M

Klimatet blev kallare under järnåldern. Havre och råg odlades. Fähus byggdes för boskapen. Motiv av Martin Mörck.

Järnåldern i Norden

Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.

Sämre klimat och mer krig än tidigare

Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.

Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.

Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.

Sämre klimat och mer krig än tidigare

Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.

Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.Järnåldern var även en orolig och krigisk epok i Nordens och Europas historia. Detta bidrog till att den långväga handeln med områden utanför Norden och Europa minskade. Samtidigt skedde en ökning av handeln inom Norden.

ANNONS

ANNONS

Järn kunde användas till mycket

All brons som användes i Norden var importerad och dyr att köpa eller byta till sig. Men när nordborna lärde sig att tillverka järn och blev duktiga på att hitta och utvinna myrmalm och järnmalm (råvaror för järntillverkning), innebar det en enorm förändring för dåtidens människor.

Under den föregående bronsåldern hade bronset bara använts av ett fåtal som hade råd att köpa den dyrbara importerade metallen. När järnet blev allmänt förekommande i Norden kunde också vanligt folk börja använda metallredskap i det vardagliga arbetet.

Järnredskapen var både billigare och bättre än de som var gjorda av brons. Med de nya redskapen av järn blev det lättare att bruka jorden, arbeta i skogen, jaga, laga mat och bygga hus.

Man kan säga att det skedde en teknikrevolution i samhället under järnåldern när allt fler människor kunde skaffa sig saker av det nya materialet järn.

Järnet revolutionerade krigföringen

Järnet gjorde det också lättare att föra krig. De nya vapnen var lätta att framställa och kunde massproduceras för att utrusta större militära styrkor. Vapen av järn var dessutom farligare och mera hållbara än de dyra och mera sällsynta vapnen av brons.

Under oroliga tider sökte byborna skydd i sina fornborgar. Eketorps borg på Öland är en helt utgrävd fornborg från järnåldern där muren och husen idag har återskapats direkt på fornlämningen.

Järnåldern blev därför en krigisk period som bland annat utmärks av folklig oro och stora folkomflyttningar (se t.ex. folkvandringstiden).

Om dessa orostider vittnar inte minst de hundratals fornborgar som finns bevarade runt om i Norden och som byggts av dåtidens människor för att utgöra skydd för bygden mot härjande fiender.

Stormannaätter

Samhällets sociala uppbyggnad förändrades också under den här tiden. En rad lokala stormannaätter (mäktiga släkter som ägde mycket mark) växte fram och många små bosättningar utvecklades till stora byar som styrdes av stormän. Deras höga ställning i samhället kom ofta att markeras med stora gravhögar.

ANNONS

ANNONS

Nordiska handelsstäder

I början av järnåldern var Norden fortfarande ett primitivt (outvecklat) landområde i utkanten av de kända civilisationerna, men stod genom handeln i kontakt med de mera utvecklade medelhavskulturerna. Detta ledde bland annat till att runalfabetet utvecklades.

Många arkeologiska fynd som gjorts vittnar om att det förekom ett betydande handelsutbyte mellan Norden och romarriket under den äldre delen av järnåldern.

Under senare delen av perioden började nordiska handelsmän istället att segla på Östersjön i större omfattning vilket ledde till att Gotland blev ett centrum för handeln.

Impulserna från kontinenten blev dessutom fler i järnålderns slutskede då nordiska vikingar drog ut på handels- och plundringståg. På 700-talet växte också andra handelscentra fram i Norden, varav Birka och Hedeby var några av de största. Dessa nya handelsplatser skulle senare få stor betydelse för ekonomin under vikingatiden.

LÄS MER: Birka

LÄS MER: Järnhantering

Vendeltiden

Vendeltiden kallas järnåldersperioden i Sverige 550-800 e.Kr - strax innan vikingatiden. Perioden har fått sitt namn efter ett båtgravfält vid Vendels kyrka i Uppland. Vendeltiden kännetecknas bland annat av den allt fastare riksbildningen i Mälardalen (Sveariket) som börjat växa fram redan under den föregående perioden, folkvandringstiden (400-550).

De praktfulla krigargravarna från perioden vittnar om stormän och kungsgårdar. I båtgravarna vid Vendel, liksom även vid Valsgärde, Tuna och Ultuna har krigarna gravlagts med hjälmar, svärd, sköldar. Arkeologiska fynd från gravarna berättar också om inhemska och importerade lyxvaror som tyder på utvidgade internationella kontakter. Detta understryks av fynd vid handelsplatsen Helgö i Mälaren, också den från vendeltiden. Här finns gott om fynd av importvaror ända från Irland i väster till Indien i öster.

Under samma period grundades även en rad handelsstationer i Baltikum, exempelvis Seeburg (nutida Grobin i Estland). Dessa kolonier var viktiga för de senare vikingarnas handelsfärder i österled och utgjorde en förutsättning för dessa.

Ett exempel på internationella kontakter västerut är den praktfulla båtgraven vid Sutton Hoo på Englands östkust; den visar stora överensstämmelser med båtgravarna i Mälardalen, och den döde krigarens livvapen är tillverkade i Sveariket.

Under vendeltidens Norden utvecklades den germanska djurornamentiken (en utsmyckningsteknik) som kanske är den mest utsökta av våra förhistoriska konstarter. Även guldsmidestekniken nådde sin fulländning under perioden. Den gotländska bildstenskonsten blomstrade och nådde sin fulländning under yngre vendeltiden.

Under vendeltiden stärktes Svearikets ställning och det var egentligen endast Skåne, Halland och Blekinge som inte föll under Mälardalens överhöghet. I Uppland och Södermanland begravdes kungar och stormän - framförallt i båtgravar - där ingenting skulle saknas för krigaren i livet efter detta: hjälm, sköld, svärd, häst, mat och dryck och annan utrustning.

LÄS MER: Vendeltiden

Fimbulvinter och pest

Forskare har under de senaste åren blivit övertygade om att den s.k. justinianska pesten år 541 e.Kr var en större pandemi än man tidigare trott. Den nådde även Norden där den slog hårt mot befolkningen. Justinianska pesten har fått sitt namn efter Justinianus I som var kejsare i det östromerska riket när pesten bröt ut.

Den justinianska pesten inträffade alldeles efter en stor klimatkatastrof, något i stil med en vinter som varade i tre år. Forskare kan idag bekräfta detta genom analyser av bl.a. årsringar från träd, borrkärnor från Grönlands inlandsis och pollenanalyser. Troligtvis är det denna "fimbulvinter" som finns omnämnd i Snorre Sturlassons Edda: "Solen hade ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar emellan." Liknande beskrivningar finns i många andra äldre skrifter, från finska Kalevala till skrifter från Medelhavsområdet ända bort till Kina.

Forskare kan idag se att det hände något drastiskt med klimatet år 536 som varade under flera år. Geologer har upptäckt spår av ett enormt vulkanutbrott precis då vars stoff förmörkat himlen och blockerat solens strålar från att nå jorden. Klimatet blev därför flera grader kallare, särskilt somrarna. Troligen blev effekten värst för människor som bodde i jordbrukets nordliga "marginaltrakter" som i Norden.

Forskare tror att det finns en koppling mellan fimulvintern och den justinianska pesten. I samband med att klimatet blev kallare tvingades gnagarna som bar på pesten att flytta på sig (gnagarna bar loppor som hade pestbakterien). Därigenom kom de i kontakt med människor. Detta ska ha skett i de centralasiatiska bergen och sedan spritt sig via karavanrutterna vidare mot Konstantinopel (det östromerska rikets huvudstad) och därifrån vidare över Europa.

Troligtvis var den justinianska pesten minst lika illa som digerdöden senare under medeltiden. Arkeologer i Sverige har visat att antalet bebodda gårdar minskade till en sjättedel på vissa ställen kring mitten av 500-talet. Längs Norrlandskusten verkar till och med jordbruket ha upphört. Svenska DNA-analyser visar också på en stark befolkningsnedgång under perioden.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas perioden för järnåldern? Jämför gärna med namnet på tidigare tidsåldrar.
     
  2. Under järnåldern blev klimatet kallare. Hur påverkade det folks levnadsförhållanden?
     
  3. På vilka sätt var/är järn bättre än brons?
     
  4. Järnåldern var en krigisk period i Europas historia. Vad var den främsta orsaken till det?
     
  5. Nämn några exempel som visar (eller berättar om) att järnåldern var en orolig tid.
     
  6. Berätta kortfattat hur handeln utvecklades i Norden från den äldre järnåldern till vikingatidens slut.

Ta reda på:

  1. Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med järnåldern i Norden.
     
  2. Beskriv i ett par meningar hur stål tillverkas. Vad är skillnaden mellan järn och stål?
     
  3. Under järnåldern lärde vi oss tillverka järn. Vad används järn till idag? Gör en lista med tio viktiga saker av järn (eller stål).

Diskutera:

  1. Historien är indelad i olika epoker för att förenkla för oss som studerar historia. Tidsperioderna stenåldern, bronsåldern och järnåldern har t.ex. fått sina namn efter några material som användes under epoken. Försök komma på något lämpligt namn för vår egen tidsålder som framtidens historiker skulle kunna använda sig av.


Obs! I avsnittet om vikingatiden finns mer fakta och frågor som handlar om järnåldern.

Sidan uppdaterad: 11 juli 2019
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Järnåldern i Norden

S

Bildstenar och runstenar

av: Gunnar Åselius
2019-07-18

Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...

+ Läs mer

L

Tidiga riken i Svealand

av: Herman Lindqvist
2018-11-04

En del av vår kunskap om järnåldern har vi fått genom arkeologiska utgrävningar av gravar. I Svealand finns många kända gravhögar varav Gamla Uppsala högar och båtgravfältet i Vendel är de mest kända...

+ Läs mer

M

Vikingatidens Sverige

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-19

Från omkring år 800 till 1050 reste många nordbor ut i världen. De kallades vikingar. De flesta av dem var duktiga och fredliga köpmän, som byggde handelsstationer och grundade städer. Men andra vikingar anföll byar och städer runt Europas kuster, dödade oskyldiga invånare, brände och rövade...

+ Läs mer

L

Sverige under forntiden, del 2: Bronsåldern och järnåldern

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-19

Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av järnåldern ca år 1000 e.Kr. De tre åldrarna har fått sina namn efter de material som människornas verktyg mestadels tillverkades av. I den här artikeln berättas om bronsåldern och järnåldern...

+ Läs mer

Länkar om Järnåldern i Norden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Bronsåldern i Norden

Nordens bronsålder (1800-500 f.Kr) omfattar tiden då bronsredskap användes i Norden.

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden (350-600) utgör en övergång i Europas historia från antiken till medeltiden då många folkgrupper...

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Finlands historia

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Fornnordisk religion och asatro

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

Birka

Birka på Björkö i Mälaren var Sveriges första handelsstad. Under vikingatiden var Birka ett viktigt...

Runor

Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna eller rättare sagt runorna ristades i trä, ben...

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Vendeltiden

När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...