I mitten av 1800-talet bildades de första slovenska politiska organisationerna inom habsburgimperiet. Vissa ville stanna kvar inom imperiet, en del drömde om en sydslavisk (jugoslavisk, jugo = syd) nation och andra talade för ett självständigt Slovenien. Den sydslaviska nationalismen hade fått fäste längre söder ut, i Serbien och Kroatien, och fick luft under vingarna av Habsburgs motgångar i första världskriget. När representanter för de sydslaviska folkgrupperna möttes på ön Korfu 1917 deltog även slovenerna. Vid mötet beslöt man att bilda en stat under den serbiska kronan.
I december 1918, efter Österrike-Ungerns kollaps, utropades ”Serbers, kroaters och sloveners kungarike” under Serbiens kung Aleksandar. De tidigare österrikiska provinserna Steiermark och Krain anslöts till den nybildade staten, medan strid kom att stå om provinsen Kärnten. Efter militära sammanstötningar och en folkomröstning 1920 avträdde Österrike området Gorizien, med en betydande slovensk befolkning, till Italien medan några mindre slovensktalande områden i Ungern gick till det sydslaviska kungariket. Detta bytte 1929 namn till Kungariket Jugoslavien.
Detta första Jugoslavien var fattigt och politiskt oroligt. Serber och kroater tvistade om huruvida det skulle vara en federation eller en centralstyrd stat. Anhängare till en centralstat, främst serberna, vann. Staten styrdes från den serbiska huvudstaden Belgrad. Slovenerna lyckades, inte minst genom sin språkliga särställning, i praktiken nå ett visst självstyre. Den slovenske ledaren, prästen Anton Korosec, valdes till premiärminister. Då en inflytelserik kroat sköts ned i parlamentet var landet nära inbördeskrig och 1929 upphävde kung Aleksandar författningen. Han styrde landet som diktator tills han mördades 1934.
Vid andra världskrigets utbrott 1939 började Jugoslavien falla sönder. Kroatien fick självstyre och många slovener strävade åt samma håll. I april 1941 intog tyska och italienska styrkor Jugoslavien. De slovenska områdena delades mellan Tyskland, Italien och Ungern.
En befrielsefront bildades i Slovenien som bekämpade ockupationen i samverkan med kommunistpartiledaren Josip Broz Titos partisaner från andra delar av landet. Parallellt pågick också inbördesstrider mellan Domobranci (Vita gardet), som samarbetade med ockupanterna, och motståndsgrupperna. Titos partisanarmé befriade Jugoslavien och en federal socialistisk republik bildades 1945 med Slovenien som en av delrepublikerna.
Läs i Landguiden om Sloveniens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.
Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
