M
Kategori

Grottmålning från Lascauxgrottan i sydvästra Frankrike. Grottan var en betydande bosättningsplats under äldre stenåldern och smyckades med hundratals målningar och ristningar.

Människans förhistoria och stenåldern

Människosläktet

Jorden bildades för ungefär 5 miljarder år sedan, men människoliknande varelser har bara existerat i några miljoner år.

Liksom alla andra djur har människosläktet (latin: homo) utvecklats gradvis i ett samspel med naturen. Våra äldsta förfäder som levde för omkring fem miljoner år sedan skilde sig från sina närmaste släktingar bland aporna genom sin upprätta gång. När händerna blev fria utvecklades finmotoriken, vilket bland annat gjorde det möjligt att använda redskap. Att kunna använda händerna till att t.ex. bruka redskap krävde både omtanke och uppfinningsrikedom. Detta påskyndade hjärnans utveckling bland de upprättgående människoliknande varelserna. Steg för steg ökade därefter hjärnans kapacitet.

Människosläktet

Jorden bildades för ungefär 5 miljarder år sedan, men människoliknande varelser har bara existerat i några miljoner år.

Liksom alla andra djur har människosläktet (latin: homo) utvecklats gradvis i ett samspel med naturen. Våra äldsta förfäder som levde för omkring fem miljoner år sedan skilde sig från sina närmaste släktingar bland aporna genom sin upprätta gång. När händerna blev fria utvecklades finmotoriken, vilket bland annat gjorde det möjligt att använda redskap. Att kunna använda händerna till att t.ex. bruka redskap krävde både omtanke och uppfinningsrikedom. Detta påskyndade hjärnans utveckling bland de upprättgående människoliknande varelserna. Steg för steg ökade därefter hjärnans kapacitet.

ANNONS

ANNONS

Människosläktets träd har haft många grenar på sin stam genom tidens gång. Vissa av dem har vid tillfällen korsats med varandra och gett upphov till nya och genetiskt mer anpassade arter. Vi själva - homo sapiens - är ett exempel på det. Enligt DNA-forskning vet man idag att vi - efter att ha vandrat ut från Afrika för omkring 54 000 år sedan (den andra stora vågen av homo sapiens migration från Afrika) - har korsats med både neandertalare och andra människoarter som då existerat och anpassats under hundratusentals år på den eurasiska kontinenten (Europa och Asien). Alla människor som lever idag har därmed några procent gener som bland annat härstammar från neandertalmänniskan. Och det är mycket tack vare dessa "supergener" som homo sapiens har kunnat utvecklas och spridas över hela jorden.

Modern forskning pekar på att vi genom denna korsbefruktning fått gener som gjort att vi bland annat bättre kan stå emot strålning från solen och vissa farliga sjukdomar. Att utveckla dessa värdefulla genetiska egenskaper på egen hand genom normal evolution skulle troligtvis ha tagit hundratusentals år. Nu vet vi alltså att vi har fått hjälp på vägen som har gjort att homo sapiens snabbt kunnat anpassa sig till miljön på den eurasiska kontinenten och därefter spridas över hela jordklotet.

Men låt oss först backa lite och ta en närmare titt på våra kanske närmaste släktingar, neandertalarna.

Neandertalmänniskan

Neandertalarna har fått sitt namn efter en fyndort i Neanderdalen i Tyskland där det första fossilet efter rasen upptäcktes vid mitten av 1800-talet.

Neandertalmänniskan uppkom troligtvis för ca 350 000 år sedan och dog ut för omkring 30 000 år sedan. De levde över ett större område som sträckte sig över dagens Europa, Mellanöstern och västra Asien.

Modern forskning har visat att neandertalarna hade samma hjärnkapacitet och var ungefär lika kreativa som dagens människor. De levde i mindre stammar och var jägare och samlare.

Neandertalarna hade, till skillnad mot sina föregångare, större färdigheter i bruket av redskap. Vi vet inte så mycket om deras religiösa sedvänjor, men arkeologiska utgrävningar har visat att de begravde sina döda och utförde ritualer.

Neanderthalare

Neandertalarnas liv var kort; få av dem blev fyrtio år gamla.

Neandertalmänniskan hade existerat i flera hundra tusen år när den moderna människan dök upp i Asien och Europa. Som redan nämnts här ovan vet vi att det förekom enstaka sexuella kontakter mellan grupperna. Forskning med hjälp av DNA-teknik pekar på att detta först ägde rum i trakterna kring dagens Israel i samband med att homo sapiens vandrade ut från Afrika för drygt 54 000 år sedan (den andra stora vågen av homo sapiens migration från Afrika).

Hur och varför neandertalarna dog ut är det ingen som riktigt vet.

Homo sapiens

Homo sapiens, människosläktet som vi själva tillhör, vet vi emellertid mer om.

Homo sapiens, uppstod för ca 200 000 år sedan i Afrika och tros ha spridits över resten av världen i några stora utvandringsvågor med början för omkring 100 000 år sedan. Större delen av vår (homo sapiens) existens har vi tillbringat sida vid sida med andra typer av människovarelser som liknade oss i mångt och mycket, främst neandertalmänniskan (se ovan).

ANNONS

ANNONS

Homo sapiens skilde sig från sina föregångare främst genom att använda ett mer utvecklat språkbruk för att kommunicera. Ett mer utvecklat språkbruk gör det bland annat möjligt att föra fler erfarenheter vidare så att mängden av kunskaper och förmågor ökar med tiden. Ett avancerat språk gör det också möjligt att bilda en uppfattning om liv och död och om hur allting hänger samman. Det finns många kvarlevor som visar att homo sapiens tidigt funderade över existentiella frågor och att de utvecklade en egen religiös världsbild.

Vårt eget släktes förhistoria börjar med stenåldern

Homo sapiens utvecklades som nämnts tidigare i Afrika och spred sig sedan över hela världen. Till Europa kom vi för ungefär 40 000 år sedan och trängde efter hand undan neandertalarna som redan fanns där.

Vår förhistoria kan sägas börja med stenåldern som är den längsta tidsåldern i människans existens. Den sträcker sig från det att människan lärde sig använda avancerade redskap (bl.a. av sten, ben och trä) för över hundratusen år sedan, fram tills att metaller började användas för omkring 5 000 år sedan.

Stenåldern brukar i sin tur delas in i två perioder: äldre stenåldern och yngre stenåldern.

Äldre stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f.Kr)

Under den äldre stenåldern (jägarstenåldern) levde människorna i mindre grupper eller stammar och livnärde sig som jägare, och framförallt som samlare. Små grupper vandrade mellan olika lokala platser i landskapet där man letade föda.

Befolkningen var glest utspridd över vidsträckta områden. Människorna levde i regel i månader utan att se eller höra någon utanför sin egen grupp. Och under hela livet träffade man på sin höjd några hundra människor.

Männen var i regel ansvariga för jakten, medan kvinnornas ansvar i första hand var att ta hand om barnen och att samla in ätliga växter i den närmaste omgivningen. Redskapen som människorna använde tillverkades av trä, ben och sten (främst flinta).

Handeln mellan grupper av människor begränsades mest till prestigeladdade varor som snäckskal, bärnsten och färgpigment.

Tillvaron styrdes helt och hållet av jakten på föda vilket gjorde att man levde ett kringflackande liv i bytesdjurens fotspår. Detta framgår tydligt i fornfynd och grottmålningar. Målningarna vittnar också om en religiös världsbild, starkt präglad av den djurvärld som utgjorde grundförutsättningen för människornas existens.

Jägar- och samlarlivet varierade stort mellan årstiderna och beroende på region, men över lag verkar dessa människor ibland ha haft ett mer behagligt och givande sätt att leva än flertalet bönder, herdar, arbetare, soldater och kontorsslavar som följde i deras spår (se Harari).

ANNONS

ANNONS

Yngre stenåldern (ca 10 000 - 3000 f.Kr)

Den yngre stenåldern (bondestenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern började odla grödor (ätbara växter) av olika slag och hålla sig med tama djur. Människan blev därmed bofast och kunde ordna tillvaron på ett effektivare sätt. Det blev nu möjligt att försörja en större befolkning varefter de första byarna växte fram.

Men övergången till jordbruk medförde också att människorna fick arbeta hårdare och leva mer tätt tillsammans. Därmed blev de mera utsatta för sjukdomar.

Som bofasta växte det totala välståndet i samhället och det började så småningom uppstå en skillnad mellan de som var fattiga och de som var rika.

vetefält
Bild: Kira Hoffmann
Den yngre stenåldern eller den s.k. bondestenåldern inleddes i samband med att människan började bli jordbrukare och bofasta för omkring 12 000 år sedan. 

Utvecklingen från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhället innebar en enorm omställning av människans levnadsvillkor. Händelsen kallas därför ofta för jordbruksrevolutionen eller den neolitiska revolutionen.

Den israeliske historieprofessorn Yuval Noah Harari hävdar att jordbruksrevolutionen medförde att människorna hädanefter fick sämre livskvalité än vad de haft tidigare som jägare och samlare. Han skriver i sin bok Sapiens:

De [jägare-samlare, se ovan] tillbringade sin tid på mer stimulerande och varierande sätt och löpte mindre risk att drabbas av svält och sjukdom. Jordbruksrevolutionen ökade visserligen den totala mängden livsmedel som stod till mänsklighetens förfogande, men detta omsattes inte i bättre kost eller i mer fritid. Det omsattes istället i befolkningsexplosioner och övergödda eliter (härskare, präster och andra människor med mycket makt). Den genomsnittliga bonden arbetade hårdare än den genomsnittliga jägaren-samlaren och fick i utbyte en sämre kost.

Befolkningsexplosion efter jordbruksrevolutionen

Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia (s. 201 och 224):

Jordens befolkning ökade snabbt i takt med att tekniken förbättrades och jordbruket spred sig över världen. Det hade tagit minst 100 000 år för mänskligheten att vara till de ca 5 miljoner som den uppgick till vid den senaste istidens slut. För 5 000 år sedan hade antalet fyrdubblats till omkring 20 miljoner. Och för 2 000 år sedan fanns det 200 miljoner människor, 40 gånger fler än vid den senaste istidens slut.

Under hela perioden för 10 000 - 2 000 år sedan ökade alltså mänskligheten cirka 40 gånger, med i genomsnitt 25 miljoner per, 1 000 år eller cirka 100 gånger snabbare än under senare delen av paleolitikum (äldre stenåldern).
 

ANNONS

ANNONS

Pojke under stenåldern.
Pojke i tioårsåldern under yngre delen av stenåldern. Lägg märke till boskapen i bakgrunden. Del av en målning gjord av Horthy Béla (1869-1943).

Nordens stenålder

En stor del av stenåldern utspelades under den senaste istiden då Norden var täckt av inlandsis. Nordens stenålder följer därför inte samma tidsindelning som stenåldern i resten av världen eftersom människor inte vandrade upp i Norden förrän isarna började smälta för omkring 12 000 år sedan.

De första jägarna som invandrade till Norden livnärde sig främst på renhjordarna som strövade omkring på tundran söder om isranden. Men med tiden blev klimatet varmare och landet täcktes av lövskogar med vildsvin och hjortar som människorna jagade. Vid sidan av jakt grundade de sin försörjning på vad växter och hav eller sjö kunde ge, t.ex. frukt, bär, svamp, fisk, skaldjur och sälkött.

Liksom andra jägar- och samlarfolk rörde sig nordborna över stora områden. Befolkningen var gles. I Skåne levde vid den här tiden förmodligen bara omkring 400 personer.

I södra Skandinavien började man odla jorden för 5 000 eller 6 000 år sedan. Förutom det karga klimatet, tog det dessutom lång tid för nya idéer och sedvänjor att spridas upp till Norden från de mer bördiga och folkrikare delarna runt Mellanöstern och Asien där jordbruket först uppstod.

Kunskapen om sädesslagen, tamdjuren och hur man skulle gå till väga fick nordborna främst genom kontakter med andra folk. Länge var jordbruket bara en bisyssla till jakten, fisket och insamlandet av ätbara växter, men efter hand fick det större betydelse.

Man brukar säga att Nordens äldre stenålder varade från att människor vandrade upp hit för omkring 12 000 år sedan, fram till att folk började använda jordbruk och blev bofasta för bortåt 5 000 till 6 000 år sedan. Därefter inträdde den yngre stenåldern i Norden som varade i ungefär 3 000 år fram tills att metaller togs i bruk, omkring 1800 f.Kr då bronsåldern börjar.

 

LÄS MER: Neandertalare

LÄS MER: Homo sapiens

LÄS MER: Människans äldsta historia

LÄS MER: Jordbruksrevolutionen

LÄS MER: När människan blev bofast och jordbrukare

LÄS MER: Sverige under forntiden, del 1: Stenåldern

LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Arkeologi: Den vetenskap som sysslar med utgrävningar av gravar, boplatser och andra lämningar från förhistorisk och historisk tid.

Fossil: Förstenade rester av djur eller växter.

Homo sapiens: Artnamnet för den moderna människan. Namnet homo sapiens skapades av Carl von Linné. Utgrävningar har visat att den här typen av människor har funnits i minst 200 000 år. Vi själva tillhör arten homo sapiens.

Neandertalmänniska: Homo neandertalensis eller neandertalare, var en förhistorisk människovarelse med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien. Utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.

Neolitiska revolutionen: Ett annat namn för jordbruksrevolutionen under yngre stenåldern för ca 12 000 år sedan då människan lärde sig odla och blev bofast.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hjärnan hos en människa är mer utvecklad än hos andra djur. Varför?
     
  2. Neandertalarna var mycket lika oss, men vi skilde oss också åt på flera sätt. Gör en kort jämförelse och beskriv några likheter och skillnader.
     
  3. Homo sapiens skilde sig från sina föregångare främst genom sin talang att använda sig av språket. Förklara kortfattat på vilket sätt språket har bidragit till människans utveckling.
     
  4. Varför kallas epoken för stenåldern?
     
  5. Stenåldern delas vanligtvis in i två perioder - den äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr) och den yngre stenåldern (ca 10 000-3000 f.Kr). Anledningen till att man valt den tidsindelningen är att det inträffade något mycket viktigt i människans utveckling för omkring 12 000 år sedan. Vad hände då och på vilket sätt förändrades livet för dessa människor jämfört med deras förfäders liv?
     
  6. Hur gick det till när de första människorna kom till Norden?
     
  7. Det finns många olika teorier om varför neandertalarna försvann, men ingen vet helt säkert vad det berodde på. Varför tror du att neandertalarna dog ut?

Ta reda på:

  1. Hur såg Norden ut på istiden?
     
  2. Vad är kol 14-metoden?

Diskutera:

  1. Nämn några viktiga ord och meningar som de första talande människorna borde ha använt i sitt språk.
     
  2. Ett viktigt steg i människans utveckling var när hon lärde sig handskas med elden. Varför?
     
  3. Hur kan man veta hur människorna levde på stenåldern?
     
  4. Hur förändrade jordbruket människornas levnadssätt?
     
  5. Varför tog det längre tid för jordbruket att nå Norden än övriga Europa?
     
  6. Evolutionen (utvecklingen) av oss människor har pågått i miljontals år. Jämför vårt sätt att leva (livsstil) under stenåldern (som varade i flera hundra tusen år) och idag (på 2000-talet). Försök hitta fördelar och nackdelar med vår livsföring då och nu. Är vi t.ex. skapade till att sitta framför en digital skärm hela dagen?
     
  7. Evolutionen av oss människor - och alla andra arter - kommer fortsätta så länge vi finns på jorden. Resonera kring hur framtidens människor kommer utvecklas. Vilka fysiska och psykiska egenskaper hos människan blir sämre och vilka blir bättre? Motivera.
     

 

Litteratur:
Karin Bojs, Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren, Albert Bonniers förlag, 2016
Yuval Noah Harari, Sapiens - en kort historik över mänskligheten, Natur och Kultur, 2014
Bo Huldt, Bra böckers världshistoria Bd 1, Bra Böcker, 2001
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018

 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

 

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Människans förhistoria och stenåldern

Stenåldern i Östersjön

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen berättar om varför land blev hav och hur havsbotten kan bevara sjutusen år gamla föremål. Om föremålen legat på land hade de varit försvunna sedan länge.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Artiklar om Människans förhistoria och stenåldern

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om den senaste istiden

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2023-03-27

Den senaste istiden började för 110 000 år sedan. Klimatet blev allt kallare och glaciärerna växte varje år tills de bildade ett sammanhängande istäcke. Isen hade sin största utbredning för 22 000 år sedan. Då var den 3-4 kilometer tjock och täckte stora delar av norra halvklotet. Hela Skandinavien låg under isen som sträckte sig ända ner i Tyskland...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

När jordbruket kom till Sverige

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15

För 14 000 år sedan började den stora inlandsis som täckte södra Sverige sakta smälta. Efter hand blev land synligt längst ner i söder. Efter några hundra år började det växa lavar och videbuskar slog rot. Björkar som grönskade kom några tusen år senare. Ännu senare kom renarna och efter dem kom människorna som jagade renarna. Under flera tusen år var renjägarna bara tillfälliga besökare i det land som långt senare skulle kallas Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

De första bönderna

av: Lars Hildingson och Kaj Hildingson
2022-10-15

För 11 000 år sedan växte stora fält med vilt vete i flera områden öster om Medelhavet. Samlarna, som letade mat i områdena där, hade lärt sig att ta vara på vetet, men det gällde att vara på rätt plats vid rätt tid. Allt vildvete mognar inte samtidigt och vilt vete har den egenskapen att kornen faller till marken så snart plantan är mogen. Det är vetets sätt att skydda kornen tills de ska gro nästa år. I jorden är kornen skyddade både för den brännande solen och för djur. Om människorna kom en vecka för sent, kunde allt vete ha fallit av och det enda som fanns kvar var torra stjälkar. Vetet måste alltså skördas just när det var moget...

+ Läs mer

L

Människans äldsta historia

av: Kaj Hildingson och Lars Hildingson
2022-10-14

Människans närmaste levande släktingar är de människoapor som lever i Afrika: gorillan, schimpansen och dvärgschimpansen. Forskarna tror att människoapor och människor har en gemensam förfader. Men någon gång för mellan åtta och fem miljoner år sedan delades utvecklingen upp i två grenar. Den ena grenen utvecklades till människoapor och den andra utvecklades till människor. Exakt hur denna utveckling gick till, när människor och apor skilde sig från varandra, vet vi ännu inte. Just från denna tid saknas det bra fynd av skelettdelar. Historien om människans utveckling är ett pussel som inte är färdiglagt. Men en del bitar i pusslet har arkeologer och forskare hittat...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Evolutionen - människans utveckling

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-09-19

Människan och aporna hade gemensamma förfäder till för ungefär 7 till 6 miljoner år sedan. Vi är idag mest släkt med schimpanser. "Den tänkande människan", homo sapiens, levde i Östafrika för minst 150 000 år sedan. För 100 000 vandrade homo sapiens ut i världen. De kom till Europa för 40 00 år sedan. Homo sapiens och neandertalarna levde vid sidan av varandra i upp till 10 000 år. Det hände att de fick barn med varandra, men det var inte vanligt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Jordens historia hoptryckt till ett dygn

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-22

Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn. Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna: Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …

+ Läs mer

Länkar om Människans förhistoria och stenåldern

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Hi

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Relaterade taggar

Hi
Neandertalare

Neandertalare

Neandertalmänniskan, homo neandertalensis eller neandertalare, var en förhistorisk människoart med...

Hi
Vetefält

Jordbruksrevolutionen

Jordbruksrevolutionen (ibland kallad den neolitiska revolutionen) inträffade under yngre stenåldern...

Hi
Grottmålningar

Jägarstenålder

Jägarstenåldern innefattar den äldsta och större delen av stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f...

Hi
Vetefält

Bondestenålder

Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern...

Ge
istäcke på jorden

Istider

Istider är geologiska perioder i jordens historia då stora delar av kontinenternas yta varit täckta...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
Hällristningar

Hällristningar

Hällristningar är symboler eller bilder på berghällar eller klippor. Målningar eller ristningar (...