Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar.
Atens män samlades till stormöten där man diskuterade och beslutade om skatter, krig och fred och vem som skulle utföra olika uppdrag.
De som fick vara med och bestämma var de fria männen. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
På 1700-talet talade upplysningsfilosoferna om individens rättigheter. De ifrågasatte att vissa grupper i samhället skulle ha mer makt och rikedom än andra. Grunden till dessa tankar hade lagts i och med ”den vetenskapliga revolutionen” på 1600-talet. Vetenskapsmän menade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få. John Lockes hävdade att alla människor hade rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Han ansåg att det var kungens uppgift att värna dessa rättigheter och gjorde kungen inte det skulle han kunna avsättas.
På 1700-talet följde filosofer som François de Voltaire och Jean-Jacques Rousseau i Lockes fotspår. Voltaire kritiserade kungarnas förtryck. Han trodde att om alla fick ta del av upplysningens och vetenskapens idéer skulle de upptäcka det gamla samhällets orättvisor och protestera mot dem. Rousseau talade om allmänviljan som var allas gemensamma bästa. Han ville att valda ombud skulle styra staten utifrån detta. Ur upplysningen hämtade liberalismen sina tankar om frihet och mänskliga rättigheter.
I Frankrike inträffade 1789 en blodig revolution. Revolutionens slagord var ”frihet, jämlikhet, broderskap”. Folket protesterade mot adelns och prästerskapets privilegier som bland annat befriade dem från skatt. Idéerna spreds och fick stor betydelse för samhällsutvecklingen i många länder.
Samma år fick Nordamerikas förenta stater (USA) en demokratisk författning. Den reglerade hur makten skulle fördelas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.
På 1800-talet utvecklades socialismen, och den mest betydelsefulla personen inom läran var Karl Marx. Enligt socialismen skulle klassamhället avskaffas och total jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning, och både fackförbund och socialistiska partier startades runt om i Europa. I slutet av 1800-talet höjdes röster för att jämlikhet och rättvisa även skulle omfatta kvinnor. Marx tankar lade också grunden till den ryska revolutionen.
Omvandlingen av näringslivet, inflyttningen till städerna och införandet av den allmänna folkskolan 1842 var viktiga händelser för samhällsutvecklingen. Människor lärde sig läsa och skriva, och de enades kring gemensamma intressen. Folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelser, frikyrkor, fackföreningar och politiska partier växte fram. Genom folkrörelserna lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta ekonomi och kontakter med myndigheter. Arbetarna framförde krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst. Kampen gav resultat och 1909 fick alla män rösträtt och 1921 fick alla kvinnor rösträtt. Läs mer >
Under andra halvan av 1900-talet spreds demokratin även till länder i Latinamerika, Afrika och Asien. I och med Sovjetunionens fall ökade antalet demokratier ytterligare. I många länder finns dock demokratiska brister, och det är viktigt att kontrollera de styrande och att omvärlden bevakar brott mot demokrati och mänskliga rättigheter.
Men det finns tyvärr fortfarande många länder i världen som inte är demokratier, till exempel Kina, stora delar av Afrika och Arabiska halvön samt Nordkorea.
Allmän rösträtt: Rätt för alla vuxna medborgare att rösta i val, oavsett kön, inkomst eller bakgrund.
Demokrati: Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd.
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.
Författning: En samling grundlagar som bestämmer hur ett land ska styras.
Jämlikhet: Att alla människor ska ha samma värde och rättigheter i samhället.
Karl Marx: En tysk tänkare som grundade socialismen och kritiserade klasskillnader i samhället.
Klassamhälle: Ett samhälle där människor har olika rättigheter och möjligheter beroende på vilken grupp de tillhör.
Liberalism: En politisk idé som betonar individens frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter: Grundläggande rättigheter som alla människor har, som rätt till liv, frihet och utbildning.
Privilegier: Särskilda fördelar eller rättigheter som vissa grupper har, ofta på andras bekostnad.
Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).
Socialism: Politiska idéer som går ut på att samhällets resurser (som fabriker, skolor och vård) ska ägas av staten, så att alla människor får lika möjligheter och att skillnaderna mellan rika och fattiga minskar.
Upplysningen: En idéströmning på 1700-talet som bl.a. betonade förnuft, vetenskap och individens rättigheter.
Frågor till texten:
För mer fakta och frågor om demokrati, se avsnitten: Demokrati och svensk parlamentarism, Fakta om demokrati, Så styrs Sverige samt Politiska partier i Sveriges riksdag
M LÄS MER: Demokrati
S LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
M LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
M LÄS MER: Atens demokrati
M PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
L PODCAST: Demokratin i antikens Aten
M PODCAST: Demokrati och demokratins principer
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Riksdagsförvaltningen, informationsenheten
Webbplats: Sveriges riksdag
När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.
Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Lästid 8 minuter
För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...
Lästid 5 minuter
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Lästid 6 minuter
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...
Lästid 7 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Lästid 4 minuter
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...
Lästid 7 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Lästid 5 minuter
Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...
Lästid 4 minuter
Sverige beskrivs ofta som ett avancerat och modernt land, också av utländska betraktare. Välfärd, standard och jämställdhet förs fram som grundpelare i samhället. Men så har det inte alltid varit. Tvärtom var Sverige sist i Norden med att införa allmän och lika rösträtt, för både män och kvinnor. De nordiska länderna var dock tidigt ute med allmän rösträtt för män och kvinnor om man betraktar händelsen i ett internationellt perspektiv...
Lästid 8 minuter
Att Sverige i slutet av 1910-talet var ensamt i Norden om att sakna kvinnlig politisk rösträtt var ett viktigt argument för den kvinnliga rösträttsrörelsen. Inte minst vykortet (se bild längre ner i artikeln) på det temat illustrerade landets genanta sistaplats. Att det verkligen var så råder det heller inget tvivel om...
Lästid 9 minuter
Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins genombrott 1918-1921 öppnade vägen till ökat politiskt inflytande. De idéer som tidigare hade vänt sig emot staten och kyrkan bidrog nu till att bygga upp ett mer jämlikt välfärdssamhälle, ett folkhem...
Lästid 6 minuter
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag...
Lästid 8 minuter
Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändras vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet...
Lästid 6 minuter
Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det stora världskriget kapa banden med Tyskland, hade Storbritannien satt landet i karantän, vilket lett till omfattande livsmedelsbrist, och efter en misslyckad potatisskörd, till regelrätt hunger. Samtidigt krävde en allt mer högljudd arbetarrörelse demokratiska reformer: lika rösträtt för män och kvinnor och ett slutgiltigt avskaffande av monarkins makt...
Lästid 17 minuter
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...
Lästid 12 minuter
Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Endast en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap. Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet bland de fria männen och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd...
Lästid 7 minuter
I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar...
Lästid 9 minuter
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
Lästid 4 minuter
Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den brittiske premiärministerns bostad på Downing Street nr 10 i London. Samma dag kastades flera stenar vid Picadilly, Oxford Street och Regent Street. Stenkastarna var kvinnor som tröttnat på att bli förlöjligade i det brittiska parlamentet. Det de manliga parlamentsledamöterna skrattade åt var kvinnornas krav på rösträtt...
Lästid 8 minuter
Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin tur. År 1905 saboterade de ett politiskt möte för det liberala partiet i Storbritannien genom att skrika krav på kvinnlig rösträtt. Aktionen ledde till ett kort fängelsestraff samtidigt som deras fall fick enorm uppmärksamhet. Att två väluppfostrade, välutbildade kvinnor från den övre medelklassen hamnade i bråk med polisen och slängdes i fängelse sågs som något skandalöst. De två förklarades vara utsatta för ett brutalt övergrepp av statsmakten. I ett slag var de förvandlade till hjältar och martyrer. Den militanta kvinnliga rösträttsrörelsen, de så kallade suffragetterna, var född...
Lästid 6 minuter
Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan komplicerad. Historien om samernas rösträtt har dessutom anor från 1600-talet...
Lästid 5 minuter
I takt med att vi intresserar oss för historiens skuggsidor så blir intresset för utsatta grupper större. Romer har varit en mycket utsatt grupp. Historien om deras rösträtt är komplicerad. Det beror på begreppet ”romer”...
Lästid 9 minuter
Genom historien har individer och grupper stängts ute från politiskt inflytande av olika skäl. Steg för steg har rösträtten, valbarheten och andra politiska rättigheter utökats och blivit mer jämlika. I dag har alla svenska medborgare från 18 års ålder rösträtt i riksdagsval...
Lästid 10 minuter
I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre. Men vad skulle folket egentligen rösta på – och varför?
Lästid 10 minuter
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Lästid 8 minuter
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?
Kort genomgång (2:54 min) på engelska via YouTubekanalen Inspire Education som här berättar om demokrati i antikens Aten.
Faktafilm (4:22 min) från Sveriges riksdag om riksdagens historia. I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som en självständig nation. Den historiska händelsen ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Sveriges riksdag uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Anna Larsdotter berättar om den svenska (moderna) riksdagens barndom. I september 1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor både fick rösta och var valbara. I januari 1922 intog de första kvinnliga ledamöterna sina platser i riksdagen – en i första kammaren, fyra i den andra. De hälsades med orden: "Mina herrar!"
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kvinnlig rösträtt i Sverige. 2021 fick Sverige sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson. Samma år var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vägen fram var lång och snårig...
Avsnitt i P1 kultur (54 min) som handlar om modehistoria och kampen för rösträtt. Hur påverkar ökad demokrati och jämställdhet modet? Och hur såg kampen ut för de kvinnor som i decennier kämpade för rösträtt? Följ med P1 Kultur ut på en politisk catwalk.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om demokratins genombrott i Sverige. Alla, oavsett kön eller klass, ska få rösta. Det är en av demokratins viktigaste grunder...
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Magasinet Demokratin står aldrig stilla är ett studiematerial om demokratins genombrott, utveckling och framtid. Riksdagens talman Andreas Norlén tipsar om magasinet som riktar sig till gymnasie- och vuxenstuderande men som också fungerar för högstadiet. Materialet som finns i en uppdaterad upplaga är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på http://firademokratin.riksdagen.se
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
På riksdagens jubileumswebbplats Fira demokratin kan du läsa om de svenska folkrörelsernas historia. Den svenska demokratin har i stor utsträckning formats av ett starkt och aktivt föreningsliv. Under senare delen av 1800-talet bildades nykterhetsrörelsen, fackföreningar, frikyrkosamfund, kvinnorörelsen, bildningsförbund och andra föreningar. Alla hade en gemensam grund – människor gick samman för att ställa krav på ett bättre och mer rättvist samhälle. Genom att organisera sig kunde människor tillsammans arbeta och kämpa för samma mål...
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnela Björk berättar om Kata Dalström. Hon var överklassflickan som blev socialistisk agitator och den första kvinna som nådde toppen i ett svenskt parti. Men Kata Dalström var omstridd – hon sparkades ut från den socialdemokratiska partiledningen då hon var för revolutionär.
Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...
Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...
Hjalmar Branting (1860-1925) var socialdemokratins förste ledare, riksdagsman från 1897,...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
När arbetarrörelsen på 1880-talet valde första maj till demonstrationsdag var det inte av en slump...
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...
1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var...
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....
Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
