M

Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Krig och försvar 1500-1776

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

ANNONS

ANNONS

Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.

Pikenerare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).

Stark statsmakt gav väldrillade arméer

Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.

ANNONS

På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.

ANNONS

Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.

Krutvapnen utvecklades långsamt

Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut.
 

Preussiskt linjeinfanteri 1700-tal
Bild: SO-rummet.se
Preussiskt linjeinfanteri kring mitten av 1700-talet.

Ny militär taktik - linjeinfanteri

Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenerare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.

ANNONS

ANNONS

I härlägren trängdes ofta tusentals soldater på begränsade ytor under ohygieniska förhållanden. Sjukdomar spreds lätt.

Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.

Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.

De flesta soldaterna dog av sjukdomar

Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den store dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.
 

Avgränsare
LÄS MER: Krutets historia

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Svenska armén och flottan under stormaktstiden

LÄS MER: Orsaker till krig

LÄS MER: Eldvapnens historia

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
     
  2. Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
     
  3. Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
     
  4. Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?

Ta reda på:

  1. Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?

Diskutera:

  1. Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?
     

 

Litteratur:
C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 20 november 2023
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Krig och försvar 1500-1776

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

av: Torbjörn Nilsson
2023-10-03

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om samurajernas historia

av: Peter Fowelin
2022-10-10

Under många hundra år var det samurajerna, den japanska krigarklassen, som härskade i Japan. Deras makt vilade från början på svärdets och bågens dödsbringande kraft. Men när de erövrade maktens positioner, som daimyos (länsherrar) eller rent av styrde hela riket som shoguner, fick de statens maktapparat i sina händer. De ideal som i århundraden - från 900-talet till 1800-talet - ledde samurajerna kallas bushi do, som betyder "krigarens väg". Genom uppfostran fördes idealen vidare från far till son i samurajfamiljerna...

+ Läs mer

L

Eldvapnens historia

av: Kaj Hildingson
2022-07-15

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp mot Kina på 1200-talet träffade mongolerna på krutet och lärde sig att använda det. De tog med sig uppfinningen på sina fälttåg i Europa. Men mongolerna använde inte krutet till kanoner, utan för att sprida moln av rök som kallades "kinesisk eld" på slagfälten. Européerna lärde sig snabbt att själva använda krutet. Exakt när krutet först användes i ett europeiskt krig vet vi inte. År 1325 fanns det i alla fall kanoner på flera håll i Europa...

+ Läs mer

S

Orsaker till krig

av: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
2022-06-14

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...

+ Läs mer

M

Kortfattat om krigets historia

av: Armémuseum
2022-06-04

Våld och krig har sedan tusentals år gått som en röd tråd genom historien. En del forskare förklarar väpnade konflikter med överbefolkning och ojämn fördelning av makt och pengar. Andra säger att krig är en naturlig del av människan...

+ Läs mer

M

Gerilla

av: Kaj Hildingson
2021-11-10

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...

+ Läs mer

Länkar om Krig och försvar 1500-1776

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Krig och försvar 1776-1914

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Vapen

Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...

Fältherrar

Genom historien har de stora fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...

Inbördeskrig

Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Dackefejden

Dackefejden utspelades 1542-1543 och var ett svenskt bondeuppror i Småland med omnejd som riktades...

Flaggor

Det finns många olika sorters flaggor i varierande storlekar och med alla sorters mönster.Dagens...

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...

Spanska armadan

Spanska armadan är en benämning på den örlogsflotta som Spaniens kung Filip II sände mot drottning...

Stora nordiska kriget

Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...

Regalskeppet Vasa

Vasaskeppet eller regalskeppet Vasa började byggas 1626 men kantrade och förliste på sin jungfrutur...

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade, exploderade och sjönk...

Sjuårskriget

Sjuårskriget (1756-1763) var en världsomspännande konflikt som utkämpades mellan å ena sidan...

Nordiska sjuårskriget

Nordiska sjuårskriget var ett krig som utkämpades 1563-1570 mellan å ena sidan Sverige, å andra...

Skånska kriget

Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark (med stöd från Nederländerna och...

Spanska tronföljdskriget

Det spanska tronföljdskriget var en väpnad storkonflikt mellan de europeiska stormakterna 1701-1714...

Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava (i Ukraina) 1709 avgjorde det stora nordiska kriget. Under slaget besegrades...

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund ägde rum den 4 december 1676 och var en del av det skånska kriget. Striden stod...

Slaget vid Lützen

Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var en stor drabbning under det trettioåriga kriget (Lützen...

Tåget över Bält

Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X...

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

Kalabaliken i Bender

Efter det totala nederlaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII med ett antal rådgivare och en...

Freden i Roskilde

År 1657 befann sig den svenska armén under ledning av Karl X Gustav i Polen. Den danske kungen...

Älvsborgs lösen

Älvsborgs lösen var en summa om 150 000 daler silvermynt som Sverige enligt Stettinfreden 1570 (...

Armfeldts karoliner

Armfeldts karoliner utgjordes av den armé som 1718 under befäl av generalen Carl Gustaf Armfeldt...

Westfaliska freden

Westfaliska freden ingicks mellan Sverige och det tyska riket i Osnabrück den 15 augusti 1648....

Slottet Tre kronor

Tre kronor var Stockholms kungaborg och bestod av en rad byggnader som hade medeltida ursprung....

Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden)

Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...

Slaget vid Breitenfeld

Breitenfeld är en plats i Sachsen i Tyskland, där Gustav II Adolf (23 000 man och 50 kanoner) den 7...

Freden i Knäred

Freden i Knäred eller Knäredsfreden avslutade 1613 - två år efter Gustav II Adolfs trontillträde -...

Freden i Köpenhamn

Freden i Köpenhamn eller Köpenhamnsfreden 1660 avslutade det danska kriget 1658-1660. Den tidigare...

Slaget vid Narva

Fästningen vid staden Narva i Estland (se karta) var det svenska stormaktsväldets utpost i sydöst,...

Stora ofreden

Stora ofreden är benämningen på den ryska ockupationen av Finland 1714-1721. Efter 1714 års...

Befrielsekriget

Befrielsekriget (1520-1523) är en traditionell benämning på det av Gustav Vasa ledda upproret mot...

Slaget vid Stångebro

Stångebro är en plats vid Stångån utanför Linköping där en drabbning ägde rum den 25 september 1598...

Grevefejden

Grevefejden var ett danskt inbördeskrig 1534-1536 som handlade om den danska tronföljdsfrågan och...

Freden i Stettin

Freden i Stettin eller Stettinfreden var den fred som slöts den 13 december 1570 efter nordiska...

Klubbekriget

Klubbekriget var ett bondeuppror i Österbotten i Finland från den 25 november 1596 till den 24...

Andra polska kriget

Det s.k. andra polska kriget pågick från 1599 och i perioder fram till 1629.  Bakgrunden var...

Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)

Under perioden 1555-1660 utkämpades fem stycken krig mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden var...

Freden i Teusina

Freden i Teusina slöts mellan Sverige och Ryssland den 18 maj 1595 sedan ett tidigare...