L

Kategori

Häxprocesserna är ett av historiens värsta rättsskandaler. I Europa och Amerika avrättades tusentals oskyldiga människor anklagade för att ha umgåtts med djävulen. Illustration av Howard Pyle, 1893.

Trolldom och häxprocesser

Lästid 4 minuter

Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom

Under 1400-talet uppkom flera häxprocesser i Europa som en följd av inkvisitionens verksamhet (inkvisitionen var en katolsk domstol med uppgift att bedöma och bekämpa "felaktiga läror").

Häxhysterin nådde sin höjdpunkt i Europa 1450-1750. Fler än 30 000 personer avrättades under perioden. Högre siffror än så brukar också nämnas, men för dessa påståenden finns ingen vetenskaplig grund. Den sista ”häxan” avrättades i Schweiz år 1782.

År 1484 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till bränning av häxor. Detta skedde genom utfärdandet av den beryktade ”Häxbullan”.

Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom

Under 1400-talet uppkom flera häxprocesser i Europa som en följd av inkvisitionens verksamhet (inkvisitionen var en katolsk domstol med uppgift att bedöma och bekämpa "felaktiga läror").

Häxhysterin nådde sin höjdpunkt i Europa 1450-1750. Fler än 30 000 personer avrättades under perioden. Högre siffror än så brukar också nämnas, men för dessa påståenden finns ingen vetenskaplig grund. Den sista ”häxan” avrättades i Schweiz år 1782.

År 1484 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till bränning av häxor. Detta skedde genom utfärdandet av den beryktade ”Häxbullan”.

ANNONS

Med hjälp av boken Häxhammaren skulle trolldomen avslöjas och bekämpas. Boken var författad av två munkar och kom ut i mer än fyrtio upplagor mellan 1487 och 1669. I boken gavs tips på hur man skulle avslöja en häxa.

Bild: Nationalmuseum

"Byskvaller", målning gjord av Ernst Josephson (1851-1906).

Häxprovet avslöjade om du var häxa

Den katolska kyrkan rekommenderade att varje kvinna eller man som var misstänkt för häxeri skulle genomgå ett häxprov. Vattenprovet var ett vanligt förekommande häxprov. Man band då den misstänkta häxan till händer och fötter och slängde henne eller honom i ett vattendrag. Om häxan flöt så var det djävulens verk. Om den anklagade sjönk och drunknade så var hon eller han oskyldig och skulle hedras med en kyrklig begravning.

Häxprocesserna i Sverige 1668-1676

Det var först under andra hälften av 1600-talet som häxhysterin kom till Sverige. Häxprocesserna i Sverige hängde samman med stormaktstidens kontrollsamhälle där kyrkan hade en viktig roll.

De som anklagats för häxeri ställdes inför en särskild tillsatt trolldomskommission (en slags domstol). I rättegångarna vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor, och ibland män, blivit besatta av djävulen. Ett vanligt påstående var att den anklagade fört med sig barn till Blåkulla där de vistats tillsammans med djävulen och fått uppleva olika hemskheter. Ett barns berättelse och ett uppvisat blåmärke (som kunde tolkas som ett häxmärke) kunde räcka för att döma någon till döden för häxeri.

ANNONS

Bild: okänd

Häxhammaren var den mest inflytelserika instruktionsboken för häxjakt. Den användes inom både protestantiska och katolska områden under häxprocesserna på 1400-1600-talen.

Den 1 juni 1675 brann det största häxbålet i Sveriges historia. På bålet brändes samtidigt 72 ”häxor”, bland dem fanns två män och fyra småpojkar. Häxorna brändes på det så kallade häxberget som ligger cirka en och en halv mil norr om Kramfors i Ångermanland. Det var häradsrätten som dömde och Trollkommissionen som fastställde dödsdomarna. Det var två unga pojkar som hade pekat ut flera av häxorna. Pojkarna påstod att de kunde se "häxmärket“ i pannan på flera av kvinnorna. De 72 häxorna avrättades innan de kastades upp på bålet.

Urban Hjärne, professor i medicin, var först aktiv i en trolldomskommission på 1670-talet, men greps efterhand av tvivel på anklagelsernas verklighetsförankring. Han kunde visa att vittnesmålen i många fall hade påverkats av psykologiska faktorer. Genom sitt aktiva arbete med att kontrollera ”bevis” som riktats mot de anklagade kvinnorna blev han senare en av dem som fick slut på häxpsykosen.

De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 kvinnor blev under den här tiden avrättade för häxeri.

Under 1700-talet förekom bara några enstaka häxjakter och 1779 togs trolldomsparagrafen bort från lagboken.

LÄS MER: Inkvisitionen

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Häxfebern i Stockholm 1676

LÄS MER: Häxprocesserna i 1600-talets Sverige

LÄS MER: Blåkulla

LÄS MER: Folktro

LÄS MER: Satan (djävulen) och helvetet

LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

LÄS MER: Brott och straff förr

LÄS MER: Sedlighetsbrott (sexualbrott) på 1600-talet (artikelserie)

ANNONS

Ord och begrepp

Anklagad: En person som någon säger har gjort något fel eller olagligt.

Avrättad: När en person dödas som straff, ofta genom beslut från en domstol.

Besatt: När man tror att en person är tagen över eller styrd av en ond ande, till exempel djävulen.

Blåkulla: En plats i folktron dit häxor sades flyga för att träffa djävulen och ha orgier (vilda fester).

Bål: Stor brasa

Djävulen: Den onde i kristen tro, motsatsen till Gud.

Domstol: En plats där man avgör om någon är skyldig eller oskyldig.

Häxeri: Magi eller trolldom som ansågs farlig eller ondskefull.

Häxprov: Ett test som skulle visa om en person var häxa eller inte. Testet var ofta grymt och farligt.

Häxpsykos: När många människor samtidigt börjar tro på och sprida rädsla för häxor.

Inkvisitionen: En särskild domstol inom katolska kyrkan som jagade och straffade personer med "fel tro".

Katolska kyrkan: En av de största kristna kyrkorna, med påven som ledare.

Stormaktstiden: En period i Sveriges historia (1611-1718) när landet var mycket mäktigt i Europa.

Trolldom: Magi eller övernaturliga krafter, ofta förknippat med häxor i äldre tiders tro.

Vittnesmål: Det någon berättar i en rättegång om vad de har sett eller upplevt.

Lätta fakta om häxor

Visste du att:

I Sverige brändes den första häxan redan 1559. Under åren 1666–1676 avrättades 300 personer för trolldom i Sverige. Prästerna i 1600-talets Sverige hänvisade till Gamla testamentet där det direkt står att den som utövar trolldom ska dö. Exempelvis 2:a Moseboken 22:18: ”En trollkvinna skall du icke låta leva.”
Under 1600-talet trodde man att häxorna reste till Blåkulla på olika sätt. Oftast for de iväg upp genom skorstenen. Men många reste på en get eller häst. Djuren var upp och ner och flög med baken först.
De som anklagades för häxeri var ofta läskunniga, självständiga kvinnor som uppfattades som ett hot mot bysamhället.
Enligt vissa präster kunde man avgöra om en kvinna var häxa genom att söka efter det så kallade djävulsmärket på hennes kropp. Man ansåg att djävulsmärket bestod av ett fingeravtryck som satan lämnat på kvinnans kropp till tecken på att hon ingått förbund med djävulen.
Tortyrmetoderna för att avslöja häxor i 1600-talets Sverige var otaliga. Fysisk tortyr, som misshandel, och psykisk tortyr, som att hålla kvinnan vaken i flera dygn, var vanligt förekommande.
Häxorna avrättades innan de kastades på bålet. Det var bara en kvinna i Sverige som brändes levande på bål. Kvinnan kallades för Rumpare-Malin och brändes i Stockholm.
Häxhammaren var en handbok i konsten att leda häxprocesser som skrevs av två munkar. Enligt Häxhammaren var det vanligt att häxor gömde amuletter i sitt hår för att förhäxa förhörsledaren. Därför rakade man av kvinnornas hår, ”ovan och nedan” som det stod i förhörsprotokollet.
Under 1660-talet tillsattes en trolldomskommission i Sverige. Vid ett tillfälle, efter långa förhör, förklarade kommissionen att 23 kvinnor i Mora var skyldiga till häxeri. De avrättades genom halshuggning 1665.
De barn som påstod att de hade blivit bortförda till Blåkulla av häxor berättade otroliga historier inför domstolarna. Rekordet tog nog den femtonåriga flicka i Stockholm som påstod att hon hade varit tre gånger till Blåkulla. Där hade hon gift sig med djävulen och fött barn genom näsan. Hon påstod senare att det var en kvastkäpp som hon hade legat med. De nyfödda barnen hoppade som grodor på golvet, berättade flickan, och fortsatte med att berätta att barnen blev kokade till smörja av djävulen.
1676 skedde en vändning i trolldomsprocesserna. Allt fler personer började tvivla på de unga vittnenas bekännelser. Den 13-årige Johan Grijs var ett viktigt vittne i Stockholm. Han och andra barn påstod att de lämnade sina sängar om nätterna för sina Blåkullabesök och kvar låg endast vedträn. Urban Hjärne kunde bevisa att de ljög genom att hålla barnen vakna. Då bröt barnen samman av tröttheten. Den 13-årige Johan Grijs dömdes till döden.
Dödsstraffet för trolldom avskaffades 1779 i Sverige. Då hade den värsta häxhysterin försvunnit och dödsstraffet för trolldom hade inte utdömts sedan 1704, då den sista kvinnan som dömdes för häxeri i Sverige halshöggs. Den dömde var en 80-årig kvinna från Eskilstuna.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur många häxor avrättades i Europa under perioden 1450-1750 och vilken roll hade kyrkan i det hela?
Häxhammaren var en viktig bok under häxprocessernas tid. Varför?
Vad innebar det s.k. vattenprovet?
De stora häxprocesserna startade i Sverige 1668 och ebbade ut 1676. Redogör för händelseförloppet i några punkter.
Nämn fakta om trolldomskommissionen och beskriv kortfattat hur en rättegång kunde gå till.
Hur och varför dog häxprocesserna ut i Sverige?
Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

Du har kanske sett ordet "häxprocess" i ett annat sammanhang, t.ex. på en löpsedel för en kvällstidning. Vad menas då med begreppet "häxprocess"?
Varför förknippar vi häxor med påsk?

Diskutera:

Finns det något som kan liknas vid häxprocesser i vår tid?
Varför var de flesta av dem som dömdes för häxeri kvinnor?

Litteratur:

Bra Böckers Lexikon 2000, del 11, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Marie Lennersand, Livet går vidare - Älvdalen och Rättvik efter de stora häxprocesserna 1668-1671, Gidlunds förlag, 2006
Bengt Ankarloo, Satans raseri, Ordfront, 2007
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 7 – Karl X Gustav, Karl XI. Krig och reduktion, Bonniers, 1993

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 10 maj 2025

Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

Spara som favorit

ANNONS

Artiklar om Häxprocesserna

M

Häxprocesserna i 1600-talets Sverige

av: Stig Hadenius

2021-11-11

Lästid 2 minuter

Häxprocesserna var resultatet av en märklig masspsykos som i Sverige fick sin början i Hälsingland 1668 och varade i drygt tio år. Processerna ledde till att minst 300 kvinnor dömdes till döden och brändes på bål sedan de först avrättats. Häxväsendets utbrott och utbredning har liknats vid hur en pest eller någon annan epidemi härjade under en period och inom bestämda gränser. Häxeriet under den karolinska tiden berörde t.ex. inte södra Sverige utan var koncentrerat till Stockholm och de norra landskapen. Vissa forskare menar att häxprocesserna speglar hur gamla folkliga föreställningar kom i konflikt med den lutherska kyrkans krav på ortodoxi och ideologisk kontroll...

+ Läs mer

S

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

av: Åke Magnusson och Börje Andersson

2021-09-27

Lästid 3 minuter

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...

+ Läs mer

M

Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

av: Herman Lindqvist

2019-03-06

Lästid 5 minuter

Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...

+ Läs mer

M

Häxfebern i Stockholm 1676

av: John Chrispinsson

2015-08-31

Lästid 10 minuter

I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de fattigas kvarter i Katarina, på Norrmalm och Ladugårdslandet växte nervositeten. Oroliga föräldrar skrev brev till kungen som genast beordrade hovrätten att stoppa den Ondes tyranni...

+ Läs mer

Länkar om Häxprocesserna

Sortera efter:

Taggar (taxonomy_vocabulary_6)

19:55

Stormaktstiden förklarad

Avsnitt (19:55 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges stormaktstid. Stormaktstiden är en dramatisk period i Sveriges historia och pågår i över 100 år (1611-1718) - från att Gustav II Adolf får en krona på sitt huvud, och blir kung, tills Karl XII får en kula i sitt huvud, och dör. Varför kallas perioden stormaktstiden? Vad hände egentligen under den här tiden? Varför hette så många kungar Karl? Och, hur såg livet ut för vanligt folk i Sverige, när landet var som störst?

Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Kategorier:

Trolldom och häxprocesser

Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom

Kyrkan förde en skoningslös kamp mot trolldom

ANNONS

ANNONS

Häxprovet avslöjade om du var häxa

Häxprocesserna i Sverige 1668-1676

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Lätta fakta om häxor

Visste du att:

Uppgifter och frågor

Läs mer om

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Häxprocesserna

Länkar om Häxprocesserna

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Relaterade taggar