Antal invånare: 47,4 miljoner (2025)
Huvudstad: Alger
Algeriet är Afrikas största land och sträcker sig från Medelhavet långt ned i Sahara. Olja och gas utgör landets ekonomiska ryggrad. De flesta bor vid kusten, där stadsbebyggelsen vittnar om mer än hundra år av franskt styre, som avslutades med ett bittert krig 1954-1962. En våldsam konflikt rasade under 1990-talet, sedan militären satt stopp för en islamistisk valseger. Militärens fortsatta makt över samhället väckte 2019 en folklig rörelse som kräver demokratisering.
Befolkning
Antal invånare: 47,4 miljoner (2025)
Huvudstad: Alger
Algeriets befolkning har vuxit kraftigt sedan självständigheten 1962. Merparten av befolkningen i Algeriet har berbiskt ursprung men en majoritet identifierar sig som araber. Berberna utgör dock en stor minoritet som ofta ser sig som diskriminerad. Sedan 2016 är det berbiska språket tamazight officiellt språk vid sidan av arabiskan.
Medan cirka 90 procent av invånarna bor vid eller nära kusten i norr (inbegripet Atlasbergen) är stora delar av öknarna i söder nästan folktomma. Omfattande inflyttning från landsbygden har skapat överbefolkade städer.
Arabiska som sedan tidigare var officiellt språk talas av de flesta algerier. Den talade arabiskan skiljer sig mycket från den standardiserade arabiska som används i skrift och i högtidstal och internationella kabel-tv-kanaler i hela arabvärlden. I den algeriska arabiskan finns inslag av franska, spanska och berbiska.
Religion
Islam är statsreligion i Algeriet där i princip alla bekänner sig till islams huvudfåra sunni. Författningen stadgar religionsfrihet men statliga institutioner får inte gå emot muslimsk moral. 2020 invigdes Afrikas största moské i Alger.
Politiskt system
Algeriet är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Algeriet har en form av halvpresidentiellt styre. Presidenten, som är statschef, överbefälhavare och försvarsminister, väljs i allmänna val vart femte år. Militären är en viktig maktfaktor.
Demokrati och rättigheter
Medborgerliga fri- och rättigheter i Algeriet har på senare år åter hamnat under press, trots förhoppningarna som väcktes under en andra arabisk vår med början 2019. Civilsamhället har tryckts tillbaka och pressfriheten begränsats. Ideella organisationer och partier har förbjudits.
Utrikespolitik och försvar
Algeriet har traditionellt byggt sin utrikespolitik på alliansfrihet och solidaritet med tredje världen. Under 2000-talets början stod relationer med USA och EU i fokus. På senare år har Algeriet intagit en aktiv roll och försökt agera stabil fredsmäklare i en instabil region. Konflikten om Västsahara har ansträngt relationerna med Marocko och andra länder.
Ekonomi
Olje- och gasutvinning utgör ryggraden i Algeriets ekonomi. Den svarar normalt för runt en tredjedel av bruttonationalprodukten (BNP), upp till två tredjedelar av statens intäkter och i princip hela exportvärdet. Det stora beroendet av en sektor gör samtidigt ekonomin känslig för yttre omständigheter, något som blir särskilt tydligt när världsmarknadspriset på olja faller.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Algeriets geografi >
Utbildning
Barn i Algeriet börjar den obligatoriska nioåriga grundskolan vid sex års ålder. Nästan alla barn går de första fem åren och de flesta fortsätter på det följande fyraåriga stadiet, men många går om klasser och en del hoppar av helt. Kanske en tredjedel fullföljer inte grundskolan. Engelska språkets ställning har börjat stärkas i skolväsendet.
Kultur
Algeriet delar tillsammans med grannländerna i nordvästra Afrika en kultur med rötter i gamla arabisk-berbiska traditioner. Utländska intrång har dock lämnat spår i form av exempelvis romerska ruiner vid Djemila, Tipaza och Timgad, medan andra byggnader minner om osmansk eller spansk arkitektur.
Sociala förhållanden
Ungefär var femte invånare i Algeriet beräknas leva i fattigdom. Jämfört med grannländerna är klyftorna mellan rika och fattiga dock inte lika skriande. Likaså märks stora skillnader i inkomst mellan män och kvinnor. Kvinnans ställning är traditionellt svag, både i näringslivet och i familjen.