Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.
Sämre klimat och mer krig än tidigare
Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.
Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.Järnåldern var även en orolig och krigisk epok i Nordens och Europas historia. Detta bidrog till att den långväga handeln med områden utanför Norden och Europa minskade. Samtidigt skedde en ökning av handeln inom Norden.
Järn kunde användas till mycket
All brons som användes i Norden var importerad och dyr att köpa eller byta till sig. Men när nordborna lärde sig att tillverka järn och blev duktiga på att hitta och utvinna myrmalm och järnmalm (råvaror för järntillverkning), innebar det en enorm förändring för dåtidens människor.
Under den föregående bronsåldern hade bronset bara använts av ett fåtal som hade råd att köpa den dyrbara importerade metallen. När järnet blev allmänt förekommande i Norden kunde också vanligt folk börja använda metallredskap i det vardagliga arbetet.
Järnredskapen var både billigare och bättre än de som var gjorda av brons. Med de nya redskapen av järn blev det lättare att bruka jorden, arbeta i skogen, jaga, laga mat och bygga hus.
Man kan säga att det skedde en teknikrevolution i samhället under järnåldern när allt fler människor kunde skaffa sig saker av det nya materialet järn.
Järnet revolutionerade krigföringen
Järnet gjorde det också lättare att föra krig. De nya vapnen var lätta att framställa och kunde massproduceras för att utrusta större militära styrkor. Vapen av järn var dessutom farligare och mera hållbara än de dyra och mera sällsynta vapnen av brons.
Järnåldern blev därför en krigisk period som bland annat utmärks av folklig oro och stora folkomflyttningar (se t.ex. folkvandringstiden).
Om dessa orostider vittnar inte minst de hundratals fornborgar som finns bevarade runt om i Norden och som byggts av dåtidens människor för att utgöra skydd för bygden mot härjande fiender.
Stormannaätter
Samhällets sociala uppbyggnad förändrades också under den här tiden. En rad lokala stormannaätter (mäktiga släkter som ägde mycket mark) växte fram och många små bosättningar utvecklades till stora byar som styrdes av stormän. Deras höga ställning i samhället kom ofta att markeras med stora gravhögar.
Nordiska handelsstäder
I början av järnåldern var Norden fortfarande ett primitivt (outvecklat) landområde i utkanten av de kända civilisationerna, men stod genom handeln i kontakt med de mera utvecklade medelhavskulturerna. Detta ledde bland annat till att runalfabetet utvecklades.
Många arkeologiska fynd som gjorts vittnar om att det förekom ett betydande handelsutbyte mellan Norden och romarriket under den äldre delen av järnåldern.
Under senare delen av perioden började nordiska handelsmän istället att segla på Östersjön i större omfattning vilket ledde till att Gotland blev ett centrum för handeln.
Impulserna från kontinenten blev dessutom fler i järnålderns slutskede då nordiska vikingar drog ut på handels- och plundringståg. På 700-talet växte också andra handelscentra fram i Norden, varav Birka och Hedeby var några av de största. Dessa nya handelsplatser skulle senare få stor betydelse för ekonomin under vikingatiden.
Fimbulvinter och pest
Forskare har under de senaste åren blivit övertygade om att den s.k. justinianska pesten år 541 e.Kr var en större pandemi än man tidigare trott. Den nådde även Norden där den slog hårt mot befolkningen. Justinianska pesten har fått sitt namn efter Justinianus I som var kejsare i det östromerska riket när pesten bröt ut.
Den justinianska pesten inträffade alldeles efter en stor klimatkatastrof, något i stil med en vinter som varade i tre år. Forskare kan idag bekräfta detta genom analyser av bl.a. årsringar från träd, borrkärnor från Grönlands inlandsis och pollenanalyser. Troligtvis är det denna "fimbulvinter" som finns omnämnd i Snorre Sturlassons Edda: "Solen hade ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar emellan." Liknande beskrivningar finns i många andra äldre skrifter, från finska Kalevala till skrifter från Medelhavsområdet ända bort till Kina.
Forskare kan idag se att det hände något drastiskt med klimatet år 536 som varade under flera år. Geologer har upptäckt spår av ett enormt vulkanutbrott precis då vars stoff förmörkat himlen och blockerat solens strålar från att nå jorden. Klimatet blev därför flera grader kallare, särskilt somrarna. Troligen blev effekten värst för människor som bodde i jordbrukets nordliga "marginaltrakter" som i Norden.
Forskare tror att det finns en koppling mellan fimulvintern och den justinianska pesten. I samband med att klimatet blev kallare tvingades gnagarna som bar på pesten att flytta på sig (gnagarna bar loppor som hade pestbakterien). Därigenom kom de i kontakt med människor. Detta ska ha skett i de centralasiatiska bergen och sedan spritt sig via karavanrutterna vidare mot Konstantinopel (det östromerska rikets huvudstad) och därifrån vidare över Europa.
Troligtvis var den justinianska pesten minst lika illa som digerdöden senare under medeltiden. Arkeologer i Sverige har visat att antalet bebodda gårdar minskade till en sjättedel på vissa ställen kring mitten av 500-talet. Längs Norrlandskusten verkar till och med jordbruket ha upphört. Svenska DNA-analyser visar också på en stark befolkningsnedgång under perioden.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Varför kallas perioden för järnåldern? Jämför gärna med namnet på tidigare tidsåldrar.
- Under järnåldern blev klimatet kallare. Hur påverkade det folks levnadsförhållanden?
- På vilka sätt var/är järn bättre än brons?
- Järnåldern var en krigisk period i Europas historia. Vad var den främsta orsaken till det?
- Nämn några exempel som visar (eller berättar om) att järnåldern var en orolig tid.
- Berätta kortfattat hur handeln utvecklades i Norden från den äldre järnåldern till vikingatidens slut.
Ta reda på:
- Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med järnåldern i Norden.
- Beskriv i ett par meningar hur stål tillverkas. Vad är skillnaden mellan järn och stål?
- Under järnåldern lärde vi oss tillverka järn. Vad används järn till idag? Gör en lista med tio viktiga saker av järn (eller stål).
Diskutera:
- Historien är indelad i olika epoker för att förenkla för oss som studerar historia. Tidsperioderna stenåldern, bronsåldern och järnåldern har t.ex. fått sina namn efter några material som användes under epoken. Försök komma på något lämpligt namn för vår egen tidsålder som framtidens historiker skulle kunna använda sig av.
Obs! I avsnittet om vikingatiden finns mer fakta och frågor som handlar om järnåldern.
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Lars Andersson m.fl., Hem till Jarlabanke - jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under järnålder och medeltid, Historiska Media, 2008
Karin Bojs och Peter Sjölund, Svenskarna och deras fäder, Albert Bonniers Förlag, 2016
Text: Robert de Vries (red.)
Läs mer om
Kartor
