
I den här lektionen får du undersöka vad en docka kan berätta om Vasatiden. Hur såg senaste modet ut på 1590-talet och hur kunde det spridas över Europa? Varför var det viktigt för vasaprinsessorna att följa det senaste klädmodet?
Här hittar du:
I den här lektionen får du undersöka vad en docka kan berätta om Vasatiden. Hur såg senaste modet ut på 1590-talet och hur kunde det spridas över Europa? Varför var det viktigt för vasaprinsessorna att följa det senaste klädmodet?
Här hittar du:
av: Arens Skolinformation
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Raoul Wallenberg Academy
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
av: Dalarnas museum
av: Historiska museet
av: Västerbottens museum
av: Stockholmskällan
av: Stockholmskällan
av: Sveriges Utbildningsradio (UR)
av: Falu gruva
av: Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
av: Sveriges riksdag
av: Stockholmskällan
av: Brottsoffermyndigheten
Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...
Läder- och skinnhantverk är ett av människans äldsta yrken. Redan i forntidens Egypten användes garvade hudar för att tillverka sandaler och andra föremål. Genom tiderna har teknikerna utvecklats, men grunderna i garvning och bearbetning av skinn lever kvar än idag...
Nordbornas kläder skyddade inte bara mot kyla. Både män och kvinnor smyckade sig, höll sitt hår i ordning och bar kläder som avslöjade deras plats i samhället. Även barnen bar små versioner av vuxnas kläder. I vikingarnas värld var nålen lika mäktig som svärdet...
På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.
Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.
I Story Keepers får eleverna följa tre Förintelse-överlevande; Alexander, Livia och Renate. I korta ljudklipp berättar de om sina liv från en lycklig barndom till ofattbart mörker.