Häxprocesserna är en av historiens värsta rättsskandaler. I Europa och Amerika avrättades tusentals oskyldiga människor anklagade för att ha umgåtts med djävulen. Illustration av Howard Pyle, 1893.
© 2026 SO-rummet.se
Under 1400-talet uppkom flera häxprocesser i Europa som en följd av inkvisitionens verksamhet (inkvisitionen var en katolsk domstol med uppgift att bedöma och bekämpa "felaktiga läror").
Häxhysterin nådde sin höjdpunkt i Europa 1450-1750. Fler än 30 000 personer avrättades under perioden. Högre siffror än så brukar också nämnas, men för dessa påståenden finns ingen vetenskaplig grund. Den sista ”häxan” avrättades i Schweiz år 1782.
År 1484 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till bränning av häxor. Detta skedde genom utfärdandet av den beryktade ”Häxbullan”.
Med hjälp av boken Häxhammaren skulle trolldomen avslöjas och bekämpas. Boken var författad av två munkar och kom ut i mer än fyrtio upplagor mellan 1487 och 1669. I boken gavs tips på hur man skulle avslöja en häxa.
Den katolska kyrkan rekommenderade att varje kvinna eller man som var misstänkt för häxeri skulle genomgå ett häxprov. Vattenprovet var ett vanligt häxprov. Man band då den misstänkta häxan till händer och fötter och slängde henne eller honom i ett vattendrag. Om häxan flöt så var det djävulens verk. Om den anklagade sjönk och drunknade så var hon eller han oskyldig och skulle hedras med en kyrklig begravning.
Det var först under andra hälften av 1600-talet som häxhysterin kom till Sverige. Häxprocesserna i Sverige hängde samman med stormaktstidens kontrollsamhälle där kyrkan hade en viktig roll.
De som anklagats för häxeri ställdes inför en särskilt tillsatt trolldomskommission (en slags domstol). I rättegångarna vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor, och ibland män, blivit besatta av djävulen. Ett vanligt påstående var att den anklagade fört med sig barn till Blåkulla där de vistats tillsammans med djävulen och fått uppleva olika hemskheter. Ett barns berättelse och ett uppvisat blåmärke (som kunde tolkas som ett häxmärke) kunde räcka för att döma någon till döden för häxeri.
Den 1 juni 1675 brann det största häxbålet i Sveriges historia. På bålet brändes samtidigt 72 ”häxor”. Bland dem fanns två män och fyra småpojkar. Häxorna brändes på det så kallade häxberget som ligger cirka en och en halv mil norr om Kramfors i Ångermanland. Det var häradsrätten som dömde och trollkommissionen som fastställde dödsdomarna. Det var två unga pojkar som hade pekat ut flera av häxorna. Pojkarna påstod att de kunde se "häxmärket“ i pannan på flera av kvinnorna. De 72 häxorna avrättades innan de kastades upp på bålet.
Urban Hjärne, professor i medicin, var först aktiv i en trolldomskommission på 1670-talet, men greps efterhand av tvivel på anklagelsernas verklighetsförankring. Han kunde visa att vittnesmålen i många fall hade påverkats av psykologiska faktorer. Genom sitt aktiva arbete med att kontrollera ”bevis” som riktats mot de anklagade kvinnorna blev han senare en av dem som bidrog till att få slut på häxpsykosen.
De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 kvinnor blev under den här tiden avrättade för häxeri.
Under 1700-talet förekom bara några enstaka häxjakter och 1779 togs trolldomsparagrafen bort från lagboken.
Anklagad: En person som någon säger har gjort något fel eller olagligt.
Avrättad: När en person dödas som straff, ofta genom beslut från en domstol.
Besatt: När man tror att en person är tagen över eller styrd av en ond ande, till exempel djävulen.
Blåkulla: En plats i folktron dit häxor sades flyga för att träffa djävulen och ha orgier (vilda fester).
Bål: Stor brasa.
Djävulen: Den onde i kristen tro, motsatsen till Gud.
Domstol: En plats där man avgör om någon är skyldig eller oskyldig.
Häxeri: Magi eller trolldom som ansågs farlig eller ondskefull.
Häxprov: Ett test som skulle visa om en person var häxa eller inte. Testet var ofta grymt och farligt.
Häxpsykos: När många människor samtidigt börjar tro på och sprida rädsla för häxor.
Inkvisitionen: En särskild domstol inom katolska kyrkan som jagade och straffade personer med "fel tro".
Katolska kyrkan: En av de största kristna kyrkorna, med påven som ledare.
Stormaktstiden: En period i Sveriges historia (1611-1718) när landet var mycket mäktigt i Europa.
Trolldom: Magi eller övernaturliga krafter, ofta förknippat med häxor i äldre tiders tro.
Vittnesmål: Det någon berättar i en rättegång om vad de har sett eller upplevt.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
M LÄS MER: Inkvisitionen
M LÄS MER: Karl XI:s tid – riket organiseras och kontrollen ökar
M LÄS MER: Häxfebern i Stockholm 1676
M LÄS MER: Häxprocesserna i 1600-talets Sverige
L LÄS MER: Blåkulla
M LÄS MER: Folktro
M LÄS MER: Satan (djävulen) och helvetet
S LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism
M LÄS MER: Brott och straff förr
L LÄS MER: Sedlighetsbrott (sexualbrott) på 1600-talet (artikelserie)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers Lexikon 2000, del 11, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Marie Lennersand, Livet går vidare - Älvdalen och Rättvik efter de stora häxprocesserna 1668-1671, Gidlunds förlag, 2006
Bengt Ankarloo, Satans raseri, Ordfront, 2007
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 7 – Karl X Gustav, Karl XI. Krig och reduktion, Bonniers, 1993
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Carsten Ryytty, SO-lärare och författare
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 3 minuter
Häxprocesserna var resultatet av en märklig masspsykos som i Sverige fick sin början i Hälsingland 1668 och varade i drygt tio år. Processerna ledde till att minst 300 kvinnor dömdes till döden och brändes på bål sedan de först avrättats. Häxväsendets utbrott och utbredning har liknats vid hur en pest eller någon annan epidemi härjade under en period och inom bestämda gränser. Häxeriet under den karolinska tiden berörde t.ex. inte södra Sverige utan var koncentrerat till Stockholm och de norra landskapen. Vissa forskare menar att häxprocesserna speglar hur gamla folkliga föreställningar kom i konflikt med den lutherska kyrkans krav på ortodoxi och ideologisk kontroll...
Lästid 4 minuter
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Lästid 6 minuter
Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...
Lästid 12 minuter
I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de fattigas kvarter i Katarina, på Norrmalm och Ladugårdslandet växte nervositeten. Oroliga föräldrar skrev brev till kungen som genast beordrade hovrätten att stoppa den Ondes tyranni...
Avsnitt (19:55 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges stormaktstid. Stormaktstiden är en dramatisk period i Sveriges historia och pågår i över 100 år (1611-1718) - från att Gustav II Adolf får en krona på sitt huvud, och blir kung, tills Karl XII får en kula i sitt huvud, och dör. Varför kallas perioden stormaktstiden? Vad hände egentligen under den här tiden? Varför hette så många kungar Karl? Och, hur såg livet ut för vanligt folk i Sverige, när landet var som störst?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Häxmorden är en poddradioserie i 8 delar (27 min per avsnitt) som berättar om de fruktansvärda svenska häxprocesserna i slutet av 1600-talet, med fokus på Ångermanland, där det var som allra värst. Hundratals kvinnor avrättades i de svenska häxprocesserna, dömda för att vara häxor.
En True Crime-serie från 1600-talet med kopplingar till vår tid - formen är extra spännande för unga. Det finns starka kopplingar till stormaktstiden, kyrkans makt, kristendom och trosföreställningar. Ämnet är också synnerligen relevant idag, med t.ex. källkritik och fake news-diskussionen.
Avsnitt (55 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Malin Matsdotter, en vanlig kvinna utan makt, som chanslös mot mobben och rättsväsendet blev den sista att offras i häxhysterins rasande lågor...
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om häxprocesser i siffror. Komplext förvisso, men inte så väldigt stort som det ibland har framställts. Alla slarviga utsagor om ”miljoner av häxor som brändes på bål” vederläggs effektivt av Ankarloo och annan seriös forskning...
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om förföljelsen av häxor från 1500-talet och framåt och dess orsaker. Det är nog alldeles riktigt att häxförföljelserna sammanhänger med djupgående förändringar i familjebildning och sexualmoral. I slutet av 1500-talet börjar verkligen en ny epok i Europa. De centraliserade kungarikena söker påtvinga skilda landsändar sin auktoritet, en ny kultur med centra i de snabbt uppväxande städerna riktar sig mot den gamla bykulturen med dess informella maktstrukturer, dess åldersgrupper, dess speciella festkalender...
Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om häxprocesser i Sverige. Följ med till 1600-talets magiska Bohuslän där trolldom, svart magi och hamnskiftare var vardagsmat...
De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samt Jan Guillous Häxornas försvarare.
På Stockholmskällans webbplats kan du läsa en faktatext om häxprocessen i Stockholm 1676. Stockholm hade vuxit mycket hastigt under stormaktstiden i Sverige. 1675 var året som häxprocesserna inleddes. Befolkningsökningen bestod dels av militären som ville ha fina bostäder och även urbaniseringen av fattiga människor från landsbygden. Adeln bodde ovanför Gamla stan på Södermalm eftersom det var friskare luft där. Fattigare människor bodde i kåkstäder runt bygget av Katarina kyrka...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan ta del av ett känt rättsfall från Tyskland under häxprocessernas tidevarv. I början av 1600-talet blev Katharina Kepler anklagad för att vara häxa. Processen pågick under flera år och slog hennes liv i spillror. Till slut ingrep hennes son – den store astronomen Johannes Kepler...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison svarar på frågan om det förekom häxförföljelser i medeltidens Europa. Här berättas också om bakgrunden till häxprocesserna som ägde rum i Europa under 1500-talet och 1600-talet.
Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om häxprocesser och vad som hände häxorna när de konfronterades med inkvisitionen och senare häxdomstolar. Här berättas om häxprocesser under medeltiden och nya tiden (1600- och 1600-talen). Historikerna räknar med att att ca 100 000 häxprocesser ägde rum i Europa, och att hälften av de anklagade, ca 50 000 människor, brändes på bål. Men förföljelsernas intensitet varierade starkt från land till land...
Grundskoleboken är en webbsida som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa kortfattat om häxprocesserna i Europa och Sverige under 1600-talet. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.
I SvD:s historieblogg kan du läsa kortfattat om häxjakter från 1500-talet fram till 1700-talet. De verkligt omfattande häxförföljelserna ägde rum mellan 1570 och 1650, och för Sveriges del dröjde det till 1600-talets andra hälft. Våra häxförföljelser kulminerade på 1670-talet...
Kort artikel bland Hexmasters faktoider där du kan ta del av sanningar och osanningar som berör häxprocesserna. Vad häxbålen beträffar så finns det ju många sätt att ta livet av folk, och flera av dem användes under häxprocesserna...
På Unga Faktas trevliga webbplats hittar du massor av fakta om häxor från antiken fram tills idag. Här berättas om häxornas historia, sägnernas häxor, trolldom, Blåkulla, häxjakt i Salem, häxprocesser i Sverige o.s.v.
Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.
Ursprungligen var satanism likställt med djävulsdyrkan. Satanismens utövare idag ser istället kulten som ett uttryck...
Folklig tro på övernaturliga väsen och övernaturliga makter.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...
Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
Till Blåkulla sades alla häxor bege sig på skärtorsdagen i början av påskhelgen. Då firade häxorna...