Kungar och kejsare
Här hittar du material som kan relateras till olika kungar och kejsare och deras livsöden genom historien.
Annons
Artiklar om Kungar och kejsare
Podcast om Kungar och kejsare
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.
Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.
Länkar om Kungar och kejsare
Artikel på Anna Larsdotters hemsida där du läsa om Karl XI (1655-1697). För den som är intresserad av hästar i historien är det omöjligt att gå förbi Karl XI. Han var den som på allvar tog sig an uppgiften att göra hästen till en stomme i den svenska krigsmaskinen. Med den franske kungen Ludvig XIV som förebild förstod han också att använda hästen som PR-symbol för sig själv och sitt land...
Anna Larsdotter är journalist och författare som mest skriver om historia.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav Vasa (1496–1560). Gustav Vasas väg till makten underlättades av de utrensningar som Kristian II lät göra bland de svenska stormännen. År 1523 valdes Gustav till kung av Sverige. Landets ekonomi var då ytterst ansträngd. Gustav ställde upprepade krav på kyrkan, och på riksdagen i Västerås 1527 beslöts om indragningar av kyrkogods. I praktiken krossades de kyrkliga dignitärernas makt och reformationen inleddes. Utrikespolitiskt närmade sig Gustav Vasa Danmark och förde krig med Ryssland 1555–1557. Annars var han utrikespolitiskt försiktig. Gustav fäste största delen av uppmärksamheten på inrikespolitiska förhållanden, effektiverade förvaltningen och skatteuppbörden. Han regerade i närmare 40 år...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav IV Adolf (1778–1837) . Han var Sveriges och Finlands sista gemensamma regent. Han försökte förbättra statens finanser och bevara freden med Ryssland. Napoleontidens stormakts-politiska förvecklingar och kungens bristande omdömesförmåga ledde dock till att Sverige förlorade Finland, vilket i sin tur också ledde till att Gustav och hans efterkommande miste den svenska kronan...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav III (1746–1792) . Gustav III lyckades genom sin politiska begåvning överföra makten från riksdagens ständer till monarken. Som vän av konst och litteratur var Gustav en mecenat av samma rang som Fredrik II av Preussen och Katarina II av Ryssland. Hans krigspolitik väckte en finsk opposition, som lekte med tanken att lösgöra Finland från Sverige. Det gustavianska statsskicket förblev i kraft i Finland då storfurstendömet år 1809 förenades med Ryssland.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Gustav II Adolf (1594–1632). Gustav II Adolfs erövringar gjorde Sverige till en stormakt. Han beundrades på många håll som en försvarare av den protestantiska tron. Genom sina militära reformer skapade Gustav II Adolf en effektiv armé. Sverige vann områden i Karelen och Ingermanland, utsträckte sitt välde till Livland och fick fotfäste i norra Tyskland..
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl XII (1682–1718) . Karl XII:s regeringstid sammanföll med det stora nordiska kriget, i vilket den unge Karl XII vann rykte som skicklig härförare. Då kriget drog ut på tiden och kungen förde sina trupper långt in i Ryssland vände kriget till hans nackdel. Sverige förlorade till slut nästan alla sina besittningar söder om Östersjön. Den misslyckade utrikespolitiken ledde efter Karl XII:s död till att kungamakten inskränktes i Sverige...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl XI (1655–1697) . Under Karl XI:s regeringstid utökades kungens maktbefogenheter, och han blev en enväldig monark enligt europeisk kontinental modell. Med riksdagens och ämbetsmännens hjälp drog Karl XI in många av adelns förläningar och stärkte statens ekonomi, så att Sverige kunde bevara sin ställning som stormakt i Östersjöregionen.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl X Gustav (1622–1660) . Han var Sveriges första monark av ätten Pfalz-Zweibrücken. Under hans korta men krigiska regeringstid nådde den svenska stormakten sin största utbredning. Han sökte först militära framgångar öster om Östersjön, men vann till slut sina segrar i väster, vilket knöt den svenska utrikespolitiken i högre grad än tidigare till Mellaneuropa. Ur detta perspektiv framstod Finland som perifert. Karl X besökte heller aldrig den östra riksdelen...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl IX (1550–1611). När Gustav Vasa fördelade hertigdömen åt sina yngre söner fick Karl bl.a. Södermanland. Karl samarbetade med Johan III vid avsättningen av Erik XIV, men efter några år försämrades förhållandet mellan dem. Johan dog 1592, och tronen övertogs av hans son Sigismund. Detta ledde till en utdragen konflikt med Karl, som besegrade Sigismund slutgiltigt i slaget vid Stångebro 1598. Karl övertog makten som riksföreståndare men lät sig hyllas som kung först 1604...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Johan III (1537–1592) . Johan III var Gustav Vasas näst äldste son och fick av sin far Egentliga Finland, Satakunda och Åland som hertigdöme 1556. Efter faderns död 1560 försämrades förhållandet till brodern Erik XIV snabbt. År 1563 fängslades Johan och hans maka Katarina Jagellonica. De frigavs först 1567 då Eriks mentala hälsa allvarligt hade försämrats. Följande år grep Johan makten. Under sin regering försökte Johan genomföra en delvis katolskt influerad kyrkopolitik, vilket ledde till motstånd, och kungen måste slå in på en mera moderat linje. Han höll dock fortsättningsvis fast vid sin liturgi, den s.k. Röda boken, och fortsatte att förfölja motståndarna till den...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Sigismund (1566–1632) , kung av Polen och Sverige. Han blev tronföljare när hans far Johan III störtade sin bror Erik XIV 1568. Han blev kung i sin mors hemland Polen 1587, och efter sin fars död ärvde han också den svenska tronen. Hertig Karl motarbetade honom, och Sigismund misslyckades med att konsolidera sin ställning i Sverige. Efter att ha förlorat slaget vid Stångebro 1598 lämnade Sigismund Sverige för att aldrig återvända. I den traditionella historieforskningen i Sverige har man sett Sigismund, som drev Habsburgarnas och påvekyrkans intressen, i en mera negativ belysning än i Finland, där Sigismund ansågs vara den lagliga regenten och förbundet med Polen ansågs utgöra ett skydd mot Ryssland. Sigismund regerade i Polen i 45 år. Även där har han uppfattats som en kontroversiell regent. ..
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om tsar Nikolaj II (1868–1918) , storfurste av Finland, kejsare av Ryssland . Nikolaj II började avveckla enväldet i Ryssland, men alltför långsamt för att lyckas stävja oppositionens växande krav. Till slut förde första världskrigets påfrestningar staten in i en kaotisk situation, där kejsaren måste ge upp makten. Den nya, liberala regeringen förlorade snart sin makt till bolsjevikerna, som arkebuserade kejsarfamiljen under det inbördeskrig som bröt ut.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Magnus Birgersson (ca 1240–1290) , med tillnamnet Ladulås (kung i Sverige 1275–1290). Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om kung Magnus Eriksson (1316–1374) . Magnus Eriksson var sonson till Magnus Ladulås och är den som längst innehaft den svenska tronen (44 år och 7 månader). Han valdes till kung redan vid tre års ålder och blev myndig efter att ha fyllt femton. Han förvärvade Skåne, vilket medförde betydande ekonomiska problem. Hans försök att begränsa stormännens makt ledde till att han fördrevs 1363. Sina sista år tillbringade han hos sonen kung Håkan i Norge. Under Magnus regering fick hela riket en gemensam lagstiftning...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Kristian II (1481–1559) . När Kristian övertog den danska tronen 1513 tvingade det danska riksrådet honom till eftergifter. Han besegrade svenskarna militärt, och Stockholm kapitulerade 1520. Utrensningar bland anhängarna av ätten Sture följdes av ett svenskt uppror 1521. I Danmark försökte Kristian genomföra reformer och minska stormännens inflytande. Detta ledde till motstånd och han avsattes 1523. År 1530 gjorde Kristian ett försök att återfå sin danska tron, men försöket misslyckades. Kristian var en mångsidigt begåvad härskare med målet att bryta den tyska handelsdominansen i Östersjön. Han underskattade dock oppositionens inflytande i Danmark och Lübecks betydelse för det svenska upproret...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Erik XIV (1550–1612) . Erik XIV uppfostrades som tronarvinge och uppsteg på tronen efter sin far Gustav Vasas död 1560. Han inledde en aktiv utrikespolitik och besatte Reval året därpå. Förhållandet till Danmark försämrades, och det nordiska sjuårskriget bröt ut 1563. Eriks misstänksamhet mot högadeln kulminerade i de s.k. Sturemorden 1567. Följande år ledde hertigarna Johan och Karl ett uppror mot Erik, som förklarades avsatt. Återstoden av sitt liv tillbringade Erik i fängelse. Erik var åtminstone tidvis sinnessjuk och oförmögen att sköta sina uppdrag som regent. Samtidigt hörde han till dem som genom sin utrikespolitiska verksamhet skapade förutsättningar för uppkomsten av den svenska stormakten...
Hur gick det till när Gustav Eriksson blev kung Gustav den första av Sverige? Hans resa till toppen krävde en stor portion envishet och mod – men kantades också av våld, tyranni och maktfullkomlighet.
Vill du veta mer om Gustav Vasa och 1500-talet? Här följer tre lästips: Gustav Vasa – landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson; Sveriges historia 1350-1600, red Bo Eriksson och Dick Harrison; Margareta Regina – vid Gustav Vasas sida, en biografi över Margareta Leijonhufvud av Karin Tegenborg Falkdalen.
Teaterkungen Gustav III är mest känd för lönnmordet på maskeradbalen, men hans liv innan dess kantades av sexskandaler, djärva politiska beslut - och den hatiska konspirationen som blev hans död.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Gustav III så kan du läsa Politik och passion av Henric Bagerius och Louise Berglund, Gustav III av Leif Landen, En bädd av dun av Christopher O’Regan och Gustav III:s ryska krig av Gunnar Arteus. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.
De sex fruarna är Henrik VIII:s stora källa till berömmelse. Men hur gick det till när 1500-talets mesta maktgalning bytte damer som strumpor och råkade reformera hela engelska kyrkan på köpet?
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Henrik VIII och hans fruar så kan du läsa Karen Lindseys Drottning för ett tag - Henrik VIIIs sex hustrur, Antonia Frasers The Tudors och Alison Weirs The six wives of Henry VIII. Det är några av de böcker legat till grund för det här avsnittet.
Omfattande artikel i tidningen Allt om vetenskap där du kan läsa om Napoleon Bonaparte - en av historiens mest omdiskuterade män. Få har utsatts för sådan granskning som Napoleon. Vissa ser honom som en tyrann under vars ledning tusentals fransmän dog. Andra ser honom som en nationalhjälte som reste ett slaget Frankrike ur askan. Att han var en duktig militärisk strateg är utom all tvekan...