M
Kategori

Sverige och Norden förknippas ofta med vikingar. Men hur levde egentligen folk uppe i Norden under vikingatiden? Detalj från en gotländsk runsten.

Vikingatiden

År 793 anföll danska vikingar ett kloster i Lindisfarne i nordöstra England. Därmed inleddes en period som inom svensk historieskrivning brukar kallas för vikingatiden, ca 800-1050 e.Kr.

Begreppet viking

Begreppet viking är omtvistat och kan förklaras med en rad olika hypoteser (antaganden). Ordet har därför brukats på många olika sätt.

I de källor från 1000-talet där begreppet använts syftar det i första hand på sjörövare på Nordsjön. Nordborna som levde under den period som vi idag kallar vikingatiden kallade sig alltså inte själva för vikingar. Det var först under nationalromantiken på 1800-talet som danska och svenska diktare skapade en "romantiserad" syn på vikingar. Det var också i samband med detta som epoken (vikingatiden) fick sitt namn.

År 793 anföll danska vikingar ett kloster i Lindisfarne i nordöstra England. Därmed inleddes en period som inom svensk historieskrivning brukar kallas för vikingatiden, ca 800-1050 e.Kr.

Begreppet viking

Begreppet viking är omtvistat och kan förklaras med en rad olika hypoteser (antaganden). Ordet har därför brukats på många olika sätt.

I de källor från 1000-talet där begreppet använts syftar det i första hand på sjörövare på Nordsjön. Nordborna som levde under den period som vi idag kallar vikingatiden kallade sig alltså inte själva för vikingar. Det var först under nationalromantiken på 1800-talet som danska och svenska diktare skapade en "romantiserad" syn på vikingar. Det var också i samband med detta som epoken (vikingatiden) fick sitt namn.

 

 

ANNONS

ANNONS

Relevanta begrepp

Ting: Ett möte och en plats där fria män löste gemensamma ärenden och tvister. En slags kombinerad riksdag och domstol.

Träl: Det nordiska ordet för slav. En ofri person som ägs av någon annan.

Viking: Krigiska sjöfarare från de nordiska länderna under perioden 800-1050 (vikingatiden).

Vikingatåg: När flera vikingaskepp gav sig ut på resa tillsammans. Läs mer>

Västerled/österled: Västerut/österut

Ätt: Släkt

Idag ges ordet viking ofta olika betydelser inom litteratur och annan media och kan syfta på allt från krigiska nordiska sjöfarare till att gälla i stort sett alla människor som levde i Norden under vikingatiden. Denna otydlighet gör att ordet numera ofta undviks av forskare.

I västerled och österled

Under vikingatiden gav sig många nordbor ut på långa sjöfärder för att plundra, driva handel och kolonisera nya områden. Varuutbytet hade pågått långt innan dess, men det som hände i början av 800-talet var att de politiska förutsättningarna förändrades och gjorde det möjligt för nordborna att breda ut sig.

Vid tiden för vikingarnas erövringar var de stora rikena i Västeuropa politiskt splittrade och svaga. Frankernas rike, som bestod av stora delar av Västeuropa, var inget undantag. Frankrike saknade bland annat en stark härskare som kunde hålla ihop riket. Frankerna hade därför inte tillräckliga resurser för att slå tillbaka vikingarnas attacker från havet.

Det samma gällde för England varför motståndet var svagt även där. Det politiska läget var samma i öst där Ryssland ännu inte var något enhetligt rike som kunde stå emot vikingarnas expansion (utbredning).

Norska och danska vikingar färdades västerut med sina skepp och sökte sig ner utmed Europas kuster till bland annat England, Irland och Frankrike. Nordbor seglade också över Atlanten till Island, Grönland och Amerika. På flera ställen, till exempel i England och Normandie, grundade de egna riken.

Sjöfarare från - det som idag är - Sverige reste främst österut över Östersjön och på de ryska floderna ända ner till Kaspiska havet och det östromerska riket och dess huvudstad Konstantinopel (se karta).

ANNONS

ANNONS

Viktiga handelsplatser

Under perioden fanns det flera stora handelsplatser i Norden som kan liknas vid städer. Handelsplatserna var mötesplatser för såväl varor och betalningsmedel som för människor, idéer och vanor. Några av de största var Hedeby i Danmark, Birka på Björkö i Mälaren och Kaupang i södra Norge (se karta).

En viktig anledning till att handeln i Norden blomstrade under vikingatiden var att muslimerna under 700-talet hade erövrat stora delar av Medelhavsområdet. Därmed försvårades handelsutbytet mellan Medelhavsländerna och Västeuropa. Detta ledde till att köpmännen sökte nya handelsvägar. Handeln ökade därför i Nordeuropa och de ryska floderna blev nu en viktig ekonomisk länk mellan Europa och Österlandet. De som kontrollerade sjöfarten och floderna från Finska viken i norr ner mot Svarta havet och Kaspiska havet i söder, hade möjlighet att tjäna stora pengar. Detta var något som svearna och gutarna (folk från Svealand och Gotland) utnyttjade.

Nordbornas grundgående och snabba skepp var avgörande för deras framgångar. Skeppen kunde vid ett överraskningsanfall snabbt dras upp på land.

Nordborna var skickliga skeppsbyggare

Nordborna var duktiga sjömän och byggde snabba båtar. I slutet av 700-talet byggdes så bra skepp att de överglänste samtidens övriga. Deras skepp var utrustade med både åror och segel och hade dessutom fördelen att kunna färdas i grunda vatten. Nordborna kunde därför bedriva handel och utföra överraskningsanfall längs med floder där andra stora skepp hade svårt att ta sig fram (se faktarutan längre ner för mer fakta om skeppen).

Vikingatidens släktsamhälle

Under vikingatiden var det nordiska samhället indelat i tre olika samhällsklasser. Kungarna, hövdingarna och stormännen var de som härskade. Mellanklassen utgjordes av storgodsägare, handelsmän, jordbrukare, hantverkare och krigare. Dessa var fria män och hade en egen röst på tinget (en slags mötesplats där man fattade politiska beslut, skapade lagar och hade rättegångar).

Längst ner i den sociala skalan fanns trälarna som betraktades som en handelsvara. Som träl var man ofri och fick inte bära vapen.

Vikingatidens samhälle var ett ättesamhälle som baserades på släktband. Släkterna utgjorde samhällets kärna. Det var därför livsviktigt att tillhöra en släkt. De täta släktbanden ställde hårda krav på ättens medlemmar som förväntades beskydda och hämna sina egna. Det var endast som del i en stor släkt som individen kunde nå makt och ställning i vikingatidens samhälle. Människor som uteslutits från sin släkt och hamnat utanför ättesamhällets ramar var i regel dömda till ett svårt liv eller undergång. Till dessa hörde bland annat de rättslösa trälarna och de fredlösa som fördrivits från samhället.

ANNONS

ANNONS

Oberoende kvinnor

Vikingatidens kvinnor var oberoende och betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare.

Hos de hedniska nordborna var kvinnan inte underordnad mannen. Det blev hon först när kristendomen kom till Norden.

Att kvinnorna hade hög status märktes bland annat då männen var ute på långväga resor. Kvinnorna skötte då gården med hjälp av husfolk och trälar.

Kvinnans starka ställning under vikingatiden innebar inte att hon ägnade sig åt vad vi idag betraktar som typiskt manliga sysslor. Liksom i andra äldre tider ägnade sig dåtidens mammor, mostrar, systrar och mormödrar åt att ta hand om barnen, ordna med mat, städa, tvätta, sköta djuren, mjölka, arbeta med jordbruk, väva kläder och så vidare.

De typiskt kvinnliga sysslorna hindrade dock inte kvinnorna från att utöva idrott. Kvinnor kunde ofta både rida och simma, dessutom tränade de ibland brottning, löpning och åkte skidor.

Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. En kvinna hade dessutom full rätt att begära skilsmässa från sin man, varefter hon kunde gifta om sig. Hon var även fri att känna lust och om hon fick ett barn utanför äktenskapet så var det ingen skam.

När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status. Då fick kvinnor bland annat näringsförbud (yrkesförbud) i flera viktiga yrken.

Nordens kristnande avslutar vikingatiden

Man brukar säga att vikingatiden slutade vid mitten av 1000-talet i samband med att den fornnordiska religionen hade trängts undan av kristendomen samtidigt som den europeiska kulturen spritt sig i Norden.

Under den tid som hade gått sedan de danska vikingarnas första anfall mot klostren på de brittiska öarna under 700-talet och början av 800-talet hade mycket hänt i Europa. Nordbornas skeppstekniska kunnande och militära försprång till havs hade under 1000-talet minskat betydligt. De nordbor som hade utvandrat under tidigare århundraden hade nu också blivit en del av de främmande ländernas befolkning och identifierade sig inte längre i lika hög grad med sina gamla hemtrakter. Kontakterna med Norden kom därför att försvagas.

ANNONS

ANNONS

När sedan kristendomen fick status som den "gällande" religionen i Norden blev de nya kristna rikskungarna och kyrkan en överlägsen politisk maktfaktor. Därmed minskade ättens betydelse. Nu var även småkungarnas och vikingahövdingarnas tid förbi.

Vikingatiden räknas både till järnåldern och medeltiden

I svensk historieskrivning brukar man skilja mellan europeisk medeltid och nordisk medeltid. Anledningen därtill är att det tog lång tid för de nya idéerna och levnadssätten som utmärker medeltiden att få fäste uppe i Norden. Det finns dessutom mycket få skriftliga källor bevarade i Norden innan kristendomen nådde upp hit. När den nordiska historien delas in i epoker brukar man därför låta vikingatiden utgöra den sista delen av Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) som därefter följs av Nordens medeltid (1050-1520 e.Kr). Men inom europeisk historieskrivning hör vikingatiden hemma i Europas medeltidshistoria.

Avgränsare
LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden

LÄS MER: Vikingarna seglar till Grönland och Nordamerika

LÄS MER: Fornnordisk religion

LÄS MER: Nordens kristnande

LÄS MER: Kvinnliga krigare under vikingatiden

PODCAST: Sveriges kristnande

PODCAST: Vad var vikingatiden?
 

Två grundläggande förutsättningar för vikingatågen

Forskare vet idag att den befolkningsmässiga expansionen (utbredningen) och koloniseringen som ägde rum under vikingatiden hänger ihop med de två stora katastroferna - fimbulvintern och den justinianska pesten - som drabbade stora delar av världen under 500-talet. Antalet invånare minskade då kraftigt i Norden. Modern arkeologi och DNA-teknik visar att troligtvis mer än halva befolkningen i Sverige dog till följd av den stora klimatförändringen (missväxt, svält och sjukdomar) och den efterföljande pesten under 500-talet. Läs mer om fimbulvintern och justinianska pesten >

Men på 700-talet hade befolkningen hunnit växa till sig igen, och i slutet av århundradet började det bli brist på bra jordbruksmark i Norden. Det var framförallt i samband med det som nordborna började söka rikedom och mark på andra sidan havet.

En annan viktig orsak till vikingatågen var utvecklandet av båtbyggarkonsten - den s.k. klinkertekniken där skrovets plankor lades omlott. Dessa nya skepp var både snabbare och lättare än andra samtida liknade båtar.

När vikingatiden inleddes fanns därmed både tekniska och sociala förutsättningar för långa resor över havet. Ett stort vikingaskepp kunde ha plats för minst ett femtiotal roddare, och under vikingatiden fanns många unga män och kvinnor som gärna ville bli besättning på båtarna.
 

Vikingar-ristning

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta om vikingatiden

Visste du att:

  • I filmer förr i tiden brukade vikingar bära hornförsedda hjälmar. En sådan hjälm hade människor som levde under vikingatiden aldrig ens sett, än mindre använt.
     
  • Vikingatågen kunde omfatta allt från ett enda till flera hundra skepp när man drog ut på härjningar i Europa.
     
  • Nordbor trodde att om han hade kämpat bra och dött i strid, så blev han väl omhändertagen i livet efter detta. Då kom vackra valkyrior och hämtade honom på slagfältet och tog honom till Valhall. Där i Asgård kunde de som dött hjältedöden i strid äta och dricka så mycket de ville. De stupade krigarna ägnade dagarna åt att strida och kvällarna till att festa. En sådan tillvaro efter döden ansågs vara värt att sträva efter. Nordmännens kampvilja och brist på rädsla vilade således på en djup religiös övertygelse. Detta var ofta skrämmande för fienden.
     
  • De grundgående snabba skeppen var avgörande för nordbornas framgångar. Dessa klinkerbyggda farkoster kunde vid ett överraskningsanfall snabbt dras upp på land.
     
  • Nordborna använde varken kartor eller kompass när de färdades på havet. Istället navigerade de efter solen och stjärnorna. De iakttog också sjöfåglarnas beteende för att bedöma avståndet till land.
     
  • De skelett man funnit avslöjar att männen sällan blev över 50 år, kvinnorna blev oftare 60 år.
     
  • I de nordfranska kyrkorna läste prästerna en speciell bön när vikingarna närmade sig: ”För nordmännens raseri bevare oss, milde Herre Gud.”
     
  • I Sverige har man funnit fler än 200 000 silvermynt från vikingatiden. Av dessa är omkring 80 000 arabiska – nordborna måste alltså ha haft en omfattande kontakt med araberna.
     
  • De flesta av de nordbor som reste till Ryssland var svenskar. Av de över 85 000 arabiska silvermynt som har hittats i Skandinavien fanns drygt 80 000 i Sverige. Många runstenar beskriver färder i öster. De berättar att nordbor har dött i Ryssland, Grekland, Bysans och till och med i muslimska länder. LÄS MER: Runor
     
  • Även nordbor klottrade. På ett marmorlejon i den grekiska staden Pireus har man funnit klotter av folk från Norden. Där stod det: ”Svear anbragte detta på lejonet.”
     
  • Om bebyggelsens täthet i Uppland under vikingatiden vittnar Riksantikvarieämbetes fornminnesinventering. Landskapet uppvisar över 100 000 registrerade fasta fornlämningar från yngre järnåldern. Mälardalen har också det största antalet runstenar i landet, de flesta är resta under 1000-talet.
     
  • Det fanns trälar i Sverige in på 1300-talet. De flesta trälarna var ättlingar till de fångar som vikingar tog under sina färder. En del brottslingar dömdes att bli trälar och en del personer blev frivilligt trälar på grund av att de inte kunde försörja sig.
     
  • Man hade länge spekulerat om den islänningen Leif Erikson egentligen kom till Amerika i slutet av 900-talet, eller om det bara var påhittade historier. 1963 fann man bevis för att nordbor verkligen hade besökt Nordamerika. Forskarna fann rester av bebyggelse i typisk vikingastil som kunde dateras till den aktuella tiden. Leif Eriksons upptäckt av Amerika anses därför numera vetenskapligt bestyrkt.
     
  • Mynt började tillverkas i Sverige cirka 995 e Kr. Dessa mynt var alltid av gott silver och kallades penningar. Mynten bär i vissa fall inskrifter som berättar att de slagits av “Olof svearnas konung” eller “Olof konung i Sigtuna.  Det är Olof Skötkonung som avses och han regerade cirka 995–1022.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till att nordbor kunde plundra och erövra ganska stora delar av Europa.
     
  2. Utgå från våra nordiska länder idag och nämn i vilka väderstreck och mot vilka länder som nordborna färdades när de begav sig ut på handels- och plundringsfärder.
     
  3. Varför ökade handeln i Norden under vikingatiden?
     
  4. Nämn några fördelar med nordbornas skepp.
     
  5. Släktgemenskapen var mycket viktig under vikingatiden. Vad kunde hända om man inte längre var välkommen i sin släkt?
     
  6. Många kristna köpmän blev förvånade över att vikingatidens kvinnor var så självständiga. Hur märktes det tror du? Jämför gärna med den medeltida kyrkans syn på kvinnan.
     
  7. Varför slutar vikingatiden kring mitten av 1000-talet?
     
  8. I faktarutan här ovan nämns två grundläggande förutsättningar för att vikingatågen kunde äga rum. Vilka två orsaker var det?

Ta reda på:

  1. Vad är du skyldig att göra om du hittar en silverskatt från vikingatiden i jorden?
     
  2. Nämn spår av vikingatiden och dess gudar som finns runt omkring oss i dagens Sverige. Tänk t.ex. på gatunamn, namn på platser, veckodagar m.m.
     
  3. Titta på bilder av Bayeuxtapeten. Har kan man se att Vilhelm Erövrarens normander var släkt med nordbor?

Diskutera:

  1. Var alla människor i Norden vikingar?
     
  2. Hur kan historiker veta något om vikingatiden?
     
  3. Varför är vikingar så kända - även internationellt?
     
  4. Hur framställs vikingatidens nordbor och deras värld i böcker, film, tv-serier och dokumentärer?
     
  5. Varför trodde vikingatidens nordbor på många olika gudar och mystiska väsen?
     
  6. Hur var det att leva på vikingatiden tror du? På vilket sätt var det bättre eller sämre?


Obs! I avsnitten om järnåldern, fornnordisk religion och Nordens kristnande finns mer fakta och frågor som berör ämnet.
 

 

Litteratur:
Folke Ström, Nordisk hedendom - tro och sed i förkristen tid, Akademiförlaget, 1997
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
Karin Bojs och Peter Sjölund, Svenskarna och deras fäder, Albert Bonniers Förlag, 2016
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Skoldmur

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Vikingatiden

Podden Vikingar

av: Sveriges Radio (SR)
Högstadiet

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Artiklar om Vikingatiden

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

av: Lars Hildingson
2023-07-04

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

M

Vikingatidens kvinnor

av: Jan-Olof Fallström
2023-06-30

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status...

+ Läs mer

M

Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika

av: Stefan Högberg
2023-05-09

Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?

+ Läs mer

M

Birka - Sveriges första stad?

av: Peter Fowelin
2022-11-04

Birka, på den lilla ön Björkö i Mälaren, var Sveriges första stad och en viktig handelsplats. Redan på 1600-talet var det känt att Björkös jord rymmer ett mycket stort antal forntida gravar och andra lämningar från en gammal stadsbebyggelse. Men många frågor har ända till vår tid varit obesvarade: När uppstod stadsbebyggelsen på Björkö? När försvann den? Och varför försvann den så plötsligt? Först efter de senaste decenniernas utgrävningar har forskarna fått svar på dessa frågor...

+ Läs mer

S

Kvinnliga krigare under vikingatiden

av: Stefan Högberg
2022-03-28

Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...

+ Läs mer

S

Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst

av: Torbjörn Nilsson
2022-03-02

Från mitten av 700-talet började svear och andra skandinaver att söka sig österut. Målet var floder som Volga, Dnjepr och Volchov i dagens Ryssland. I flera hundra år kom de östliga vikingarna och deras ättlingar att bedriva handel, erövra städer som Novgorod och Kiev samt söka sig ända till Konstantinopel och Bagdad. Skandinaverna uppblandades med slaver och andra folk. De låg bakom blodiga erövringar, stadsbyggen och vinstgivande handel. Eftervärlden har på sätt och vis fört striden vidare, om än med andra medel. Medan man från svenskt håll framhållit det skandinaviska elementet i det tidiga Rysslands grundande lyfte sovjetiska forskare istället fram det slaviska...

+ Läs mer

Podcast om Vikingatiden

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Läs mer

Länkar om Vikingatiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi
Karta

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Hi
Karta

Islands historia

Få en helhetsbild av Islands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Hi
Karta

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Re

Fornnordisk religion och asatro

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...

Hi

Järnåldern i Norden

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Re

Nordens kristnande

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen...

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Carta Marina

Gotlands historia

Gotland utgjorde ett centrum för Östersjöhandeln från vikingatiden och framåt. Gotland har genom...

Hi
Birka i regn.

Birka

Birka på Björkö i Mälaren var Sveriges första handelsstad. Under vikingatiden var Birka ett viktigt...

Hi
runsten

Runor

Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna eller rättare sagt runorna ristades i trä, ben...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
Oden

Vendeltiden

När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...

Hi
Trälar

Trälar

Trälar är en benämning i Norden på ofria tjänare som var sin husbondes egendom. De kunde köpas och...

Re
Ansgar

Ansgar

Ansgar (801-865), ärkebiskop i Hamburg-Bremen, "Nordens apostel". Han blev i unga år benediktinmunk...

Hi
Vikingar

Vikingatåg

Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "...

Hi
kung

Olof Skötkonung

Olof Skötkonung (död omkring år 1022) var en svensk kung av Ynglingaätten. Olof Skötkonung är den...

Hi
fest

Ruser

Ruserna var en etnisk grupp av skandinaviskt ursprung i det forntida Ryssland. Ordet kommer...

Hi
Eddan

Isländska sagor

Isländska sagor är muntliga eller skriftliga berättelser, historiska eller fiktiva, som härstammar...

Hi
medeltida stad

Sigtuna

Sigtuna var i början av 1000-talet rikets enda stad (under senare delen av århundradet växte även...

Hi
Gamla Uppsala högar

Gamla Uppsala

Uppsala var från 200- och 300-talen ett betydande ekonomiskt, religiöst och politiskt centrum i...

Hi
ritning

Fornborgar

Järnålderns befästningsanläggningar - framför allt från tiden 200-600 e.Kr - benämns inom...

Hi
Del av målning

Leif Eriksson

Islänningen Leif Eriksson var troligtvis den förste europé som landsteg i Amerika. Detta...

Hi
Tingsplats

Ting

Ting var ett rättsligt men även administrativt organ på härads- och lagsaganivå (landskapsnivå) i...