Hjalmar Branting i talarstolen kring förra sekelskiftet. Branting var en stark förespråkare för allmän rösträtt. 1920 blev han Sveriges förste socialdemokratiska statsminister.
M

Historia om demokrati och kampen för rösträtt

Demokratin växer fram

Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar. Atens män samlades till stormöten där man diskuterade och beslutade om skatter, krig och fred och vem som skulle utföra olika uppdrag. De som fick vara med och bestämma var de fria männen. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
Lyssna på I FOKUS: Demokratin i antikens Aten >

Demokratins idéer återuppväcks

På 1700-talet talade upplysningsfilosoferna om individens rättigheter. De ifrågasatte att vissa grupper i samhället skulle ha mer makt och rikedom än andra. Grunden till dessa tankar hade lagts i och med ”den vetenskapliga revolutionen” på 1600-talet. Vetenskapsmän menade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få. John Lockes hävdade att alla människor hade rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Han ansåg att det var kungens uppgift att värna dessa rättigheter och gjorde kungen inte det skulle han kunna avsättas.

På 1700-talet följde filosofer som François de Voltaire och Jean-Jacques Rousseau i Lockes fotspår. Voltaire kritiserade kungarnas förtryck. Han trodde att om alla fick ta del av upplysningens och vetenskapens idéer skulle de upptäcka det gamla samhällets orättvisor och protestera mot dem. Rousseau talade om allmänviljan som var allas gemensamma bästa. Han ville att valda ombud skulle styra staten utifrån detta. Ur upplysningen hämtade liberalismen sina tankar om frihet och mänskliga rättigheter.

Frihet, jämlikhet och broderskap

I v inträffade 1789 en blodig revolution. Revolutionens slagord var ”frihet, jämlikhet, broderskap”. Folket protesterade mot adelns och prästerskapets privilegier som bland annat befriade dem från skatt. Idéerna spreds och fick stor betydelse för samhällsutvecklingen i många länder.

Samma år fick Nordamerikas förenta stater (USA) en demokratisk författning. Den reglerade hur makten skulle fördelas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.

1800-talet utvecklades socialismen, och den mest betydelsefulla personen inom läran var Karl Marx. Enligt socialismen skulle klassamhället avskaffas och total jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning, och både fackförbund och socialistiska partier startades runt om i Europa. I slutet av 1800-talet höjdes röster för att jämlikhet och rättvisa även skulle omfatta kvinnor. Marx tankar lade också grunden till den ryska revolutionen.

Genombrott för demokratin i Sverige

Omvandlingen av näringslivet, inflyttningen till städerna och införandet av den allmänna folkskolan 1842 var viktiga händelser för samhällsutvecklingen. Människor lärde sig läsa och skriva, och de enades kring gemensamma intressen. Folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelser, frikyrkor, fackföreningar och politiska partier växte fram. Genom folkrörelserna lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta ekonomi och kontakter med myndigheter. Arbetarna framförde krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst. Kampen gav resultat och 1909 fick alla män rösträtt och 1921 fick alla kvinnor rösträtt. Läs mer >

Demokratin sprids

Under andra halvan av 1900-talet spreds demokratin även till länder i Latinamerika, Afrika och Asien. I och med Sovjetunionens fall ökade antalet demokratier ytterligare. I många länder finns dock demokratiska brister, och det är viktigt att kontrollera de styrande och att omvärlden bevakar brott mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Men det finns tyvärr fortfarande många länder i världen som inte är demokratier, till exempel Kina, stora delar av Afrika och Arabiska halvön samt Nordkorea.
 

Viktiga begrepp

Demokrati: Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd.

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Uppgifter och frågor

  1. Berätta kortfattat om demokratin i Aten under antiken.
     
  2. Hur gick det till när demokratin återupptäcktes under 1700-talet?
     
  3. Hur och varför kämpade folk för att få rösträtt i Sverige?
     

För mer fakta och frågor om demokrati, se avsnitten:  Demokrati och svensk parlamentarism Fakta om demokrati Så styrs Sverige samt  Politiska partier i Sveriges riksdag

 

Text: Riksdagsförvaltningen, informationsenheten
Hemsida: Sveriges riksdag

Demokratin växer fram

Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar. Atens män samlades till stormöten där man diskuterade och beslutade om skatter, krig och fred och vem som skulle utföra olika uppdrag. De som fick vara med och bestämma var de fria männen. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
Lyssna på I FOKUS: Demokratin i antikens Aten >

Demokratins idéer återuppväcks

På 1700-talet talade upplysningsfilosoferna om individens rättigheter. De ifrågasatte att vissa grupper i samhället skulle ha mer makt och rikedom än andra. Grunden till dessa tankar hade lagts i och med ”den vetenskapliga revolutionen” på 1600-talet. Vetenskapsmän menade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få. John Lockes hävdade att alla människor hade rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Han ansåg att det var kungens uppgift att värna dessa rättigheter och gjorde kungen inte det skulle han kunna avsättas.

Uppdaterad: 11 september 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Lärarmaterial om Demokratins historia

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Gymnasiet
För snart hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?
av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
av:
Union to Union
Målgrupp:
Gymnasiet
Vägen till ett bättre arbetsliv är en skrift utgiven av Union to Union om den svenska fackföreningsrörelsens historia i Sverige och i världen.

Artiklar om Demokratins historia

M
Sofia Dahlquist
2018-02-26
Vad krävs för en fungerande demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Det har varierat över tid vilka som setts lämpliga att få vara med och bestämma. 1919...
M
Sofia Dahlquist
2018-02-26
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp...
M
Herman Lindqvist
2017-09-10
1917 var revolutionen nära i Sverige. Det kokade och jäste intill våra gränser och inom landet blev situationen alltmer kritisk. Det fanns tusentals svältande och arbetslösa svenskar som...
M
Studentlitteratur
2017-06-20
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också...
M
Leif Löwegren
2015-09-12
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929...
S
Leif Löwegren
2014-01-06
Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå...

Podcast om Demokratins historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-13

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

Länkar om Demokratins historia

Sortera efter:
          

Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd,  Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati

Spara som favorit
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Genomgång (23:09 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som ger en översikt av händelser som bidragit till Sveriges demokratiseringsprocess mellan åren 1723-1919. Fokus ligger på den politiska händelseutvecklingen under 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!

Spara som favorit
          

Avsnitt på Stockholmskällans webbplats som behandlar rättssäkerhet i Sverige sett ur ett historiskt perspektiv. Här finns bland annat massor av historiska dokument kring temat som passar utmärkt som övningar kring primärkällor och källkritik i skolan. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut...

Spara som favorit
          

Temasida på Stockholmskällans webbplats där du hittar massor av material som berör Sveriges väg till demokrati. I Sverige infördes demokrati i många små steg. Den stora personliga frihet vi lever med idag skulle slå 1800-talets stockholmare med häpnad. Här hittar du källor som berättar om demokratiseringens historia.

Spara som favorit
          

Svensk nationell datatjänst är en webbplats med olika data och statistik för forskare. På den här ingången hittar du alla politiska partiers partiprogram och valmanifest mellan åren 1887-2010.

Spara som favorit
          

Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna deras broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet är kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt.

Spara som favorit
          

Genomgång (18:37 min) som handlar om kvinnor i historien och när kvinnor fick rösträtt.  Fokus ligger på Storbritannien och Sverige.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (8:10 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. När, hur och varför infördes allmän och lika rösträtt?

Spara som favorit
          

Avsnitt på Riksarkivets webbplats där du hittar fakta och förstahandskällor om kvinnlig rösträtt. Kampen för den kvinnliga rösträtten i Sverige har en lång och intressant bakgrundshistoria som det ibland kan vara klokt att påminna sig om när vi idag tycker att rösträtten verkar självklar...

Spara som favorit
          

Genomgång (14:31 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en lättförståelig sammanfattning av vad demokrati och diktatur är. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Dokumentär (51 min) i SVT:s Öppet arkiv, om franska revolutionens kvinnor, om suffragetter och svenska rösträttskvinnor, om Alva Myrdals kollektivhus och om 60-talets rödstrumpor. Om kvinnors kamp för jämlikhet, för lika lön och inte minst kampen för fred.

Spara som favorit
          

Kort genomgång om demokratins framväxt i Sverige (4:37 min). Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Och hur har det varit och är det idag med jämlikheten mellan män och kvinnor i samhället? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (15 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om antikens Grekland. I filmen får du bl.a. veta hur demokratin utvecklades i Aten.

Spara som favorit
          

En presentation (25:41 min) i bilder som kort och översiktigligt vill fånga några centrala drag i Sveriges modernisering, från 1809 - 1932. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (6:08 min) av läraren Peter Zier som berättar kortfattat om demokratins genombrott i Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (5:50 min) av läraren Peter Zier som berättar kortfattat om demokratins uppkomst i antikens Grekland.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (18:55) där Henrik Tröst berättar hur kvinnor fick rösträtt i Sverige. Du får veta mer om de organisationer och människor som kämpade för den allmänna rösträtten, men också en del om hur kvinnans situation var i Sverige i under slutet av 1800-talet. Filmen är avsedd både för gymnasiet och högstadiet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av Sveriges politiska historia under 1800-talet och början av 1900-talet. Här berättas bl.a. om Skandinavismen, svensk nationalism, indusrialliseringen, utvecklingen mot demokrati, första världskrigets effekter, demokratins genombrott och olika former av demokrati.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som...

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Avsnittet är delvis under uppbyggnad och beräknas vara helt klart ht 2018.

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

Om vilka som får vara med i riksdagen och om riksdagspartiernas koppling till politiska ideologier.

Om individers och gruppers möjligheter att påverka demokratiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter...

Under uppbyggnad...