M

Kategori

Karoliner på marsch i ett vinterlandskap.

Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Krig och försvar 1500-1776

Lästid 6 minuter

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

ANNONS

Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.

Bild: SO-rummet.se

Pikenerare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).

Stark statsmakt gav väldrillade arméer

Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.

På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.

Bild: SO-rummet.se

Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.

Krutvapnen utvecklades långsamt

Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut.

Preussiskt linjeinfanteri 1700-tal — Bild: SO-rummet.se
Preussiskt linjeinfanteri kring mitten av 1700-talet.

Ny militär taktik - linjeinfanteri

Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenerare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.

ANNONS

Bild: SO-rummet.se

I härlägren trängdes ofta tusentals soldater på begränsade ytor under ohygieniska förhållanden. Sjukdomar spreds lätt.

Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.

Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.

De flesta soldaterna dog av sjukdomar

Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den stora dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.

Ord och begrepp

Administrera: Ett organiserat sätt att styra en organisation, ett land eller område, till exempel genom att samla in skatt eller bestämma lagar.

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Armé: En organiserad och tränad grupp soldater som tillhör ett land och används i krig.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Bajonett: Ett slags kniv eller spjut som fästs längst fram på ett gevär och används i närstrid.

Centralisering: När makten samlas hos en stark ledning, till exempel en kung eller regering, istället för att vara utspridd hos lokala ledare. Det gör att besluten kan fattas snabbare och att staten får mer kontroll över landet.

Disciplin: Att följa regler och order, särskilt viktigt inom militären.

Eldvapen: Vapen som skjuter kulor med hjälp av krut, till exempel gevär eller kanoner.

Fältsjuka: Sjukdomar som lätt spreds i militära läger på grund av smuts och trångt boende.

Indelningsverket: Ett svenskt militärt system där bönder försörjde soldater genom att ge dem bostad (soldattorp) och lön i utbyte mot att själva slippa bli inkallade som soldater.

Infanteri: Soldater som strider till fots, alltså utan häst.

Kavalleri: Soldater som strider till häst, alltså beridna trupper.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer>

Legosoldat: En yrkessoldat som inte strider för sitt eget land utan får betalt för att slåss åt någon annan.

Linjeinfanteri: En militär formation där soldater står i raka led och skjuter samtidigt på kommando.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Pikenerare: Soldater som är beväpnade med pikar - flera meter långa spjut.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?

Ta reda på:

Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?

Diskutera:

Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?

L LÄS MER: Krutets historia

M LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

S LÄS MER: Svenska armén och flottan under stormaktstiden

S LÄS MER: Orsaker till krig

M LÄS MER: Eldvapnens historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.

Litteratur:
C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Sidan uppdaterad: 7 augusti 2025

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Krig och försvar 1500-1776

M

Stora daldansen

av: Herman Lindqvist

2025-01-14

Lästid 4 minuter

Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...

+ Läs mer

S

Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-12

Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

S

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

av: Torbjörn Nilsson

2023-10-03

Lästid 15 minuter

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om samurajernas historia

av: Peter Fowelin

2022-10-10

Lästid 8 minuter

Under många hundra år var det samurajerna, den japanska krigarklassen, som härskade i Japan. Deras makt vilade från början på svärdets och bågens dödsbringande kraft. Men när de erövrade maktens positioner, som daimyos (länsherrar) eller rent av styrde hela riket som shoguner, fick de statens maktapparat i sina händer. De ideal som i århundraden - från 900-talet till 1800-talet - ledde samurajerna kallas bushi do, som betyder "krigarens väg". Genom uppfostran fördes idealen vidare från far till son i samurajfamiljerna...

+ Läs mer

M

Eldvapnens historia

av: Kaj Hildingson

2022-07-15

Lästid 23 minuter

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

S

Orsaker till krig

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se

2022-06-14

Lästid 4 minuter

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...

+ Läs mer

M

Kortfattat om krigets historia

av: Armémuseum

2022-06-04

Lästid 3 minuter

Våld och krig har sedan tusentals år gått som en röd tråd genom historien. En del forskare förklarar väpnade konflikter med överbefolkning och ojämn fördelning av makt och pengar. Andra säger att krig är en naturlig del av människan...

+ Läs mer

M

Gerilla

av: Kaj Hildingson

2021-11-10

Lästid 14 minuter

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...

+ Läs mer

M

Sveriges första spionnät

av: Herman Lindqvist

2021-10-24

Lästid 5 minuter

Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...

+ Läs mer

M

Kosacker inledde den ryska erövringen av Sibirien

av: Kaj Hildingson

2021-08-06

Lästid 8 minuter

I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick regelbundet till Vita havskusten. Den ryske tsaren Ivan IV (1530-1584) ville gärna hålla noggrann kontroll över handeln och samtidigt utvidga sitt välde österut. Ivan drömde dels om att behärska hela Sibirien, dels om att kontrollera en väg till Kina. Den av tsaren utsände kosacken Jermaks erövringar av Sibirien kan liknas vid conquistadorernas framfart i Amerika. I båda fallen lade en liten grupp välbeväpnade män under sig enorma landområden och besegrade fiender som var överlägsna i antal men saknade eldvapen...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius

2021-07-30

Lästid 4 minuter

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

S

Royal Suédois – svenskt regemente i fransk tjänst

av: Torbjörn Nilsson

2020-10-15

Lästid 12 minuter

När regementets fanor och standar brändes av franska soldater vid en ceremoni utanför kyrkan S:t Nicolas i april 1792 sattes punkt för en hundraårig episod i svensk militärhistoria. Royal Suédois, det svenska regementet i fransk tjänst, upplöstes som ett led i den franska revolutionens nationalistiska strävanden. Att svenskar – liksom britter, holländare, skottar med flera – tjänstgjorde i andra länders arméer hade varit naturligt under 1600- och 1700-talens internationaliserade krig men framstod som suspekt för den nya tidens revolutionära och nationella strömningar...

+ Läs mer

S

Trettioåriga krigets slut och westfaliska freden

av: Torbjörn Nilsson

2020-04-27

Lästid 11 minuter

Trettioåriga kriget har med all rätt betraktats som en fasansfull tid för Europa med dess miljontals döda, oräkneliga flyktingar och enskilda tragedier. Det fanns regioner där två tredjedelar av befolkningen omkom. Staden Osnabrück i tyska Niedersachsen miste under krigen hälften av sina invånare. Ändå symboliserar denna gamla Hansastad vid floden Hase också fredstanken. I stadens rådhus enades de tyska katolska furstarna och den svenska sidan efter flera års förhandlingar om ett fredsfördrag. Det undertecknades tillsammans med andra fördrag under stor pompa och ståt i grannstaden Münster den 24 oktober 1648, och satte punkt för det trettioåriga kriget...

+ Läs mer

S

Slaget vid Breitenfeld 1631 - bondelandet Sverige blir militärstat

av: Torbjörn Nilsson

2020-03-14

Lästid 15 minuter

Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius

2020-01-09

Lästid 8 minuter

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

M

Karl XII:s anfall mot Ryssland blev den svenska stormaktens undergång

av: Magnus Västerbro

2019-03-25

Lästid 11 minuter

Karl XII hade inlett sin karriär i krigets och dödens tjänst med att segra, segra och segra igen. Men han hade inte vett att sluta. Kanske var han så övertygad om sig själv och sin storhet att han inte kunde sluta...

+ Läs mer

M

1700-talets kolonialkrig i Nordamerika mellan Frankrike och Storbritannien

av: Leif Löwegren och Robert de Vries

2018-10-20

Lästid 4 minuter

Kampen om landområden i Nordamerika mellan ärkefienderna Frankrike och England började redan i slutet av 1600-talet. Men det är framförallt kolonialkrigen kring mitten av 1700-talet, i samband med det österrikiska tronföljdskriget och det efterföljande sjuårskriget, som fått mest uppmärksamhet i historieskrivningen eftersom de hade inverkan på de epokgörande politiska revolutionerna i slutet av århundradet.

+ Läs mer

L

Krutets historia

av: Magnus Västerbro

2018-05-05

Lästid 8 minuter

Det talas ibland om Kinas ”fyra stora uppfinningar”: krutet, kompassen, pappret och boktryckarkonsten. Och störst av alla dessa var krutet. Krutet, som tillät människor att spränga sig fram genom naturen i en helt oöverträffad skala – och att spränga sönder varandra, även det i oöverträffad skala...

+ Läs mer

M

Karl blickar ut i natten mot fästningen uppe på en höjd.

Karl XII och stormaktsväldets undergång

av: Herman Lindqvist

2017-10-30

Lästid 8 minuter

Karl XII levde mer än halva sitt liv i fält tillsammans med sina soldater. I arton år fick han försvara den stormakt som han ärvt. Det sista fälttåget förde honom till Halden i Norge. Under belägringen av stadens fästning träffades kungen av en kula. Med den kulan avslutades den svenska stormaktstiden...

+ Läs mer

M

Män som kastas ut genom ett fönster från ett slott.

En incident i Prag utlöste trettioåriga kriget

av: Magnus Västerbro

2017-08-26

Lästid 8 minuter

Den 23 maj 1618 kastades tre män ut från ett högt beläget slottsfönster i Prag. Den tjeckiska fönsterhändelsen blev startskottet på ett av de grymmaste krigen i världshistorien, det som senare när det äntligen tog slut, kom att kallas det trettioåriga kriget.

+ Läs mer

M

Kungen på hästryggen blickar ut över isarna där trupper tågar fram.

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson

2016-05-30

Lästid 11 minuter

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

M

Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt

av: Hans Thorbjörnsson

2016-05-16

Lästid 13 minuter

Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.

+ Läs mer

S

Turkarnas belägring av Wien 1683

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

2015-11-08

Lästid 7 minuter

Turkiske storvesiren Kara Mustafa ledde en av de största härar som det Osmanska riket kunde uppbåda. Nu var den på väg västerut. Den 31 mars 1683 sände Kara Mustafa, i sultanens Mehmed IV:s namn, en krigsförklaring till Wien...

+ Läs mer

S

Oliver Cromwell och irländarna

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

2014-02-12

Lästid 9 minuter

I oktober 1641 reste sig de irländska katolikerna. Resningen började i Ulster (Nordirland). Det var ju där protestanterna hade fördrivit katolikerna från deras jord för att själva bereda sig utrymme. Upproret spred sig till hela Irland...

+ Läs mer

S

Bilden av Karl XII förr och idag

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

2014-02-11

Lästid 7 minuter

I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre utpräglad Karl XII-dyrkan fanns under 1800-talet och faktiskt ända fram till andra världskrigets slut...

+ Läs mer

Länkar om Krig och försvar 1500-1776

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

5:37

Fire of Learning | Vad var linjeinfanteri?

Genomgång (5:37 min) på engelska via YouTubekanalen Fire of Learning som här berättar om linjeinfanteriets uppkomst och utveckling.

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Spara som favorit

Senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror - ett sekel av oro

Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om senmedeltidens och Vasatidens bondeuppror. När den lågadlige bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson i juni 1434 höjde upprorsfanan mot unionskungen Eriks enväldiga regim gjorde han det i spetsen för Dalarnas väpnade allmoge, och dalkarlarna skulle under de följande 100 åren vid upprepade tillfällen spela en betydande roll i de talrika interna konflikter som satte sin prägel på svensk politik...

Kategorier:

Sverige och Norden på medeltiden

Medeltida krig och försvar

Vasatidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

Spara som favorit

Soldat i svenska armén: 1600-talet till 1800-talet

Artikel i tidningen Släkthistoria där Lars Ericson Wolke berättar om livet i den svenska armén från och med stormaktstiden fram till 1800-talet. Det var ett tufft liv att vara soldat i svenska armén under 1600- till 1800-talet. Här berättar vi om mobilisering, marscher och strider. Vad innebar det att kallas ut i fält och hur kan vi veta något om hur våra förfäder hade det då?

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Krig och försvar 1776-1914

Taggar:

Spara som favorit

ANNONS

4:28

Stora nordiska kriget och grundandet av S:t Petersburg

Sveriges och Finlands historia, del 8. Faktafilm (4:28 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om stora nordiska kriget. Här berörs även grundandet av S:t Petersburg 1703.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Finlands historia

Sveriges historia

Taggar:

Dokumentär och film

S:t Petersburgs historia

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

3:38

Trettioåriga kriget och westfaliska freden

Sveriges och Finlands historia, del 7. Faktafilm (3:38 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om det trettioåriga kriget och westfaliska freden.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Spara som favorit

4:45

5 minutes | Sjuårskriget

Kort genomgång (4:45 min) på engelska via YouTubekanalen 5 minutes som här berättar om sjuårskriget.

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Sjuårskriget

Dokumentär och film

Engelskspråkiga filmer

Preussen

Spara som favorit

Slaget vid Stångebro 1598

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Stångebro. Gustav Vasas yngste son, hertig Karl, var inte nöjd med att det var hans brorson Sigismund, och inte han själv som var kung i Sverige. Spolingen var ju dessutom katolik och regerade över Polen. Hertigen samlade sina styrkor...

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Sigismund

Karl IX

Slaget vid Stångebro

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Militaria - indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680-1901

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.

Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Krig och försvar 1776-1914

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Stora nordiska kriget

Skånska kriget

Indelningsverket

Finska kriget

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Riksarkivets digitala arkiv : Krigsarkivets kartsamlingar

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"

Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Stormaktstidens Sverige

Frihetstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Gustavianska tidens Sverige

Sverige under 1800-talet

Krig och försvar 1776-1914

Sverige under andra världskriget

Historiska arkiv, kartor och statistik

Taggar:

Kartografi

Historiskt källmaterial

Spara som favorit

Myten om tåget över Stora Bält

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Karl X Gustav och tåget över Bält. Det räcker med att titta på en karta över Danmark för att förstå Karl X Gustavs dilemma. Mellan Jylland och Själland ligger två sund, Lilla Bält och Stora Bält, med ön Fyn mittemellan. Problemet var att svenskarna inte hade tillgång till någon flotta, alltså kunde de inte transportera trupperna över vattnet med hjälp av fartyg...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Tåget över Bält

Karl X Gustav

Spara som favorit

Slaget vid Lund: Nordens blodigaste drabbning

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Lund. Slaget räknas som det blodigaste som någonsin utkämpats på svensk mark, med upp till 50 procents förluster i människoliv – något som torde göra det till en av de värsta drabbningarna i världshistorien, om man utgår från antalet döda i proportion till antalet deltagande soldater.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Slaget vid Lund

Skånska kriget

Spara som favorit

Karoliner och uniformer under svensk stormaktstid

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om karolinernas uniformer. Karoliner – så kallades soldaterna i kungarna Karl XI och Karl XII arméer under Sveriges tid som stormakt. Än idag är karolinernas blå uniform synonym med svensk stormaktstid...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Indelningsverket

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Slaget vid Narva - en av Sveriges största militära triumfer genom tiderna

Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om slaget vid Narva. Under slaget vid Narva miste Karl XII omkring 670 soldater i stupade och 1 250 i sårade. På den ryska sidan dog omkring 9 000 soldater, varav ett tusental drunknade i Narvafloden. Omkring 20 000 ryska soldater fängslades och avväpnades men fick senare återvända hem.

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Slaget vid Narva

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Karolinernas dödsmarsch

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Armfeldts karoliner. På nyåret 1719 frös över tretusen svenska soldater ihjäl i de jämtländska fjällen. Förutom vädrets makter orsakades tragedin av otur, bristfällig kommunikation och tvånget att lyda Karl XII och hans vilja att upprätthålla stormakten...

Kategorier:

Stormaktstidens Sverige

Krig och försvar 1500-1776

Taggar:

Armfeldts karoliner

Stora nordiska kriget

Spara som favorit

Johanniterorden - riddarna på Rhodos

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om riddarna på Rhodos. År 1522 stred Johanniterorden mot osmanska riket. Riddarna på den grekiska ön Rhodos var bara 7 500 försvarare mot belägringsarméns 100 000 man...

Kategorier:

Krig och försvar 1500-1776

Maltas historia

Taggar:

Johanniterorden

Osmanska riket

Spara som favorit

Loading content ...