knäred

Freden i Knäred eller Knäredsfreden avslutade 1613 - två år efter Gustav II Adolfs trontillträde -...

Freden i Köpenhamn

Freden i Köpenhamn eller Köpenhamnsfreden 1660 avslutade det danska kriget 1658-1660. Den tidigare...

Slaget vid Narva

Fästningen vid staden Narva i Estland (se karta) var det svenska stormaktsväldets utpost i sydöst,...

Stora ofreden

Stora ofreden är benämningen på den ryska ockupationen av Finland 1714-1721. Efter 1714 års...

Befrielsekriget

Befrielsekriget (1520-1523) är en traditionell benämning på det av Gustav Vasa ledda upproret mot...

Slaget vid Stångebro

Stångebro är en plats vid Stångån utanför Linköping där en drabbning ägde rum den 25 september 1598...

Grevefejden

Grevefejden var ett danskt inbördeskrig 1534-1536 som handlade om den danska tronföljdsfrågan och...