Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).
Krig och försvar 1500-1776
Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.
Infanteriet får huvudrollen på slagfältet
Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.
Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.
Infanteriet får huvudrollen på slagfältet
Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.
ANNONS
ANNONS
Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.
Pikenare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).
Stark statsmakt gav väldrillade arméer
Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.
På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.
Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).
En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.
Krutvapnen utvecklades långsamt
Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut.
Bild: SO-rummet.se
Preussiskt linjeinfanteri kring mitten av 1700-talet.
Ny militär taktik - linjeinfanteri
Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.
I härlägren trängdes ofta tusentals soldater på begränsade ytor under ohygieniska förhållanden. Sjukdomar spreds lätt.
Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.
Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.
De flesta soldaterna dog av sjukdomar
Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den store dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.
Användbara begrepp
Infanteri: Trupper till fots.
Kavalleri: Beridna trupper.
Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).
Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?
Ta reda på:
Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?
Diskutera:
Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?
Litteratur: C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003
Kampen om landområden i Nordamerika mellan ärkefienderna Frankrike och England började redan i slutet av 1600-talet. Men det är framförallt kolonialkrigen kring mitten av 1700-talet, i samband med det österrikiska tronföljdskriget och det efterföljande sjuårskriget, som fått mest uppmärksamhet i historieskrivningen eftersom de hade inverkan på de epokgörande politiska revolutionerna i slutet av århundradet.
Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram genom naturen i en helt oöverträffad skala – och att spränga sönder varandra, även det i oöverträffad skala...
Karl XII levde mer än halva sitt liv i fält tillsammans med sina soldater. I arton år fick han försvara den stormakt som han ärvt. Det sista fälttåget förde honom till Halden i Norge. Under belägringen av stadens fästning träffades kungen av en kula. Med den kulan avslutades den svenska stormaktstiden...
Den 23 maj 1618 kastades tre män ut från ett högt beläget slottsfönster i Prag. Den tjeckiska fönsterhändelsen blev startskottet på ett av de grymmaste krigen i världshistorien, det som senare när det äntligen tog slut, kom att kallas det trettioåriga kriget.
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Turkiske storvesiren Kara Mustafa ledde en av de största härar som det Osmanska riket kunde uppbåda. Nu var den på väg västerut. Den 31 mars 1683 sände Kara Mustafa, i sultanens Mehmed IV:s namn, en krigsförklaring till Wien...
I oktober 1641 reste sig de irländska katolikerna. Resningen började i Ulster (Nordirland). Det var ju där protestanterna hade fördrivit katolikerna från deras jord för att själva bereda sig utrymme. Upproret spred sig till hela Irland...
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre utpräglad Karl XII-dyrkan fanns under 1800-talet och faktiskt ända fram till andra världskrigets slut...
Nederländerna tillhörde under 1500-talet det spanska världsväldet. Förutom Spanien omfattade det spanska imperiet Portugal, delar av Italien och hela dagens Latinamerika samt alltså även Nederländerna. Det spanska väldet var så stort att "där gick solen aldrig ner"...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Getaryggen som blev ett småländskt bondeoffer. På senhösten 1567 avancerade en dansk armé norrut längs Nissastigen. Man ville få till ett avgörande i det pågående nordiska sjuårskriget. På ett backkrön väster om Jönköping väntade de svenska försvararna. Striden vid Getaryggen kan rekonstrueras med hjälp av en krigsdagbok och arkeologernas undersökningar av slagfältet...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1600-talets största konflikt - trettioåriga kriget. Trettioåriga kriget är en av de brutalaste, längsta och mest destruktiva konflikter som drabbat Europa – enbart i Tyskland dog cirka fem miljoner människor. Det har skrivits mycket om krigets förlopp och historiska konsekvenser, mindre vanliga är skildringar av hur vanligt folk drabbades.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Breitenfeld. Den 7 september 1631 möttes en protestantisk och en katolsk armé vid den lilla byn Breitenfeld i östra Tyskland. I spetsen för protestanterna vann Gustav II Adolf en av Sveriges största segrar någonsin...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om belägringen av Rhodos. År 1522 stred Johanniterorden mot dåtidens ledande supermakt – Osmanska riket. Riddarnas fästning på den grekiska ön Rhodos hade bara 7 500 försvarare medan belägringsarmén omfattade 100 000 man.
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Maria Sjöberg. I denna artikel diskuteras könsrelationerna i stormaktstidens krigsföretag. Äldre tiders arméer var inte några renodlat manliga reservat. Men här berörs även kvinnorna som skötte gårdarna hemma när männen var ute i krig.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket. Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista
Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Dackefejden 1542-1543. Nils Dacke ledde det största bondeupproret i Nordens historia. Gustav Vasa fick ta till både list och våld för att slå ned revolten, som hade kunnat kosta honom makten...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Karl X Gustavs militära vågspel 1658. Vintern 1658 stod Sveriges kung Karl X Gustav med sin armé på den danska halvön Jylland. Då bestämde han sig för att tåga rakt över isen mot Köpenhamn. Marschen blev ett av historiens mest vågade anfall...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om belägringen av Wien 1683. Ända sedan osmanerna krossade det bysantinska riket och intog Konstantinopel 1453 hade de expanderat sitt imperium västerut. År 1526 gjorde de ett misslyckat försök att erövra Wien. 157 år senare var sultanens armé tillbaka utanför den österrikiska huvudstadens murar...
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om sju märkliga vapen. Fantasi har inte saknats när människan genom tiderna utvecklat det ena vapnet efter det andra. Men en del skapelser har blivit mer fantastiska än effektiva och en del av dem kan närmast betecknas som bisarra. Här är sju av historiens mest annorlunda vapen!
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om fältsjukdomar förr i tiden. När krig drabbade Europa var det inte kulor och kallt stål som tog flest liv. Det som soldaterna borde frukta mest var rödsot och fläckfeber, två dödliga sjukdomar som ofta hemsökte arméer i fält...
Artikel i tidningen Sydsvenskan där du kan läsa om det riskabla tåget över Bält. Hösten 1657 släpade sig fram. Blixtkriget mot Danmark hade gått i baklås. Det ockuperade Jylland skulle snart vara tömt på proviant och den svenska armén riskera att stå utan försörjning. På kontinenten slöt Sveriges fiender sig samman...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Narva år 1700 som blev startskottet på det stora nordiska kriget. När Karl XII nådde fram till det belägrade Narva stod han inför en tre gånger så stark motståndare. Med hjälp av en snöstorm lyckades den svenska kraftsamlingen bryta igenom de ryska linjerna och vinna en legendarisk seger...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om det blodiga och långa slaget vid Jankov. Tack vare den skicklige Lennart Torstenson vann Sverige slaget vid Jankov 1645. En överlägsen seger som blev början till slutet på trettioåriga kriget...
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om slaget vid Fraustadt 1706 och slaget vid Helsingborg 1710. Två viktiga svenska segrar under stora nordiska kriget.
På Hans Högmans hemsida kan du läsa en sammanfattning om det stora nordiska kriget 1700-1721. Här berättas även om slaget vid Narva 1700 samt slaget vid Poltava 1709.
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om skånska kriget och slaget vid Lund 1676. Efter Karl X Gustavs död hade vi en förmyndarregering. Denna regerings politik var mycket Frankrikevänlig och förmyndarregeringen ingick även i en försvarspakt med Frankrike. Under förmyndartiden underhölls varken armén eller flottan i någon större utsträckning. På höstriksdagen 1672 förklarades den 17-årige Karl XI för myndig...
Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Gustav Vasa och befrielsekriget 1521-1523 när Sverige blev självständigt från Danmark. Befrielsekriget börjar på allvar när Gustav Vasa i april 1521 med sin styrka marscherar över Romfartuna mot Västerås. Vid Västerås utspelas ett slag som blir det första i en serie svenska militära framgångar mot ett Danmark som inte mäktar med att bjuda ett effektivt militärt motstånd. I oktober 1523 är de sista danskarna fördrivna från svensk jord och Sveriges fortlevnad som självständig nation är säkrad...
