M

Kinas historia

Den kinesiska civilisationen anses vara omkring 5000 år gammal, men de äldsta källskrifterna sträcker sig ”bara” drygt 3000 år tillbaka. Sägner och myter om landets ursprung talar om jägare, fiskare och jordbrukare, inte om folkvandringar eller erövringståg. Enligt traditionen styrde den halvt mytiska Xia-dynastin Kinas första stat, men inga arkeologiska bevis för Xia-rikets existens har ännu hittats.

Den följande Shang- eller Yin-dynastin (cirka 1500–1000 f Kr) efterlämnade skriftligt vittnesbörd i form av bronsgjutningar och de omtalade så kallade orakel-benen, ristningar i ben eller sköldpaddsskal.

Den kinesiska civilisationen anses vara omkring 5000 år gammal, men de äldsta källskrifterna sträcker sig ”bara” drygt 3000 år tillbaka. Sägner och myter om landets ursprung talar om jägare, fiskare och jordbrukare, inte om folkvandringar eller erövringståg. Enligt traditionen styrde den halvt mytiska Xia-dynastin Kinas första stat, men inga arkeologiska bevis för Xia-rikets existens har ännu hittats.

Den följande Shang- eller Yin-dynastin (cirka 1500–1000 f Kr) efterlämnade skriftligt vittnesbörd i form av bronsgjutningar och de omtalade så kallade orakel-benen, ristningar i ben eller sköldpaddsskal.

ANNONS

ANNONS

Samhället under Zhou-dynastierna (cirka 1000–221 f Kr) brukar jämföras med Europas feodalism från tidig medeltid.

När den sista Zhou-dynastin bröt samman i uppror och krig steg Shi Huangdi, härskaren över statsbildningen Qin i nordvästra Kina, fram, kuvade sina rivaler och grundade en ny dynasti, Qin. Hans starka, centralstyrda enhetsstat omfattade i stort sett vad man kan kalla det egentliga Kina. Med sina administrativa reformer och sina försvarsverk, den första kinesiska muren, kan Shi Huangdi betecknas som Kinas verklige grundare. Hans kejsardöme blev dock kortlivat och föll i ett bondeuppror år 206 f Kr. Läs om Kinas fornhistoria >

I ett och ett halvt årtusende växlade sedan långa splittringsperioder med lugnare skeden under dynastierna Han, Tang och Song. Materiellt, vetenskapligt och kulturellt nådde Kina en mycket hög utvecklingsnivå och började handla med nästan hela den då kända världen.

I längden kunde inte Song-kejsarna hålla ihop sitt väldiga rike. Vid 1200-talets slut erövrades landet av mongolstyrkor anförda av Khubilai khan (den mongoliske härskaren Djingis khans sonson), som flyttade huvudstaden från Xian till Peking. Sedan också mongolernas välde rasat samman tog den sista inhemska kejsardynastin, Ming, vid år 1368. Ming härskade i nära tre sekler som i stort sett sammanföll med Europas renässans. Dess första skede var en ny storhetstid, då landet vidgades på nytt. Korruption och bondeuppror fick så småningom även Ming-dynastin att förfalla.

Ännu en nordlig invasion, nu från Manchuriet, lade 1644 Kina under ett nytt främlingsvälde, Qing-dynastin, som bestod ända till revolutionen 1911. Också dess styre inleddes kraftfullt för att efter hand försvagas och rämna. Nu var det västerlandet som trängde på. Redan under Ming-tiden hade portugiser, ryssar, holländare och engelsmän försökt att handla med kineserna. Men Kinas ledare tvekade inför samröre med ”barbarer” och ville behålla Mittens rike slutet och orört.

Den stagnerande Qing-dynastin hade inte mycket motståndskraft mot européernas allt aggressivare handelsoffensiv. Kejsarens försök att hindra utlänningarna att betala för kinesiska varor med opium, en vara som var förbjuden i Kina, ledde till det första opiumkriget 1839–1842 mellan Kina och Storbritannien. Kina besegrades och tvingades att avträda Hongkong till britterna och öppna fem hamnstäder för utländska köpmän. Kinas opiumimport svällde okontrollerat med förödande sociala och ekonomiska följder.

ANNONS

ANNONS

Kinesernas förbittring utlöste en ny stor resning, det så kallade Taiping-upproret, vilket riktade sig mot både kejsarregimen och utlänningarna och ödelade stora delar av södra Kina. Innan revolten hade krossats utbröt ännu ett krig mellan Kina och Storbritannien, som nu fick stöd av Frankrike. Genom segern i det andra opiumkriget 1856–1860 kunde européerna diktera nya hårda villkor för en alltmer förnedrad och kraftlös kinesisk regering.

Vid kusten låg nu ett pärlband av tvångsöppnade hamnstäder, bland dem Shanghai och Guangzhou (Kanton). Ryssland lade beslag på stora områden vid Kinas nordgräns. I kriget 1894–1895 drev Japan, länge avfärdat som en barbarisk dvärgstat, chockartat ut kineserna ur Korea och intog delar av Kina.

För kineserna, vana vid att se sitt land som civilisationens centrum, skapade alla dessa påtvingade fördrag en djup främlingsfientlighet och ny osäkerhet, som än idag får Kinas ledare att reagera skarpt mot påtryckningar utifrån. Det nationalistiska boxarupproret 1899–1901 var sista försöket att stå emot utländskt inflytande. Stödda av den reaktionära änkekejsarinnan Tzü Hsi gick så kallade boxare, många av dem fattigbönder, till angrepp mot kinesiska och utländska kristna, missionärer och européer som förskansat sig i en del av Peking. Först efter två månader kom brittiska, amerikanska, ryska och australiska trupper till undsättning. De krossade upproret, plundrade Peking och tvingade regeringen till en ny förödmjukande fred.

Nationalisternas nederlag beredde väg för reformvilliga kinesiska kretsar som ville ta vara på impulser utifrån för att modernisera samhället. När en revolution bröt ut 1911 var kejsardömet försvagat och föll i februari året därpå.

Det republikanska upproret 1911 blev upptakt till bittra inre motsättningar, som splittrade landet än mer. Sedan revolutionsledaren Sun Yat-sen hade dött 1925 utan att ha lyckats skapa en stark centralmakt försökte hans närmaste man, general Jiang Jieshi (Chiang Kai-shek enligt tidigare skrivning), samla Kina under sin ledning. Först samarbetade hans nationalistparti Guomindang (Kuomintang) med det 1921 grundade kinesiska kommunistpartiet. 1927 vände Jiang abrupt sina trupper emot bundsförvanten och upprättade själv Republiken Kina med säte i Nanjing.

ANNONS

ANNONS

Kommunisterna, anförda av bland andra bondesonen Mao Zedong, flydde upp i bergen mellan sydprovinserna Hunan och Jiangxi. Hösten 1934 bröt de sig ut genom en årslång kringgående manöver under ständiga strider och oerhörda strapatser – den legendomspunna Långa marschen. Närmare 100 000 soldater, partimedlemmar och anhöriga gav sig ut på vandringen, som kom att gå genom elva provinser. Efter att ha forcerat berg, floder, träsk och snårskog – tidvis i bitande vinterkyla och hela tiden jagade av Kuomintang¬trupper – nådde mindre än en tredjedel av rebellarmén fram till Yan’an i provinsen Shaanxi i norr. Där upprättade rörelsen sitt högkvarter. Under marschen steg också Mao Zedong fram som kommunistpartiets obestridlige ledare.

1936 gick Jiang och kommunisterna i allians mot japanerna, som hade ockuperat Manchuriet i norra Kina och var på väg söderut. När Japan 1937 gick till anfall i närheten av Peking utbröt öppet krig. Kuomintang drevs tillbaka in i västra Kina, medan kommunisterna i norr inledde gerillakrig mot ockupanterna.

Läs i Landguiden om Kinas historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Sidan uppdaterad: 5 november 2019
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kinas historia

Från dröm till terror

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet

Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.

+ Läs mer

Artiklar om Kinas historia

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-13

I den östra delen av Asien - i Nordkorea och Sydkorea, Taiwan, Kina, Japan och i viss mån i Vietnam - finns många olika religioner. Mahayanabuddhismen är den dominerande. Vid sidan av den finns i Kina konfucianism och taoism, och i Japan shintoism, som är Japans gamla nationalreligion. En mångtusenårig kulturtradition har skapat ett åtminstone delvis gemensamt religiöst tänkande. Detta gäller bl.a. synen på universum, världen och människan. Himmel, jord och människa är en enhet och påverkar varandra efter bestämda principer. Några religionshistoriker har givit beteckningen "universism" åt detta tankesystem...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-13

Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den kosmiska utvecklingen så att hon kan anpassa sig till den. Hon måste lära sig att se och tyda årstidsväxlingarna och olika naturfenomen. Det är där hon finner regler för sitt eget handlande. Det finns i princip två vägar att nå fram till harmoni. Den ena kallas sedlighetens väg, och rekommenderas av Konfucius. Den andra rekommenderas av Lao-tse och kan kallas kontemplationens väg...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-13

Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar och demoner, som människorna dyrkar på allehanda sätt. Bruket av offer och besvärjelser avtar successivt, men finns fortfarande kvar på ett påtagligt sätt. I Kina har det avtagit starkt efter kejsardömets fall 1912, men det har aldrig helt försvunnit. En omfattande religionsblandning karaktäriserar det religiösa livet. Kinesen kan t.ex. delta i en offergudstjänst i ett taoisttempel på förmiddagen och i en buddhistisk begravningsceremoni på eftermiddagen. Japanen kan också utan problem delta i såväl buddhistiska som shintoistiska ceremonier. Delvis beror detta på att föreställningarna om gudar och andar och kulten av dessa är likartad i taoism, shintoism och buddhism...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

av: Lennart Koskinen m.fl.
2021-10-13

Genom de stora politiska omvälvningarna i Östasien har religion och politik kommit att vara nära kopplade till varandra. Nedärvd etik och människors levnadssätt löper som en röd tråd genom de stora samhällsförändringarna i Kina. Etiken är också viktig för de kinesiska ledarna. Det är den konfucianska etiken som förvaltas. Även i Japan härskar idén om lojalitet och vördnad för överheten. Det japanska samhället utgör idag en blandning av starkt traditionsbunden livsstil och ett USA-influerat levnadssätt. Den traditionsbundna livsstilen karaktäriseras av en stark känsla av gemenskap med släkt och samhälle. Familjens och samhällets heder och ära är viktig...

+ Läs mer

M

Zheng He - upptäcktsresorna som gick baklänges

av: Kaj Hildingson
2021-02-27

Den giraff som fördes till Kina år 1414 fick även de kräsna kinesiska hovmännen att falla i beundran. Annars tyckte de sig ha det mesta, men detta djur med sin smidighet och graciösa form liknade något från sagans värld. Inget liknande hade setts i Kina. Giraffen var en gåva från härskaren över Bengalen, som i sin tur fått den från Afrika. Giraffen hälsades som ett tecken från gudarna och sågs som ett levande bevis på att Kina var på väg att bli en stormakt till sjöss. De största och viktigaste havsexpeditionerna leddes av Zheng He, kallad "eunucken med tre juveler"...

+ Läs mer

Länkar om Kinas historia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Kinas fornhistoria

Kinas turbulenta äldsta historia och vägen fram till Kinas enande.

Mongolerna

Mongolernas historia som skildrar deras framfart i Asien och Europa under medeltiden.

Kinas geografi

Geografi med fokus på Kina. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Kinas geografi ur olika perspektiv.

Buddhismen

Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit...

Taoism

Taoismen, eller daoismen, är en gammal kinesisk livsfilosofi som bär stora likheter med buddhismen.

Konfucianism

Konfucianismen grundades av Konfucius på 500-talet f.Kr som en slags statsideologi och är fortfarande en av Kinas...

Fakta om Kina

Aktuell samhällsfakta om Kina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Relaterade taggar

Flodkulturer

En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Mao Zedong

Mao Zedong (1893-1976) var ledare för Kina och kommunistpartiet från 1949 fram till sin död. Under...

Opiumkrigen

Opiumkrigen var två väpnade konflikter som utspelade sig åren 1839-1842 och 1856-1860. konflikten...

Marco Polo

Marco Polo var en köpman och upptäcktsresande från Venedig. Han påbörjade sin resa 1271 då han...

Kublai khan

Kublai khan (1215-1294) var mongolernas store härskare under andra halvan av 1200-talet. Han var...

Boxarupproret

Boxarupprorets bakgrund Européerna var hatade i Kina under senare delen av 1800-talet. Flera olika...

Kommunistiska brott mot mänskligheten

Begreppet ”kommunistiska brott mot mänskligheten” brukar beteckna en samling av liknande handlingar...

Det stora språnget

Det stora språnget (även känt som ”andra femårsplanen”) var ett ekonomiskt och socialt...

Kulturrevolutionen

Kulturrevolutionen var en storskalig sociopolitisk reformrörelse som påbörjades 1966 i Kina och...

Sidenvägen

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...