Antal invånare: 44 616 626 (2021)
Huvudstad: Alger
Algeriet är Afrikas största land och sträcker sig från Medelhavet långt ned i Sahara. Olja och gas utgör landets ekonomiska ryggrad. De flesta bor vid kusten, där stadsbebyggelsen vittnar om mer än hundra år av franskt styre, som avslutades med ett bittert krig 1954-1962. En våldsam konflikt rasade under 1990-talet, sedan militären satt stopp för en islamistisk valseger. Militärens fortsatta makt över samhället väckte 2019 en folklig rörelse som kräver demokratisering.
Befolkning
Klyftan mellan fattiga och rika är stor i Algeriet. Runt en fjärdedel av invånarna beräknas leva i fattigdom. Mest utbredd är fattigdomen bland jordlösa lantbrukare i bergen i norr samt i gränstrakterna till öknen i söder.
Inbördeskriget under 1990-talet drabbade algerierna hårt. Upp till 200 000 miste livet, flertalet civila. Tusentals av dödsoffren var barn. Våldet minskade kraftigt en bit in på 00-talet.
Religion
Islam är statsreligion i Algeriet där i princip alla bekänner sig till islams huvudfåra sunni. Författningen stadgar religionsfrihet men statliga institutioner får inte gå emot muslimsk moral. 2020 invigdes Afrikas största moské i Alger.
Politiskt system
Algeriet är en republik med stark presidentmakt. Statschefen Abdelmadjid Tebboune valdes efter en folklig protestvåg, men något verkligt maktskifte blev det inte. FLN, det statsbärande parti som uppstod genom befrielsekampen mot Frankrike, dominerar fortfarande alla beslutsorgan. Militären är en viktig maktfaktor.
Fördjupning om aktuell politik i landet hittar du i Landguiden
Demokrati och rättigheter
Algeriet har genomgått en ny ”arabisk vår” med början 2019. Den första, en internationell protestvåg 2011, lyckades regimen dämpa genom att använda landets oljepengar till olika sorters satsningar – men friheten och det folkliga inflytandet ökade inte. Den ”nya våren” bromsades av coronapandemin som försvårade massmöten. Press- och yttrandefrihet garanteras i grundlagen men är inte lika säkra i verkligheten.
Utrikespolitik och försvar
Algeriet har traditionellt byggt sin utrikespolitik på alliansfrihet och solidaritet med tredje världen. Under 2000-talets början stod relationer med USA och EU i fokus. På senare tid har Algeriet intagit en aktiv roll och försökt agera stabil fredsmäklare i en instabil region. Relationerna med Marocko är dock ansträngda sedan länge, på grund av konflikten om Västsahara.
Ekonomi
Olje- och gasutvinning utgör ryggraden i Algeriets ekonomi. Den svarar normalt för runt en tredjedel av bruttonationalprodukten (BNP), upp till två tredjedelar av statens intäkter och i princip hela exportvärdet. Det stora beroendet av en sektor gör samtidigt ekonomin känslig för yttre omständigheter, något som blir särskilt tydligt när världsmarknadspriset på olja faller.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Algeriets geografi >
Utrikeshandel
Exporten har i decennier helt dominerats av olja och gas. Algeriet är en av världens största exportörer av naturgas. Importen består främst av livsmedel, maskiner och konsumtionsvaror.
Sociala förhållanden
Klyftan mellan fattiga och rika är stor i Algeriet. Runt en fjärdedel av invånarna beräknas leva i fattigdom. Mest utbredd är fattigdomen bland jordlösa lantbrukare i bergen i norr samt i gränstrakterna till öknen i söder.
Besök Landguiden och läs mer om Algeriet.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
