De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska republiken. Men republiken var redan döende. Mördarna misslyckades och mordet på Caesar kom istället att leda till att Rom fick en lång rad av kejsare. Den mördade Caesars namn blev till och med dessa kejsares hederstitel.
År 29 f.Kr kunde Octavianus, som Caesar en gång utsett till sin arvinge, låta sig hyllas som Roms nye ledare. Senaten valde honom till princeps. Det var ett nytt ämbete och namnet betyder "den främste". Av ordet "princeps" har vi fått vårt ord prins.
Octavianus fick hedersnamnet "Augustus", ett namn som tidigare varit reserverat för gudar. Augustus aktade sig för att kalla sig kejsare. Mordet på Caesar visade vad som kunde hända den som ensam ville härska över romarriket. Men i verkligheten var det Augustus som styrde och han räknas som den förste av de romerska kejsarna.
De romerska härskarna betecknades så småningom som "caesar". Av ordet "caesar" har vi fått orden kejsare och tsar. Andra språk utgår ibland från det latinska ordet för befälhavare, imperator (eng. emperor, fr. empereur, etc.).
Begreppet kung eller konung är en titel för en manlig monark, statschefen i en monarki. Den kvinnliga motsvarigheten är drottning.
Det förekommer även andra titlar på monarker, t.ex. furste, storhertig och sultan.
En kejsare var något helt annat än en kung. Titeln kejsare har som vi sett sina rötter i romarriket och levde kvar i det medeltida bysantinska riket. Traditionen med kejsare fortlevde även i det kejsardöme som grundades i Västeuropa (efter romerskt mönster) av Karl den store år 800. Kejsartiteln övertogs senare under 900-talet av den tyske kungen Otto I och därefter av hans tronföljare ända fram till 1806 då det tyska kejsardömet (det tysk-romerska riket) avskaffades.
Kejsarna kröntes av påven, och i teorin var de andra kristna härskarna i Europa underordnade kejsaren. I det medeltida Europa var det följaktligen mycket finare att vara kejsare än att vara kung.
I Ryssland har sedan 1500-talet titeln tsar använts av härskarna för att markera sin makt över alla underlydande furstar i det ryska imperiet. I början av 1800-talet upphöjde sig även den franske härskaren Napoleon Bonaparte till kejsare över det franska imperiet, och 1871 började den preussiske kungen kalla sig för kejsare över det enade tyska riket (en titel som syftade på överhöghet över övriga tyska furstar och kungar).
I västerländsk historieskrivning har även många utomeuropeiska härskare till stora imperier fått bära titeln kejsare, t.ex. i Kina, Japan, Korea, Vietnam och Etiopien.
Idag existerar bara ett kejsardöme, det japanska.
Text: Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare) och Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material som kan relateras till olika kungar och kejsare och deras livsöden genom historien.
Efter mordet på Julius Caesar och hans adoptivson Octavianus blivit kejsare - med titeln Augustus - hade Rom fått en egen härskarsläkt. De strider om makten som tidigare utkämpats bland romarrikets ädlingar kom nu att utkämpas inne i den kejserliga familjen. Segraren i maktkampen var inte alltid bäst lämpad till kejsare. Maktkampen fördes med list, intriger och ibland gift. Det var ett högt spel, ofta med livet som insats. Men vinsten - kejsartronen - ansåg många vara värd att spela om...
I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter. Senare skulle han kallas Peter den store. Han skulle betyda mer än någon annan när det Ryssland formades som i vår tid skulle växa till supermakt. Av historiker räknas Peter I som en av Rysslands mest framgångsrika härskare och betraktas av många ryssar som en nationalhjälte...
Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av befolkningen, men den bilden kom att förändras. Den siste tsaren Nikolaj II och hela hans familj avrättades kallblodigt i en källare 1918. Mindre än 100 år senare helgonförklarades emellertid både tsaren och hans familj av den rysk-ortodoxa kyrkan. Cirkeln blev därmed sluten vad gäller religiös tillbedjan och kult...
Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt med de slott där tidens furstar brukade se dagens ljus. Jean Baptistes familj tillhörde stadens medelklass, i en bortglömd landsdel 80 mil från Paris. Det sociala avståndet till landets glansfulla elit var närmast astronomiskt. Att familjen Bernadottes yngste son i slutet av sitt liv stolt kunde hävda att ”ingen har fyllt en bana liknande min” berodde naturligtvis delvis på hans egna förtjänster. Ännu viktigare var dock att han levde i en tid när det gamla samhället, ”l´ancien régime”, omkullkastades, kungaätter sopades undan, krigen ritade om Europas karta och meriter började slå ut börd som grund för avancemang...
Mannen som avled efter ett slaganfall på det ruffiga schweiziska värdshuset i februari 1837 var 58 år gammal. Han titulerade sig överste men tillgångarna var ytterst begränsade: kläder, en tobakspung, enkla smycken och elva böcker, bland annat en skrift av Gustav III. Trots det uppmärksammades hans död i februari 1837 av Europas furstehov, mer än i Sverige där han ändå hade varit kung 1792–1809. Liksom storpolitikens virvelvindar hade lett till hans fall 1809 krävde monarkernas omsorg om sin egen legitimitet att han hedrades med artiga ceremonier – en kung, om än avsatt och förnedrad, var trots allt inte vem som helst...
Indiens förste kejsare, Ashoka (304-232 f.Kr), anses av många vara en av de mest exemplariska regenterna i världshistorien. Ashoka är genom egna skrifter känd som en av de första troende buddhisterna. Han lät bygga helgedomar och införa läran i hela sitt enorma rike. Det var under hans tid vid makten som buddhismens guldålder ägde rum i Indien. Ashoka bidrog även till buddhismens spridning utanför Indien genom att skicka ut missionärer, bland annat till Sri Lanka. Från hans tid och fram till 700-talet e.Kr fick buddhismen i stort sett den spridning som den har idag...
Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.
Avsnitt (56 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Vlad III Dracula, Drakens son från Transsylvanien som stått modell för fiktionens svartklädda vampyr. Men verklighetens Dracula satte inte tänderna i sina sprattlande offers halspulsådror - utan spetsade dem levande på vässade pålar.
Avsnitt (57 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Gustaf V, den sista svenska kungen med en skärva av verklig makt. Ett inflytande som han förlorade i sin strid mot moderniteten, men i maktens ställe vann han folkets kärlek.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Fredrik den store. Napoleon beundrade hans militärgeni, Voltaire tyckte för det mesta att han var okej och Lisa på förlaget är precis tokig i honom. Fredrik den store, kung av Preussen under halva sjuttonhundratalet, var en figur som än idag väcker starka känslor...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Jean Baptiste Bernadotte. Det officiella budet om Bernadottes val till svensk kronprins nådde Paris först den 3 september. Det kom som en fullständig överraskning för Napoleon...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kristian II. 1397 ingicks den så kallade Kalmarunionen, som var ett förbund mellan Danmark, Sverige och Norge. Ganska snart uppstod slitningar. Olika svenska grupperingar såg unionen som ett sätt för danskarna att ta kontroll över Sverige och flera uppror bröt ut. Sedan Kristian II blivit kung i Danmark och Norge 1513 eskalerade motståndet. Kristian svarade med att invadera Sverige och lyckades efter hårda strider krossa sina fiender...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Kejsare Germanicus. 10 oktober 2019 var det exakt två tusen år sedan Germanicus Julius Caesar Claudius, bara trettiofyra år gammal plötsligt insjuknade och dog i Antiokia...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Adolf Fredrik och semlorna. Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker...
Läxhjälpsfilm (10:23 min) av läraren Anders Blidberg som berättar om Napoleon och hans väg till kejsare och herre över Europa.
Avsnitt (57 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Augustus, Roms första kejsare. Han kom från ingenstans, han såg ett rike i upplösning och han segrade genom blodiga strider och intrikata intriger – men slutade sina dagar som älskad landsfader över kejsardömets guldålder...
Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Karl X Gustav, en legendarisk stormaktskung, omättlig på strider, kvinnor och livets goda. En man vars begär gjorde Sverige större än någonsin – men som var hans akilleshäl, och blev hans förtida baneman...
Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Knut den store (995-1035), vikingaprinsen som lämnade sitt hedniska arv bakom sig och blev en kultiverad statsman – kung över tre riken. Med honom tog Skandinavien klivet ut ur förhistorien och in i nästa tidevarv...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om eriksgator genom tiderna. Den första eriksgatan där vi känner till kungen i fråga genomfördes av Magnus Eriksson 1335. Den ungefärliga rutten på turen, där kungen skulle visas upp och godkännas är känd, även om många av de faktiska omständigheterna kring färden som sådan är höljda i dunkel...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om kunglig glans i varumärkenas värld. Näringslivet har länge låtit kungligheter förgylla sina förpackningar. Men tiden då kungafamiljen syntes på allt från tvålar och rakblad till punschetiketter och cigarrer är definitivt över...
På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en bokrecension om Erikskrönikan. Erikskrönikan tillkom på 1320-talet och återberättar de viktigaste händelserna i det politiska livet, från kung Erik Eriksson och Birger jarl till kung Magnus Eriksson. För första gången finns nu denna intressanta och åberopade historiska källa i en smidig modern språkdräkt. Den rimmade knittelversen kompletteras av en prosaversion i slutet av boken, för den som mot all förmodan inte mäktar med dikt.
Avsnitt (53 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Kristian II, unionskungen som döpte Stockholm i blod. Men bakom tyrannstämpeln döljer sig en envis och karismatisk renässansfurste som gjorde allt för sitt rike - och för kärleken.
Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Gajus Julius Caesar (100-44 f.Kr) var en romersk politiker, författare och befälhavare som genom...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
Alexander den store (356-323 f.Kr) eller Alexander III som var hans egentliga kunganamn, var en...
Genom historien har de stora fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...
Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...
Nyköpings gästabud var ett kalas på Nyköpingshus 1317 varefter kung Birger Magnusson lät fängsla...
Rikard I Lejonhjärta (1157-1199) var kung av England från 1189 fram till sin död. Han var också...
Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en...
Karl Knutsson Bonde (ca 1408-1470) levde under en ovanligt turbulent period i Nordens historia (...
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Karl X Gustav (1622-1660) blev kung av Sverige 1654 efter att drottning Kristina hade abdikerat....
Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i...
Det misslyckade kriget med Ryssland 1808-1809 innebar att Sverige förlorade Finland. Innan...
Karl I (ca 742-814), mera känd som Karl den store, var från år 768 kung över frankerna och kröntes...
Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...
Släkten Habsburg var en fursteätt (ursprungligen från nuvarande Schweiz) som regerade i många...
Erik XIV (1533-1577) var äldste sonen till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg. Erik var...
Johan III (1537-1592) var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och efterträdde sin äldre...
Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd...
Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...
Gustav IV Adolf (1778-1837) var son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Han var...
Napoleon Bonaparte (1769-1821) föddes under fattiga förhållanden på ön Korsika, men blev senare...
