M

Samhällets sociala uppbyggnad förändrades under järnåldern. En rad lokala stormannaätter växte fram.

Järnåldern i Norden

Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.

Sämre klimat och mer krig än tidigare

Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.

Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.

Järn började användas i Norden ungefär tusen år efter att det tagits i bruk i Mellanöstern. Nordens järnålder räknas vanligtvis från ca 500 f.Kr till omkring 1050 e.Kr då vikingatiden - som utgör slutet av järnåldern - övergår i nordisk medeltid.

Sämre klimat och mer krig än tidigare

Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat.

Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs. Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare.Järnåldern var även en orolig och krigisk epok i Nordens och Europas historia. Detta bidrog till att den långväga handeln med områden utanför Norden och Europa minskade. Samtidigt skedde en ökning av handeln inom Norden.

ANNONS

ANNONS

Järn kunde användas till mycket

All brons som användes i Norden var importerad och dyr att köpa eller byta till sig. Men när nordborna lärde sig att tillverka järn och blev duktiga på att hitta och utvinna myrmalm och järnmalm (råvaror för järntillverkning), innebar det en enorm förändring för dåtidens människor.

Under oroliga tider sökte byborna skydd i sina fornborgar. Eketorps borg på Öland är en helt utgrävd fornborg från järnåldern där muren och husen idag har återskapats direkt på fornlämningen.

Under den föregående bronsåldern hade bronset bara använts av ett fåtal som hade råd att köpa den dyrbara importerade metallen. När järnet blev allmänt förekommande i Norden kunde också vanligt folk börja använda metallredskap i det vardagliga arbetet.

Järnredskapen var både billigare och bättre än de som var gjorda av brons. Med de nya redskapen av järn blev det lättare att bruka jorden, arbeta i skogen, jaga, laga mat och bygga hus.

Man kan säga att det skedde en teknikrevolution i samhället under järnåldern när allt fler människor kunde skaffa sig saker av det nya materialet järn.

Järnet revolutionerade krigföringen

Järnet gjorde det också lättare att föra krig. De nya vapnen var lätta att framställa och kunde massproduceras för att utrusta större militära styrkor. Vapen av järn var dessutom farligare och mera hållbara än de dyra och mera sällsynta vapnen av brons.

ANNONS

ANNONS

Järnåldern blev därför en krigisk period som bland annat utmärks av folklig oro och stora folkomflyttningar (se t.ex. folkvandringstiden).

Om dessa orostider vittnar inte minst de hundratals fornborgar som finns bevarade runt om i Norden och som byggts av dåtidens människor för att utgöra skydd för bygden mot härjande fiender.

Handel med romarriket

I början av järnåldern var Norden fortfarande ett primitivt (outvecklat) landområde i utkanten av de kända civilisationerna, men stod genom handeln i kontakt med de mera utvecklade medelhavskulturerna. Detta ledde bland annat till att runalfabetet utvecklades.

Många arkeologiska fynd som gjorts vittnar om att det förekom ett betydande handelsutbyte mellan Norden och romarriket under den äldre delen av järnåldern. År 98 e.Kr omtalas Skandinavien för första gången på ett någorlunda ingående sätt. Det är den romerske författaren Tacitus som bland annat skrev om suionum civitates, vilket betyder suionernas samhällen. Suionerna ska enligt uttolkarna betyda svearna.

Från 200-talet e.Kr finns arkeologiska belägg för en markant ökning av handeln med romarriket. Det är också från denna tid som vi fick runorna, sannolikt genom förmedling av goterna som då bodde vid Svarta havet. Svearnas kontakter söderut gick vid denna tid oftast mot sydöst över Östersjön.

Folkvandringar i Europa

Nere på den europeiska kontinenten började de första mindre folkvandringarna bland de germanska stammarna redan ca 120 f.Kr, varefter de tilltog mer och mer för att i slutet av romarrikets tid leda till kaos. Situationen började stabiliseras först omkring 500 e.Kr med uppkomsten av nya större germanriken.

Om befolkningen i Sverige och Skandinavien överhuvudtaget deltog i folkvandringarna, och i så fall i vilken utsträckning är oklart. Vilda spekulationer finns, särskilt vad gäller försöken att koppla samman östgoter och västgoter med namnen Östergötland, Västergötland och Gotland. Så mycket står dock klart att goterna omkring 200-talet befann sig vid Östersjöns södra kant. Vidare anses det att vi fick våra runor under förmedling av dem. Ingenting är dock bevisat om vare sig goternas eller andra germanfolks härkomst från Sverige.

Från den här tiden blir importen av hantverksprodukter och dyrbarheter av olika slag allt större. Importen betalades framförallt med pälsverk, men även hästar från Sverige omnämns av de antika författarna med beundran. Handelns omfattning visas av de nu allt större fynden av silver- och guldmynt, särskilt på Gotland, som grävts fram. På Gotland uppfördes vid denna tid också de berömda bildstenarna.

Folkvandringstidens oro visar sig bland annat i de många fornborgar som byggdes under denna tid. Mest kända är Ismantorp och Eketorp på Öland.

ANNONS

ANNONS

Ett tidigt klassamhälle

Samhällets sociala uppbyggnad förändrades också under den här tiden. En rad lokala stormannaätter (mäktiga släkter som ägde mycket mark) växte fram och många små bosättningar utvecklades till stora byar som styrdes av stormän. Deras höga ställning i samhället kom ofta att markeras med stora gravhögar.

De många stora gravhögarna - varav de i Gamla Uppsala är mest uppmärksammade - tyder på ett klassamhälle med rika och mäktiga krigare och hövdingar. Uppsala var uppenbarligen både ett politiskt och religiöst centrum. Där låg också ett berömt hednatempel som omnämns av den första mer omfattande beskrivningen av förhållandena här, nämligen Adam av Bremens biskopskrönika, som skrevs i slutet av 1000-talet.

Nya gravskick under Vendeltiden

Under den så kallade Vendeltiden (omkring 550-800) fick Gamla Uppsala konkurrens av nya centra. I Vendel och på några andra platser i Uppland uppstod vid den här tiden ett nytt gravskick. De döda placerades i stora båtar, rikt försedda med järnåldersvapen, hjälmar m.m. Även djur och olika personliga saker som spelbrickor och annat medföljde den döde i graven.

Det är troligen vid denna tid som ledungen inrättas. Den innebar att bönderna skulle ställa upp på ett årligt krigsföretag till sjöss. Det vill säga de måste utrusta båtar med manskap och vapen. De kunde dock slippa detta genom att betala en skatt istället, ledungsskatten.

Handelsstäder

Under senare delen av järnåldern började nordiska handelsmän segla på Östersjön i större omfattning vilket ledde till att Gotland blev ett centrum för handeln.

Svearna hade under Vendeltiden, alltså redan innan vikingatidens början, mycket kontakter österut med Finland. Även Estland och Lettland ingick i resmålen för svearnas och gotlänningarnas färder över Östersjön. Längre in i Sverige (västerut) trängde de inte förrän under vikingatiden. Däremot fanns en direkt kontakt med frankerriket i Västeuropa.

Impulserna från kontinenten blev ännu större under järnålderns slutskede då vikingar drog ut på handels- och plundringståg. På 700-talet växte också andra handelscentra fram i Norden, varav Birka och Hedeby var några av de största. Dessa nya handelsplatser skulle senare få stor betydelse för ekonomin under vikingatiden.

I början av 2000-talet inleddes utgrävningar av en järnåldersplats i Uppåkra beläget en bit utanför Lund i Skåne. Resultatet av utgrävningarna har blivit att denna ort utsetts till Skandinaviens största, mest långvariga och fyndrikaste järnåldersstad.

ANNONS

ANNONS

Vendeltiden

Vendeltiden kallas järnåldersperioden i Sverige 550-800 e.Kr - strax innan vikingatiden. Perioden har fått sitt namn efter ett båtgravfält vid Vendels kyrka i Uppland. Vendeltiden kännetecknas bland annat av den allt fastare riksbildningen i Mälardalen (Sveariket) som börjat växa fram redan under den föregående perioden, folkvandringstiden (400-550).

De praktfulla krigargravarna från perioden vittnar om stormän och kungsgårdar. I båtgravarna vid Vendel, liksom även vid Valsgärde, Tuna och Ultuna har krigarna gravlagts med hjälmar, svärd, sköldar. Arkeologiska fynd från gravarna berättar också om inhemska och importerade lyxvaror som tyder på utvidgade internationella kontakter. Detta understryks av fynd vid handelsplatsen Helgö i Mälaren, också den från vendeltiden. Här finns gott om fynd av importvaror ända från Irland i väster till Indien i öster.

Under samma period grundades även en rad handelsstationer i Baltikum, exempelvis Seeburg (nutida Grobin i Estland). Dessa kolonier var viktiga för de senare vikingarnas handelsfärder i österled och utgjorde en förutsättning för dessa.

Ett exempel på internationella kontakter västerut är den praktfulla båtgraven vid Sutton Hoo på Englands östkust; den visar stora överensstämmelser med båtgravarna i Mälardalen, och den döde krigarens livvapen är tillverkade i Sveariket.

Under vendeltidens Norden utvecklades den germanska djurornamentiken (en utsmyckningsteknik) som kanske är den mest utsökta av våra förhistoriska konstarter. Även guldsmidestekniken nådde sin fulländning under perioden. Den gotländska bildstenskonsten blomstrade och nådde sin fulländning under yngre vendeltiden.

Under vendeltiden stärktes Svearikets ställning och det var egentligen endast Skåne, Halland och Blekinge som inte föll under Mälardalens överhöghet. I Uppland och Södermanland begravdes kungar och stormän - framförallt i båtgravar - där ingenting skulle saknas för krigaren i livet efter detta: hjälm, sköld, svärd, häst, mat och dryck och annan utrustning.

LÄS MER: Vendeltiden

Fimbulvinter och pest

Forskare har under de senaste åren blivit övertygade om att den s.k. justinianska pesten år 541 e.Kr var en större pandemi än man tidigare trott. Den nådde även Norden där den slog hårt mot befolkningen. Justinianska pesten har fått sitt namn efter Justinianus I som var kejsare i det östromerska riket när pesten bröt ut.

Den justinianska pesten inträffade alldeles efter en stor klimatkatastrof, något i stil med en vinter som varade i tre år. Forskare kan idag bekräfta detta genom analyser av bl.a. årsringar från träd, borrkärnor från Grönlands inlandsis och pollenanalyser. Troligtvis är det denna "fimbulvinter" som finns omnämnd i Snorre Sturlassons Edda: "Solen hade ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar emellan." Liknande beskrivningar finns i många andra äldre skrifter, från finska Kalevala till skrifter från Medelhavsområdet ända bort till Kina.

Forskare kan idag se att det hände något drastiskt med klimatet år 536 som varade under flera år. Geologer har upptäckt spår av ett enormt vulkanutbrott precis då vars stoff förmörkat himlen och blockerat solens strålar från att nå jorden. Klimatet blev därför flera grader kallare, särskilt somrarna. Troligen blev effekten värst för människor som bodde i jordbrukets nordliga "marginaltrakter" som i Norden.

Forskare tror att det finns en koppling mellan fimulvintern och den justinianska pesten. I samband med att klimatet blev kallare tvingades gnagarna som bar på pesten att flytta på sig (gnagarna bar loppor som hade pestbakterien). Därigenom kom de i kontakt med människor. Detta ska ha skett i de centralasiatiska bergen och sedan spritt sig via karavanrutterna vidare mot Konstantinopel (det östromerska rikets huvudstad) och därifrån vidare över Europa.

Troligtvis var den justinianska pesten minst lika illa som digerdöden senare under medeltiden. Arkeologer i Sverige har visat att antalet bebodda gårdar minskade till en sjättedel på vissa ställen kring mitten av 500-talet. Längs Norrlandskusten verkar till och med jordbruket ha upphört. Svenska DNA-analyser visar också på en stark befolkningsnedgång under perioden.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas perioden för järnåldern? Jämför gärna med namnet på tidigare tidsåldrar.
     
  2. Under järnåldern blev klimatet kallare. Hur påverkade det folks levnadsförhållanden?
     
  3. På vilka sätt var/är järn bättre än brons?
     
  4. Järnåldern var en krigisk period i Europas historia. Vad var den främsta orsaken till det?
     
  5. Nämn några exempel som visar (eller berättar om) att järnåldern var en orolig tid.
     
  6. Berätta kortfattat hur handeln utvecklades i Norden från den äldre järnåldern till vikingatidens slut.

Ta reda på:

  1. Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med järnåldern i Norden.
     
  2. Beskriv i ett par meningar hur stål tillverkas. Vad är skillnaden mellan järn och stål?
     
  3. Under järnåldern lärde vi oss tillverka järn. Vad används järn till idag? Gör en lista med tio viktiga saker av järn (eller stål).

Diskutera:

  1. Historien är indelad i olika epoker för att förenkla för oss som studerar historia. Tidsperioderna stenåldern, bronsåldern och järnåldern har t.ex. fått sina namn efter några material som användes under epoken. Försök komma på något lämpligt namn för vår egen tidsålder som framtidens historiker skulle kunna använda sig av.


Obs! I avsnittet om vikingatiden finns mer fakta och frågor som handlar om järnåldern.

Sidan uppdaterad: 8 maj 2021
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Järnåldern i Norden

M

Sveriges stenålder, bronsålder och järnålder

av: Gunnar Åselius
2020-01-08

Stenåldern i Norden brukar räknas från ca 12 000 f.Kr då de första människorna vandrade in i området, fram till ca 1800 f.Kr då bronsföremål blev allt vanligare i Norden som statussymboler och redskap. Därefter kommer vi in i bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr och 500 f.Kr. När sedan järn blev allt mer vanligt omkring 500 f.Kr kallas perioden för järnåldern, vilken sträcker sig ända fram till ca 1050 e.Kr då vikingatiden (den sista delperioden i Nordens järnålder) slutar i samband med att den kristna kulturen (inkl. latinska alfabetet) införs i Norden...

+ Läs mer

S

Bildstenar och runstenar

av: Gunnar Åselius
2019-07-18

Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...

+ Läs mer

L

Tidiga riken i Svealand

av: Herman Lindqvist
2018-11-04

En del av vår kunskap om järnåldern har vi fått genom arkeologiska utgrävningar av gravar. I Svealand finns många kända gravhögar varav Gamla Uppsala högar och båtgravfältet i Vendel är de mest kända...

+ Läs mer

M

Vikingatidens Sverige

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-19

Från omkring år 800 till 1050 reste många nordbor ut i världen. De flesta av dem var duktiga och fredliga köpmän, som byggde handelsstationer och grundade städer. Men andra nordbor anföll byar och städer runt Europas kuster, dödade oskyldiga invånare, brände och rövade...

+ Läs mer

L

Sverige under forntiden, del 2: Bronsåldern och järnåldern

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-19

Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av järnåldern ca år 1000 e.Kr. De tre åldrarna har fått sina namn efter de material som människornas verktyg mestadels tillverkades av. I den här artikeln berättas om bronsåldern och järnåldern...

+ Läs mer

Länkar om Järnåldern i Norden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Bronsåldern i Norden

Nordens bronsålder (1800-500 f.Kr) omfattar tiden då bronsredskap användes i Norden.

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden (350-600) utgör en övergång i Europas historia från antiken till medeltiden då många folkgrupper...

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Finlands historia

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Norges historia

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Fornnordisk religion och asatro

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Kända personer på forntiden och antiken

Historia om några av forntidens och antikens mest kända personer och deras levnadsöden.

Forntidens och antikens huvudlinjer

Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Klimatförändringar genom historien

Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så...

Birka

Birka på Björkö i Mälaren var Sveriges första handelsstad. Under vikingatiden var Birka ett viktigt...

Runor

Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna eller rättare sagt runorna ristades i trä, ben...

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Vendeltiden

När det en gång så mäktiga romarriket stod inför sitt sammanbrott under 400-talet, vällde olika...

Beowulf

Beowulf är ett engelskt sagoepos om den geatiske hjälten Beowulf, som antas innehålla upplysningar...

Gamla Uppsala

Uppsala var från 200- och 300-talen ett betydande ekonomiskt, religiöst och politiskt centrum i...

Fornborgar

Järnålderns befästningsanläggningar - framför allt från tiden 200-600 e.Kr - benämns inom...

Ting

Ting var ett rättsligt men även administrativt organ på härads- och lagsaganivå (landskapsnivå) i...