Slovenernas slaviska förfäder bosatte sig på 500-talet i dagens Slovenien, som då ingick i det östromerska (bysantinska) väldet. Större eller mindre delar av området lydde därefter i några århundraden under olika härskare, som ungrare, bayrare och franker.
På 700-talet började katolska kyrkan omvända slovenerna och i början av 800-talet tog den tysk-romerske kejsaren Karl den store full kontroll över området. Östrom behöll dock inflytande på halvön Istrien och längs Adriatiska kusten.
I mitten av 1300-talet anslöts området till det tysk-österrikiska furstehuset Habsburg, under vilket slovenerna kom att lyda fram till 1918, med avbrott för 1809–1813 då de slovenska områdena ingick i Napoleons franska imperium med Ljubljana som huvudstad i imperiets illyriska provins
I mitten av 1800-talet bildades de första slovenska politiska organisationerna inom habsburgimperiet. Vissa ville stanna kvar inom imperiet, en del drömde om en sydslavisk (jugoslavisk, jugo = syd) nation och andra talade för ett självständigt Slovenien. Den sydslaviska nationalismen hade fått fäste längre söder ut, i Serbien och Kroatien, och fick luft under vingarna av Habsburgs motgångar i första världskriget. När representanter för de sydslaviska folkgrupperna möttes på ön Korfu 1917 deltog även slovenerna. Vid mötet beslöt man att bilda en stat under den serbiska kronan.
I december 1918, efter Österrike-Ungerns kollaps, utropades ”Serbers, kroaters och sloveners kungarike” under Serbiens kung Aleksandar. De tidigare österrikiska provinserna Steiermark och Krain anslöts till den nybildade staten, medan strid kom att stå om provinsen Kärnten. Efter militära sammanstötningar och en folkomröstning 1920 avträdde Österrike området Gorizien, med en betydande slovensk befolkning, till Italien medan några mindre slovensktalande områden i Ungern gick till det sydslaviska kungariket. Detta bytte 1929 namn till Kungariket Jugoslavien.
Detta första Jugoslavien var fattigt och politiskt oroligt. Serber och kroater tvistade om huruvida det skulle vara en federation eller en centralstyrd stat. Anhängare till en centralstat, främst serberna, vann. Staten styrdes från den serbiska huvudstaden Belgrad. Slovenerna lyckades, inte minst genom sin språkliga särställning, i praktiken nå ett visst självstyre. Den slovenske ledaren, prästen Anton Korosec, valdes till premiärminister. Då en inflytelserik kroat sköts ned i parlamentet var landet nära inbördeskrig och 1929 upphävde kung Aleksandar författningen. Han styrde landet som diktator tills han mördades 1934.
Vid andra världskrigets utbrott 1939 började Jugoslavien falla sönder. Kroatien fick självstyre och många slovener strävade åt samma håll. I april 1941 intog tyska och italienska styrkor Jugoslavien. De slovenska områdena delades mellan Tyskland, Italien och Ungern.
En befrielsefront bildades i Slovenien som bekämpade ockupationen i samverkan med kommunistpartiledaren Josip Broz Titos partisaner från andra delar av landet. Parallellt pågick också inbördesstrider mellan Domobranci (Vita gardet), som samarbetade med ockupanterna, och motståndsgrupperna. Titos partisanarmé befriade Jugoslavien och en federal socialistisk republik bildades 1945 med Slovenien som en av delrepublikerna.
Läs i Landguiden om Sloveniens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
Dubbelmonarkin, kejsardömet Österrike och kungariket Ungern var formellt en personalunion mellan åren 1867-1918 med Frans Josef (1830-1916) som österrikisk kejsare och ungersk kung...
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
På SO-läraren Mikael Bruérs webbplats hittar du ett lektionsupplägg inklusive massor av fakta om Förintelsen och andra folkmord. Du som är elev har såklart också användning av materialet om du håller på och läser om detta i skolan. Här behandlas bl.a.: Förintelsen, folkmordet i Armenien, kommunistiska regimers brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda och kriget i forna Jugoslavien.
Genomgång (8:44 min) där gymnasieläraren Björn Westerström ger en bakgrund till de jugoslaviska krigen (1991-2001).
Genomgång (18:25 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om bakgrunden till de jugoslaviska krigen (1991-2001).
Genomgång (14:02 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om de jugoslaviska krigen (1991-2001). Här reds bl.a. begreppet "etnicitet" ut och du får en beskrivning av några etniska identiteter i f.d. Jugoslavien
Genomgång (19:43 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om de jugoslaviska krigen (1991-2001). Här ges en kronologisk beskrivning av händelseförloppet.
I Landguiden hittar du massor av fakta om Slovenien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.
Sveriges ambassads landfakta om Slovenien. Här kan du läsa kortfattat om landets samhälle, politik, historia, ekonomi m.m.
Länksida i Wikipedia där du kan läsa artiklar som behandlar krigen på Balkan ur olika perspektiv.
Regeringskansliets faktasidor om Europa och Centralasien. Här redogörs kortfattat för de afrikanska ländernas historia, samhälle och Sveriges förbindelser med dem.
Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
Här finns både texter och annat material som fokuserar på Sloveniens geografi ur olika perspektiv.
Aktuell samhällsfakta om Slovenien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Släkten Habsburg var en fursteätt (ursprungligen från nuvarande Schweiz) som regerade i många...
