Historisk analys och begrepp

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. (Åk 7-9)
  • Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. (Hi2a, Hi2b)

(användningen av orsak-verkan, förändring-kontinuitet... o.s.v.)

(Faktaruta om epokindelning)

Lång begreppslista med förklaringar tillkommer med begrepp som: antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget  o.s.v.

Text kommer snart. Allt beräknas vara färdigt under ht 2018.

Texten kommer bl.a. handla om:

  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. (Åk 7-9)
  • Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. (Hi2a, Hi2b)

(användningen av orsak-verkan, förändring-kontinuitet... o.s.v.)

(Faktaruta om epokindelning)

Uppdaterad: 23 september 2018
Publicerad: 22 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Historisk analys och begrepp

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Stockholm styrs sedan 1971 av kommunfullmäktige. Mellan 1861 och 1971 hette det stadsfullmäktige. Där sitter folkvalda politiker som bestämmer över utvecklingen i kommunen. När de vill förändra någonting skriver de motioner - texter med förslag på hur förändringen ska gå till.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Axel von Fersen var en av Sveriges mäktigaste och mest berömda personer i början av 1800-talet. Men det spreds ett rykte att han hade förgiftat kronprinsen, och en uppretad folkmassa mördade Axel von Fersen. Historien om mordet har berättats många gånger, men gick det verkligen till så? Hur vet vi det vi vet egentligen?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag som tränar eleverna i källkritisk analys.
av:
Riksarkivet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

Podcast om Historisk analys och begrepp

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

Länkar om Historisk analys och begrepp

Sortera efter:
          

Genomgång (3:08 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som resonerar kring periodisering av historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som fortsätter resonera kring periodisering av historien, här med exempel utifrån den epokindelning han själv använder. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:20 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar relationen mellan "förändring och kontinuitet" när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:12 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:54 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar en mall (om orsak och verkan) som bör användas när du arbetar med historia. Här ges ett exempel på hur mallen kan användas där Andreas analyserar första världskriget utifrån modellen. Filmen ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:18 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad historiesyn är. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:32 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad analytiskt tänkande inom historia handlar om - alltså hur man jobbar med historia. Hur utför man ett vetenskapligt arbete inom historia (redogöra, analysera och värdera). Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar Historia 1a1, Historia 1b, Historia 2a och Historia 2b.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Arne Jarrick och Janken Myrdal. Att söka historiens drivkrafter är detsamma som att försöka förklara historien, det som tillkommer likaväl som det som återkommer, såväl det kortvariga som det långvariga. För den som vill förklara historien framstår det som självklart att tidsperspektivet måste utsträckas långt bakåt i tiden. Men givet den här ambitionen är det lika självklart att perspektivet måste uträckas över rummet, ja att hela världens historia måste tas i beaktande. Det är det vi kallar globalhistoria...

Spara som favorit
          

Genomgång (13:48 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om varför vi har historiska epoker och hur de kan delas in.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:46 min) där SO-läraren "Mik Ran" ger en kort presentation om epokbegreppet och dess för- och nackdelar.

Spara som favorit
          

I den här genomgången (11:08 min) får du som går på högstadiet lite tips om hur du kan tänka/skriva/resonera för att höja dina so-betyg! Majen Morgan går igenom hur man beskriver komplexa samband och dessutom underbygger detta med fakta!

Spara som favorit
          

Genomgång (6:13 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt beskriver kunskapskravens värdeord - alltså de förmågor som betyg inom SO-ämnena bygger på.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:54 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om analytiskt tänkande inom historia. Här används orsaker och följder till första världskriget som exempel.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:28) av historieläraren Mattias Axelsson som ger en introduktion till tideräkning och epoker. Avsett för Historia 1.

Spara som favorit
          

Källkritik- centrala begrepp och kriterier. En presentation (13:48 min) och genomgång av begrepp och hur man ska använda dem när man diskuterar olika källors trovärdighet och relevans. Gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

Introduktion (8:07 min) kring vad arbete med utvecklingslinjer i ämnet historia kan innebära samt förklaring av begreppen kulturmöten, migration, levnadsförhållanden och politik. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Presentation (9:10 min) där du får lära dig hur man kan analysera orsaker och konsekvenser av en händelse eller ett fenomen. Presentationen går igenom tre exempel inom arbetsområdet fattigdom om hur vi kan resonera kring orsak och konsekvens. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Se även genomgången om Orsaker till fattigdom.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:09 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg resonerar kring frågan varför man ska lära sig historia.

Spara som favorit
          

Här jämförs material för undervisning i historia utifrån populärhistoriska tidningar i fem länder: Sverige, Polen, England, Tyskland och Spanien. Tanken är att materialet ska kunna användas för att stimulera mediekritiskt tänkande och multiperspektivitet i historieundervisningen. Materialet är framtaget inom ramarna för ett EU-projekt som drivs av några svenska universitet. Obs! Materialet får endast användas i undervisningssyfte. Du måste därför registrera dig innan du ges tillgång till allt material.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns också historia indelad i olika...

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta historia. Det finns bl.a....

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick av historiska skeenden och...

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism (...

Under uppbyggnad...

Om olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka...

Under uppbyggnad...