M

Mikronesiska federationens geografi

Antal invånare: 105 540 (2017)
Huvudstad: Palikir

Geografi och klimat

Mikronesiska federationen ligger i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Landet utgör huvuddelen av ögruppen Karolinerna i den geografiska regionen Mikronesien som ligger nordöst om Melanesien och väster om Polynesien.

Antal invånare: 105 540 (2017)
Huvudstad: Palikir

Geografi och klimat

Mikronesiska federationen ligger i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Landet utgör huvuddelen av ögruppen Karolinerna i den geografiska regionen Mikronesien som ligger nordöst om Melanesien och väster om Polynesien.

ANNONS

ANNONS

Mikronesiska federationen omfattar fler än 600 öar och atoller som tillsammans täcker en havsyta om 2,6 miljoner kvadratkilometer (fem gånger Frankrikes yta), medan landytan är endast 700 kvadratkilometer (ungefär som halva Öland). I öst-västlig riktning breder övärlden ut sig 290 mil.

Landet är en förbundsrepublik med fyra delstater: från väster Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae. Chuuk består av omkring 300 öar, Kosrae bara av fem.

Mikronesiska federationens flagga.

De flesta av öarna är av vulkaniskt ursprung. Några av dessa är höglänta med toppar på upp till 800 meter över havet. Övriga öar är lägre korallatoller med undantag för några öar, bland annat Yap, som bildats genom en veckning av jordskorpan.

De bergiga öarna kantas av mangroveträsk. Innanför dessa finns gräs- och buskvegetation som övergår i regnskog på bergssluttningarna. En dryg femtedel av landytan täcks av skog. På korallöarnas tunna jordlager växer främst kokos- och pandanuspalmer samt brödfruktsträd.

Klimatet i Mikronesiska federationen är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd, särskilt på de bergiga öarna och ju längre österut man kommer.

Den torraste perioden infaller från januari till mars. Öarna drabbas årligen av tyfoner, cykloner och orkaner. Ofta leder dessa till svåra översvämningar och stor materiell förstörelse. Tyfonsäsongen varar från juni till december.

Mikronesiska federationens låglänta korallöar riskerar att hamna under vatten när havsnivåerna stiger i takt med den globala uppvärmningen. Landet verkar därför aktivt internationellt för att förmå rikare länder att hjälpa små önationer att stoppa de klimatförändringar som orsakar uppvärmningen.

ANNONS

Naturtillgångar och energi

Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Fisk är den i särklass viktigaste resursen. Dessutom finns fosfat att utvinna på några av öarna, liksom timmer från skogen.

Jordbruk

Omkring en tredjedel av landytan utgörs av jordbruksmark. Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för självhushållning och täcker inte hela landets livsmedelsbehov. Importen av livsmedel är därför relativt stor.

Industri

Industrin har länge varit småskalig och av liten ekonomisk betydelse. De viktigaste produkterna är fisk och kläder.

Turism

Turistindustrin är en viktig inkomstkälla för staten. Ett hinder för näringens utveckling är att landets infrastruktur är dåligt utbyggd. Regeringen och biståndsgivarna satsar mycket på att förbättra kommunikationerna för att lättare locka fler besökare.
 

Besök Landguiden och läs mer om Mikronesiska federationen.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 8 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 juli 2013

ANNONS

ANNONS

Länkar om Mikronesiska federationens geografi

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Mikronesiska federationens historia

Historia om Mikronesiska federationen. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv...

Fakta om Mikronesiska federationen

Aktuell samhällsfakta om Mikronesiska federationen. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om...