Bild:
Postverk Føroya - Philatelic Office
Klimatet blev kallare under järnåldern. Havre och råg odlades. Fähus byggdes för boskapen. Motiv av Martin Mörck.
M

Järnåldern i Norden

Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.

Sämre klimat och mer krig än tidigare

Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.

Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.

Järnåldern var även en orolig och krigisk epok i Nordens och Europas historia. Detta bidrog till att den långväga handeln med områden utanför Norden och Europa minskade. Samtidigt skedde en ökning av handeln inom Norden.

Järn kunde användas till mycket

All brons som användes i Norden var importerad och dyr att köpa eller byta till sig. Men när nordborna lärde sig att tillverka järn och blev duktiga på att hitta och utvinna myrmalm och järnmalm (råvaror för järntillverkning), innebar det en enorm förändring för dåtidens människor.

Under den föregående bronsåldern hade bronset bara använts av ett fåtal som hade råd att köpa den dyrbara importerade metallen. När järnet blev allmänt förekommande i Norden kunde också vanligt folk börja använda metallredskap i det vardagliga arbetet.

Järnredskapen var både billigare och bättre än de som var gjorda av brons. Med de nya redskapen av järn blev det lättare att bruka jorden, arbeta i skogen, jaga, laga mat och bygga hus.

Man kan säga att det skedde en teknikrevolution i samhället under järnåldern när allt fler människor kunde skaffa sig saker av det nya materialet järn.

Järnet revolutionerade krigföringen

Järnet gjorde det också lättare att föra krig. De nya vapnen var lätta att framställa och kunde massproduceras för att utrusta större militära styrkor. Vapen av järn var dessutom farligare och mera hållbara än de dyra och mera sällsynta vapnen av brons.

Järnåldern blev därför en krigisk period som bland annat utmärks av folklig oro och stora folkomflyttningar (se t.ex. folkvandringstiden).

Om dessa orostider vittnar inte minst de hundratals fornborgar som finns bevarade runt om i Norden och som byggts av dåtidens människor för att utgöra skydd för bygden mot härjande fiender.

Bild:
Kevin Cho
Under oroliga tider sökte byborna skydd i sina fornborgar. Eketorps borg på Öland är en helt utgrävd fornborg från järnåldern där muren och husen idag har återskapats direkt på fornlämningen.

Stormannaätter

Samhällets sociala uppbyggnad förändrades också under den här tiden. En rad lokala stormannaätter (mäktiga släkter som ägde mycket mark) växte fram och många små bosättningar utvecklades till stora byar som styrdes av stormän. Deras höga ställning i samhället kom ofta att markeras med stora gravhögar.

Nordiska handelsstäder

I början av järnåldern var Norden fortfarande ett primitivt (outvecklat) landområde i utkanten av de kända civilisationerna, men stod genom handeln i kontakt med de mera utvecklade medelhavskulturerna. Detta ledde bland annat till att runalfabetet utvecklades.

Många arkeologiska fynd som gjorts vittnar om att det förekom ett betydande handelsutbyte mellan Norden och romarriket under den äldre delen av järnåldern.

Under senare delen av perioden började nordiska handelsmän istället att segla på Östersjön i större omfattning vilket ledde till att Gotland blev ett centrum för handeln.

Impulserna från kontinenten blev dessutom fler i järnålderns slutskede då nordiska vikingar drog ut på handels- och plundringståg. På 700-talet växte också andra handelscentra fram i Norden, varav Birka och Hedeby var några av de största. Dessa nya handelsplatser skulle senare få stor betydelse för ekonomin under vikingatiden.

Vendeltiden

Vendeltiden kallas järnåldersperioden i Sverige 550-800 e.Kr - strax innan vikingatiden. Perioden har fått sitt namn efter ett båtgravfält vid Vendels kyrka i Uppland. Vendeltiden kännetecknas bland annat av den allt fastare riksbildningen i Mälardalen (Sveariket) som börjat växa fram redan under den föregående perioden, folkvandringstiden (400-550).

De praktfulla krigargravarna från perioden vittnar om stormän och kungsgårdar. I båtgravarna vid Vendel, liksom även vid Valsgärde, Tuna och Ultuna har krigarna gravlagts med hjälmar, svärd, sköldar. Arkeologiska fynd från gravarna berättar också om inhemska och importerade lyxvaror som tyder på utvidgade internationella kontakter. Detta understryks av fynd vid handelsplatsen Helgö i Mälaren, också den från vendeltiden. Här finns gott om fynd av importvaror ända från Irland i väster till Indien i öster.

Under samma period grundades även en rad handelsstationer i Baltikum, exempelvis Seeburg (nutida Grobin i Estland). Dessa kolonier var viktiga för de senare vikingarnas handelsfärder i österled och utgjorde en förutsättning för dessa.

Ett exempel på internationella kontakter västerut är den praktfulla båtgraven vid Sutton Hoo på Englands östkust; den visar stora överensstämmelser med båtgravarna i Mälardalen, och den döde krigarens livvapen är tillverkade i Sveariket.

Under vendeltidens Norden utvecklades den germanska djurornamentiken (en utsmyckningsteknik) som kanske är den mest utsökta av våra förhistoriska konstarter. Även guldsmidestekniken nådde sin fulländning under perioden. Den gotländska bildstenskonsten blomstrade och nådde sin fulländning under yngre vendeltiden.

Under vendeltiden stärktes Svearikets ställning och det var egentligen endast Skåne, Halland och Blekinge som inte föll under Mälardalens överhöghet. I Uppland och Södermanland begravdes kungar och stormän - framförallt i båtgravar - där ingenting skulle saknas för krigaren i livet efter detta: hjälm, sköld, svärd, häst, mat och dryck och annan utrustning.

Fimbulvinter och pest

Forskare har under de senaste åren blivit övertygade om att den s.k. justinianska pesten år 541 e.Kr var en större pandemi än man tidigare trott. Den nådde även Norden där den slog hårt mot befolkningen. Justinianska pesten har fått sitt namn efter Justinianus I som var kejsare i det östromerska riket när pesten bröt ut.

Den justinianska pesten inträffade alldeles efter en stor klimatkatastrof, något i stil med en vinter som varade i tre år. Forskare kan idag bekräfta detta genom analyser av bl.a. årsringar från träd, borrkärnor från Grönlands inlandsis och pollenanalyser. Troligtvis är det denna "fimbulvinter" som finns omnämnd i Snorre Sturlassons Edda: "Solen hade ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar emellan." Liknande beskrivningar finns i många andra äldre skrifter, från finska Kalevala till skrifter från Medelhavsområdet ända bort till Kina.

Forskare kan idag se att det hände något drastiskt med klimatet år 536 som varade under flera år. Geologer har upptäckt spår av ett enormt vulkanutbrott precis då vars stoff förmörkat himlen och blockerat solens strålar från att nå jorden. Klimatet blev därför flera grader kallare, särskilt somrarna. Troligen blev effekten värst för människor som bodde i jordbrukets nordliga "marginaltrakter" som i Norden.

Forskare tror att det finns en koppling mellan fimulvintern och den justinianska pesten. I samband med att klimatet blev kallare tvingades gnagarna som bar på pesten att flytta på sig (gnagarna bar loppor som hade pestbakterien). Därigenom kom de i kontakt med människor. Detta ska ha skett i de centralasiatiska bergen och sedan spritt sig via karavanrutterna vidare mot Konstantinopel (det östromerska rikets huvudstad) och därifrån vidare över Europa.

Troligtvis var den justinianska pesten minst lika illa som digerdöden senare under medeltiden. Arkeologer i Sverige har visat att antalet bebodda gårdar minskade till en sjättedel på vissa ställen kring mitten av 500-talet. Längs Norrlandskusten verkar till och med jordbruket ha upphört. Svenska DNA-analyser visar också på en stark befolkningsnedgång under perioden.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas perioden för järnåldern? Jämför gärna med namnet på tidigare tidsåldrar.
     
  2. Under järnåldern blev klimatet kallare. Hur påverkade det folks levnadsförhållanden?
     
  3. På vilka sätt var/är järn bättre än brons?
     
  4. Järnåldern var en krigisk period i Europas historia. Vad var den främsta orsaken till det?
     
  5. Nämn några exempel som visar (eller berättar om) att järnåldern var en orolig tid.
     
  6. Berätta kortfattat hur handeln utvecklades i Norden från den äldre järnåldern till vikingatidens slut.

Ta reda på:

  1. Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med järnåldern i Norden.
     
  2. Beskriv i ett par meningar hur stål tillverkas. Vad är skillnaden mellan järn och stål?
     
  3. Under järnåldern lärde vi oss tillverka järn. Vad används järn till idag? Gör en lista med tio viktiga saker av järn (eller stål).

Diskutera:

  1. Historien är indelad i olika epoker för att förenkla för oss som studerar historia. Tidsperioderna stenåldern, bronsåldern och järnåldern har t.ex. fått sina namn efter några material som användes under epoken. Försök komma på något lämpligt namn för vår egen tidsålder som framtidens historiker skulle kunna använda sig av.


Obs! I avsnittet om vikingatiden finns mer fakta och frågor som handlar om järnåldern.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Lars Andersson m.fl., Hem till Jarlabanke - jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid, Historiska Media, 2008
Karin Bojs och Peter Sjölund, Svenskarna och deras fäder, Albert Bonniers Förlag, 2016
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.

Sämre klimat och mer krig än tidigare

Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.

Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.

Uppdaterad: 16 april 2018
Publicerad: 03 oktober 2010

Annons

Artiklar om Järnåldern i Norden

L
Tidiga riken i Svealand
Herman Lindqvist
2018-11-04
En del av vår kunskap om järnåldern har vi fått genom arkeologiska utgrävningar av gravar. I Svealand finns många kända gravhögar varav Gamla Uppsala högar och båtgravfältet i Vendel är de mest...
+ Läs mer
M
Vikingatidens Sverige
Hans Thorbjörnsson
2016-02-19
Från omkring år 800 till 1050 reste många nordbor ut i världen. De kallades vikingar. De flesta av dem var duktiga och fredliga köpmän, som byggde handelsstationer och grundade städer. Men andra...
+ Läs mer
L
Sverige under forntiden, del 2: Bronsåldern och järnåldern
Hans Thorbjörnsson
2016-02-19
Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av...
+ Läs mer

Länkar om Järnåldern i Norden

Sortera efter:
          
Vikingarnas världsbild

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om vikingarnas världsbild - mytologin och makten. Den förkristna religionen i Norden var i högsta grad en del av människors vardag. Fynd och forskning visar att mytologins värld speglades i byggnader och levnadssätt. En viktig del av kulten stod de kvinnliga sierskorna – völvorna – för...

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatidenFornnordisk religion och asatro
Taggar:
Vendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Gamla Uppsala

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om makt och myt i Gamla Uppsala. Gamla Uppsala är ett av Skandinaviens mest kända fornlämningsområden. Vad utspelade sig egentligen i skuggan av de sägenomspunna gravhögarna? Vad är myt och vad är verklighet? De senaste årens utgrävningar ger resultat som får arkeologerna att häpna...

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatidenFornnordisk religion och asatro
Taggar:
ArkeologiDöd och begravningVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
När lärde sig människan hantera järn?

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om när människan lärde sig använda järn.

Kategorier:
Järnåldern i Norden
Taggar:
Järnhantering
Mer info
Spara som favorit
          
Fornlämningar

Pedagogisk genomgång (3:53 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om fornlämningar och ortsnamn etc som kan kopplas till järnåldern. Filmen är producerad av Studi.se.

Kategorier:
Järnåldern i Norden
Taggar:
Dokumentär och filmFlipped Classroom
Mer info
Spara som favorit
          
Bronsåldern och järnåldern

Pedagogisk genomgång (15:23 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg berättar om bronsåldern och järnåldern i Norden.

Kategorier:
Bronsåldern i NordenJärnåldern i Norden
Taggar:
Dokumentär och filmFlipped ClassroomVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Uppåkra - fornfynd i världsklass!

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Uppåkra. Upptäckten av järnåldersbyn i Uppåkra, belägen cirka fem kilometer sydväst om Lund i Skåne, måste anses som bland det mest spännande som någonsin har hänt den svenska och inte minst nordiska arkeologi- och historieforskningen! Uppåkra är inte enbart Nordens största och mest fyndrika järnåldersby...

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatidenDanmarks historiaSveriges historia
Taggar:
Skånes historiaArkeologi
Mer info
Spara som favorit
          
Kom med till järnåldern

Bildspel (12:35 min) om järnåldern. En livfull skildring av järnåldern i Norden: hur människor arbetade och bodde, handel, jordbruk, sjöfart osv. Manus av Ralph Turner och teckningar av Mohammad Ali. Uppläsare Barbro Lindström och Jan Nygren. Producerad av Pogo Pedagog 1969.

Kategorier:
Järnåldern i Norden
Taggar:
Dokumentär och filmVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Handeln, trälarna och släktsamhället under järnåldern och vikingatiden

Avsnitt i pdf-format (18 sid) ur bokenserien Det svenska jordbrukets historia där du bl.a. kan läsa om handel och trälar men också om järnålderns och vikingatidens släktsamhälle. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med vikingatiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatiden
Taggar:
SlaveriSociala strukturerVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Mat, dryck och textil under järnåldern och vikingatiden

Avsnitt i pdf-format (25 sid) ur bokenserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om mat, dryck och textil under järnåldern och vikingatiden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med vikingatiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatidenHistoria om mode, utseende och hygienHistoria om mat och matvanorHistoria om tobak och alkohol
Taggar:
KläderMat och dryckVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Jordbruket under järnåldern och vikingatiden

Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du bl.a. kan läsa om jordbruket under järnåldern och vikingatiden. Skrolla ner till andra delen. Här berättas om järnet, odling, arbete och redskap, husdjur och grödor, boendet, gårdar, byar, myten om fimbulvintern, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatidenSveriges historia
Taggar:
JordbrukArbetslivBönderJärnhanteringKlimatförändringar genom historienVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Badger Waffle
När Västerlandet blev till

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om det romerska kulturinflytandet på barbarfolken i norra Europa under romartiden, folkvandringstiden och tidig medeltid. Det fanns inte någon djup klyfta mellan det romerska riket och de jordbrukande barbarfolken i norr. Sedan århundraden hade funnits täta kontakter, särskilt i gränsområdena, med ett livligt handelsutbyte...

Kategorier:
Europas historiaKyrkan och klostren på medeltidenJärnåldern i NordenFolkvandringstiden
Mer info
Spara som favorit
          
Tusenårsresan, del 1: I hövdingarnas tid, 700-tal

Första delen (48:53 min) i en dokumentärserie om Sverige för tusen år sedan. Maja Hagerman berättar och Claes Gabrielsson filmar bland spår av en tid för länge sedan.

Kategorier:
Järnåldern i NordenVikingatiden
Taggar:
Dokumentär och filmVendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
juan carlos arellano
Kortfattat om järnåldern

Grundskoleboken är en webbsida som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa kortfattat om järnåldern. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Kategorier:
Järnåldern i NordenSveriges historia
Taggar:
Vendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Jürgen from Sandesneben
Den blodälskande guden i mossen

I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om järnålderns offerriter i Nordens mossar. Forntidens människor försökte blidka de varelser som påstods ha dessa ogästvänliga platser som sitt hem. Skedemosse på Öland är Sveriges fyndrikaste mosse och i fokus för en aktuell avhandling av arkeologen Anne Monikander som menar att mossoffren hade karaktären av fruktbarhetsriter.

Kategorier:
Järnåldern i NordenFornnordisk religion och asatro
Taggar:
Radioprogram
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Conung
Om runor och runskriftens historia

Visste du att runristarna skrev som dagisbarn? Runorna började användas i ett huvudsakligen talspråkligt samhälle där de få personer som kunde skriva gjorde det i liten omfattning. De kom så att säga aldrig över nybörjarstadiet. I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa mer om runornas och runskriftens historia i Norden.

Kategorier:
VikingatidenJärnåldern i Norden
Taggar:
SpråkhistoriaRunor
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Kathleen Cohen
Nordbor påverkade av romersk vinkultur

Artikel i tidningen Populär Historia där Dominic Ingemark berättar om romerska dryckesvanor och dess spridning i norra Europa under järnåldern.

Kategorier:
RomarriketJärnåldern i NordenHistoria om tobak och alkohol
Taggar:
Mat och dryck
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Postverk Føroya - Philatelic Office
Vardagsliv i forntidens Norden

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om hur forntidens nordbor levde sina liv, bodde och begravdes. Vi följer i våra förfäders spår. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Kategorier:
Människans förhistoria och stenåldernBronsåldern i NordenDanmarks historiaJärnåldern i NordenFinlands historiaNorges historiaSveriges historia
Taggar:
Död och begravning
Mer info
Spara som favorit
          
Vendeltiden - då praktfulla hjälmar var statussymboler

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om den s.k. vendeltiden (550 - 800 e.Kr), uppkallad efter fyndorten Vendel i Uppland. Här får du bl.a. veta vad som kännetecknar perioden. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Kategorier:
Järnåldern i NordenSveriges historia
Taggar:
Vendeltiden
Mer info
Spara som favorit
          
Bild:
Bloodofox
Spår av forntidens kalender

Artikel i tidningen Populär Historia som belyser några seder och bruk under järnåldern och vid tiden kring Nordens kristnande. Forskningen kring den äldre nordiska kalendern och högtiderna före och under vikingatiden är snårig. Ännu på 1900-talet fanns rester efter en äldre nordisk kalender kvar i vårt land, trots att den gregorianska och dessförinnan julianska kalendern varit i bruk i nära ett årtusende...

Kategorier:
Nordens kristnandeSvenska högtider och traditioner förr och idagJärnåldern i Norden
Mer info
Spara som favorit
          
Nordens historia - från urtid till nutid

Pohjola-Norden har producerat och presenterar här en transnationell historiebok som kortfattat beskriver Nordens historia från forntid till nutid. Här får man en snabb överblick över de viktigaste skeendena och processerna i Nordens historia.

Kategorier:
Människans förhistoria och stenåldernJärnåldern i NordenVikingatidenSverige och Norden på medeltidenReformationenVasatidens SverigeStormaktstidens SverigeFrihetstidens SverigeGustavianska tidens SverigeSverige under 1800-taletSverige under 1900-taletDanmarks historiaFinlands historiaIslands historiaNorges historiaSveriges historiaNordens kristnande
Taggar:
KalmarunionenTrettioåriga krigetStora nordiska krigetSvensk-norska unionenNapoleonkrigenFinska krigetFinska vinterkriget
Mer info
Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Bronsåldern i Norden

Nordens bronsålder (1800-500 f.Kr) omfattar tiden då bronsredskap användes i Norden.

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden (350-600) utgör en övergång i Europas historia från antiken till medeltiden då många folkgrupper vandrade till nya...

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva...

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Finlands historia

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Fornnordisk religion och asatro

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna i Midgård. Asatron är en...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Relaterade taggar

Järnhantering
Klimatförändringar genom historien
Birka
Runor
Pest
Arkeologi
Vendeltiden