Antal invånare: 45 808 747 (2021)
Huvudstad: Buenos Aires
Argentina, stort som Västeuropa, rymmer inom sina gränser berg och djungler, väldiga slättmarker och isiga polartrakter. Smäktande tango och välhängda biffar hör till symbolerna för detta land som präglats av europeisk invandring och vars ekonomi traditionellt baserats på boskapsuppfödning och jordbruk. Politiskt har Argentina formats av såväl militärdiktaturer som av den ideologi som kallas peronism, efter Juan Perón, president 1946–1955 och 1973–1974. Peronistpartiet är sedan länge splittrat i flera fraktioner.
Befolkning
Drygt nio av tio argentinare bor i städer. Ungefär en tredjedel av invånarna bor i och kring huvudstaden Buenos Aires. I övrigt är landet relativt glest befolkat. Födelsetalen är låga samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar (drygt var tionde argentinare är äldre än 65 år).
Religion
Religionsfrihet garanteras i författningen. Den katolska kyrkan har en särställning som berättigar den ekonomiskt stöd från staten. Alla religiösa samfund måste registrera sig hos en särskild myndighet. Det saknas tillförlitlig statistik om religiös tillhörighet, eftersom det är förbjudet att ställa frågor om religion vid folkräkningarna. Drygt sju av tio argentinare räknas som katoliker. Samhället är starkt sekulariserat och bara en mindre del av katolikerna utövar sin religion. Sedan 1980-talet har de protestantiska samfunden, särskilt pingstkyrkorna, vuxit.
Politiskt system
Efter militärdiktaturen 1976–1983 har Argentina haft ett demokratiskt styre. Presidenten har stor makt och är formellt både stats- och regeringschef. Den dominerande politiska kraften har länge varit peronistpartiet som dock är splittrat i en rad fraktioner. Sedan 2019 styrs Argentina av en peronisten Alberto Fernández och hans vänsterallians Fronten för alla.
Demokrati och rättigheter
Sedan diktaturens fall 1983 har Argentina ett fungerande demokratiskt system, en livlig politisk debatt och fria medier. Sedan 2003 har flera hundra personer dömts för övergrepp som begicks under diktaturen 1976−1983. Rättegångarna mot dem blev möjliga efter att tidigare amnestilagar hade upphävts. Korruption inom politiken och rättsväsendet är ett stort problem.
Utrikespolitik och försvar
Efter militärregimens krig mot Storbritannien om Falklandsöarna (Islas Malvinas) 1982 fick Argentina kämpa länge för att förbättra sina internationella relationer. Från slutet av 1990-talet har kontakterna med grannländerna prioriterats. Under Mauricio Macris styre 2015–2019 lades stor vikt lagts vid ökade handelskontakter med USA och andra västländer samtidigt som hans regering försökte behålla goda relationer med både Kina och Ryssland. De senare blev ännu viktigare efter maktskiftet 2019.
Ekonomi
Argentina har en av Latinamerikas största ekonomier. Landet har stora naturtillgångar, förutom bördig jord finns olja, naturgas, koppar, guld och uran samt en rad andra mineraler. Jordbruket och livsmedelsindustrin svarar fortfarande för en stor del av exportinkomsterna. Industrialiseringen har kommit längre än i de flesta andra delar av Latinamerika. På senare år har tjänstenäringarna blivit allt viktigare. Det finns även en stor informell sektor. Sedan 2018 befinner sig ekonomin i en djup kris och Argentina har tvingats att ta stora lån från Internationella valutafonden (IMF) för att kunna hantera situationen.
Läs om naturresurser och näringar i avsnittet om Argentinas geografi >
Sociala förhållanden
Klyftorna mellan fattiga och rika är stora. Under den akuta krisen 1999–2002 räknades 60 procent av invånarna som fattiga. I takt med att ekonomin förbättrades sattes särskilda stödåtgärder in för att hjälpa utsatta familjer och fattigdomen minskade gradvis. 2017 beräknades ändå drygt var fjärde argentinare leva under fattigdomsgränsen, och läget försämrades, då landet 2018 gick in i en ny ekonomisk kris, följd av coronapandemin 2020.
Besök Landguiden och läs mer om Argentina.
Text: utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Läs mer om
