M

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. En person som skapar historia måste göra ett urval bland tillgängliga källor och bestämma själv vad som är viktigt att återberätta.

Historisk analys och begrepp

I det här avsnittet kan du läsa om historiska källor, källkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring och identitet. Vi ska också titta på några olika historiesyner, dvs olika sätt att se på historien.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Historiska källor

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg tolkas källmaterialet och skrivs om till det vi i vardagligt tal kallar historia.

I det här avsnittet kan du läsa om historiska källor, källkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring och identitet. Vi ska också titta på några olika historiesyner, dvs olika sätt att se på historien.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Historiska källor

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg tolkas källmaterialet och skrivs om till det vi i vardagligt tal kallar historia.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels om metoder för förståelse och tolkning, dels om beskrivning av själva förståelsen och dess villkor. I grova drag kan man säga att den hermeneutiska forskaren försöker svara på frågan: "Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?". Med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken använda tolkningen som huvudsaklig forskningsmetod. En förutsättning för hermeneutisk forskning är insamlandet av material. För att kunna dra slutsatser måste forskningen baseras på stora underlag.

Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >

Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka drivkrafter man anser ligger bakom den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Kvalitativ metod (någots inre konsistens, karaktär, värde och/eller kvalitet): Kvalitativ forskning söker genom vetenskapliga metoder (för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data) fånga inte bara människors handlingar utan även tolka dessa handlingars innebörder.

Kvantitativ metod (mätbar): Kvantitativ forskning innebär att man studerar strukturerade data, det vill säga data som kan kvantifieras i kategorier eller i siffror.

Källkritik: Metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

Det är skillnad på historiska källor och andra källor. Källkritik används vanligen för att kontrollera en källas sanningshalt och dess tillförlitlighet. Det är viktigt när man ska avgöra om man kan lita på till exempel en tidningsartikel. För en historiker är det däremot svårare. För även det som inte är sant eller tillförlitligt kan faktiskt användas av en historiker för att tolka eller dra slutsatser om historien. Det gäller bara att använda källan till rätt frågeställning (som ska besvaras av historikern).

Historia är inte någon exakt vetenskap. För att kunna tolka och förstå historia utgår vi från olika synsätt på historien. Därtill används olika historieteoretiska verktyg när vi ska tolka och förstå historiska källor.

Ett exempel på en källa som kan ha låg objektivitet är brev där en person ger en subjektiv och överdriven bild av en händelse eller av andra samtida personer. Men för en historiker som t.ex. vill forska om hur människor har tyckt och berättat om en viss händelse eller person (som skildras i brevet), är det fortfarande en bra källa. Det som är avgörande för en historiker är därför vilken fråga som ställs till källan, dvs vilken frågeställning som historikern försöker besvara med hjälp av sina källor.

Källkritiska kriterier

För att kunna tolka källorna används en rad olika kriterier. Dessa används inte för att att avgöra om källan är bra eller dålig utan snarare för att veta hur källorna kan användas.

För att avgöra det behöver man först veta om källan är en kvarleva eller berättande källa.

  • En kvarleva (en rest, lämning) är en källa som genom att finnas till berättar något. Det kan till exempel vara en byggnad, ett protokoll eller ett fotografi. Ett slags direkt bevis på att något hänt.
  • En berättande källa är en källa som på något sätt berättar om en händelse, oavsett om det är ett brev, en tidningsartikel eller ett en muntlig källa. De berättande källorna kan i sin tur delas upp primära källor och sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). De primära källorna är ursprungliga och kommer direkt från någon som upplevt det som skildras. Det kan t.ex. vara ett ögonvittne, en dagbok eller liknande. Sekundära källor är överförda, dvs andrahandskällor som någon annans sammanfattning av en primärkälla eller att man sammanfogat flera olika primärkällor till en text.

Historikerns uppgift är att ta reda på vad det var som hände och hur det påverkade samtiden, men också hur det kan ha påverkat nutiden. Källorna är pusselbitar som används för att förklara detta. Ju längre tillbaka i tiden, desto färre blir bitarna och desto otydligare blir konturerna. För tolkningen används ofta följande källkritiska kriterier:

  • Äkthetskriteriet. Är källan äkta?
  • Samtidskriteriet. Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den. Avstånd i tid och rum gör källan mindre säker. Vi glömmer eller minns det som passar oss och minnet är en sämre källa ju mer tid som passerar.
  • Tendenskriteriet. Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter?
  • Beroendekriteriet. Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor? Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?
  • Relevanskriteriet. Är källan relevant för den fråga som ställs? Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga.

Historiska begrepp

Ett annat verktyg som behövs för att kunna tolka och förstå historia är de olika begrepp som används av historiker. Begreppen fungerar ungefär på samma sätt som grammatiken gör i språk. De behövs för att tolka och förstå historia.

I kursplanen nämns några begrepp som du behöver förstå:

Kontinuitet och förändring: Begreppen kontinuitet och förändring är två begrepp som hänger samman.

Kontinuitet står för det som inte förändras eller som förändras mycket lite. Man kan säga att begreppet kontinuitet beskriver saker som hänger ihop oavbrutet eller är snarlika över tid.

Begreppet förändring är dess motsats. Det beskriver istället de saker som förändras över tid. Det som blir annorlunda eller upphör. Det är viktigt att dessa två begrepp inte nödvändigtvis säger att något blivit bättre.

ANNONS

ANNONS

Förklaring: I historia används begreppet förklaring för att ange orsaker, skäl eller liknande till en händelse. För att ge en förklaring kan man alltså inte att bara beskriva eller återberätta vad som hänt, utan också varför, hur och kanske även - om det efterfrågas - ange vilka följder (konsekvenser) händelsen fick för samtiden och den efterföljande historien.

Identitet: Begreppet identitet används för att förklara och beskriva alla de saker som gör att vi upplever oss på ett visst sätt. Det kan handla om att en människa tillhörde en etnisk grupp, könstillhörighet eller kanske var en del av en folkgrupp eller liknande i historisk tid. Det handlar helt enkelt om hur människor i historien uppfattat sig själva som individer och grupp.

Historiska epoker

Inom historia använder man begreppet epok för att dela in tiden i mindre och mer hanterbara perioder. Alla historiska epoker är efterhandskonstruktioner och bygger på uppfattningen att vissa händelser varit avgörande för hur historien tagit form. Till exempel brukar man säga att medeltiden inledes när den siste romerske kejsaren avsattes år 476 (men man brukar avrunda och ange år 500 som start för medeltiden eftersom det är enklare att hantera).

Eftersom alla epoker är konstruerade av historiker finns det olika uppfattningar om hur dessa ska delas in (periodiseras). Vad som ska dela dem och varför är en ständigt pågående diskussion bland historiker.

Europeisk epokindelning brukar ofta delas in i förhistorisk tid, forntid, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid.

På SO-rummet används en alternativ och lite mer detaljerad epokindelning för att lättare kunna belysa epokernas historiska innehåll: förhistorisk tid, forntiden och antiken, medeltiden, nya tiden, det långa 1800-talet samt det korta 1900-talet.

Historisk metod

Inom historisk forskning finns en rad olika metoder att närma sig ett källmaterial. Tillsammans med teori utgör dessa två delar grunden för att studera historia vetenskapligt.
Man kan dela in historisk metod i två olika huvudkategorier; kvantitativ och kvalitativ metod:

  • Den kvantitativa metoden fokuserar på mängd. Ofta analyseras källmaterialet med hjälp av statistik och matematik. De historiker som fokuserar på strukturer snarare än aktörer brukar oftare använda sig av kvantitativa metoder. Det är till exempel en metod som skulle kunna användas för att ta reda på ekonomiska förhållanden för franska bönder åren innan den franska revolutionen bröt ut. Men metoden är å andra sidan mindre användbar om man vill veta något om de franska böndernas uppfattningar om revolutionen som sådan. För den som använder en kvantitativ metod blir material som kyrkoböcker, skattelängder, löneuppgifter, officiell befolkningsstatistik, enkäter eller liknande viktigt.
  • I motsats fokuserar kvantitativa metoder på att skapa mening i det lilla. Den som vill jobba med tolkningar av ett mindre material som texter och bilder använder lämpligen en kvalitativ metod. För den som vill undersöka varför något skedde blir detta i större utsträckning en viktig metod. Intervjuer, närläsning av brev, protokoll eller artiklar är exempel på material som kan användas.
Historiesyner kan kombineras.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon motsättning mellan det två metoderna. Den som arbetar med en kvantitativ modell måste nästan alltid ha någon form av kvalitativa inslag i sitt forskningsarbete och det samma gäller för det omvända. Vilken metod som lämpar sig bäst hör ihop med såväl teoretisk utgångspunkt som vilket källmaterial man arbetar med och vilken fråga som ska besvaras.

Historiesyn

Avgörande för hur historiker förhåller sig till källor och begrepp är historikerns historiesyn. Denna är hårt kopplad till hur historikern betraktar historien, vilket kan vara knutet till vilken sorts historiker (vilken historisk skola) det rör sig om, men också om annat som politik, historikerns uppfattningar om identitet och mycket annat.

ANNONS

ANNONS

Precis som allt annat som hanterar tolkningar av historia, fokuserar historiker på vad och varför någonting hände. Enkla förklaringar i stil med att Hitler startade andra världskriget brukar oftast avfärdas av historiker eftersom sådana enkla förklaringar ger oss ett tillfredsställande svar.

De vanligaste tolkningarna av historia kan delas in i fyra huvudgrupper: aktör/struktur och materialism/idealism.

Aktör och struktur

En av alla de saker som påverkar en historikers tolkningar är hur de uppfattar och arbetar med aktör och struktur i historia (aktör = agerande person. struktur = system/konstruktion/sammansättning). De två begreppen är i många fall varandras motsatser. Ibland kan dessa beskrivas som individ och samhälle. Med det menas att historien kan beskrivas som att den drivs framåt antingen av enskilda människors handlingar, eller som en konsekvens av saker som sker på samhällsnivå, där istället väldigt många människor är inblandade. Aktörer kan i detta sammanhang beskrivas som enskilda personer med stort inflytande på historien medan strukturer kan beskrivas som sociala, politiska och ekonomiska system som hänger samman.

Strukturer används ofta som en bakomliggande förklaring till en historisk händelse, medan aktörer kan användas som en utlösande faktor.

Ett exempel på detta är första världskrigets utbrott. Gavrilo Princip avlossade skotten som dödade Franz Ferdinand och Sophie von Chotek i Sarajevo. I äldre historieskrivning angavs detta ofta som orsaken till det första världskriget. Moderna historieskrivning brukar istället fokusera på orsaker som nationalism, imperialism och militära spänningar mellan de inblandade länderna. Dessa är exempel på strukturförklaringar till krigets utbrott medan skotten i Sarajevo är exempel på en aktörsförklaring.

Idealism och materialism

Den idealistiska (idealism = tron på idealet, grundläggande idéer) tolkningen av historia tar sitt ursprung i 1700- och 1800-talets Tyskland där filosofer som Immanuel Kant och Friedrich Hegel var verksamma. Hegel, som var en av den idealistiska historieskolans främsta tänkare, menade att historiens drivkrafter gick att återfinna i mänsklighetens gemensamma förnuft, och i det han kallade för “världsanden”. För honom var därför inte människors levnadsvillkor eller liknande saker som drev utvecklingen framåt. För en historiker innebär detta att man ser idéer och personligheter som historiens främsta drivkrafter.

Idealismens motsats är en materialistisk syn på historien (materialism = det enda viktiga är den materiella världen, idéer är bara en reflektion av den materiella/verkliga världen). I denna utgår man från att ekonomiska eller sociala förhållanden är drivande i historiens utveckling. Denna syn på historia härstammar från Karl Marx och Friedrich Engels och kallas ibland också historiematerialism.

Deras tankar om historien grundade sig i uppfattningen att den historiska utvecklingen är en konsekvens av de materiella villkor som vi människor lever. Villkoren påverkar människan som i sin tur agerar (på grund av de samhällsvillkor hon påverkats av). Samhället formar människan. Detta medför att till exempel ett samhälles kultur är en produkt av det omgivande samhället.

ANNONS

ANNONS

En avgörande idé hos Marx och Engels var att motsättningarna inom ett samhälle var det som drev historien framåt (den historiska drivkraften). Varje samhälles specifika produktionsförhållanden skapar motsättningar mellan olika grupper och det är denna konflikt som driver den historiska utvecklingen framåt. Marx och Engels menade att det var klasskamp och kampen om produktionsmedlen som drev på den historiska utvecklingen. Produktionsförhållandena och klasserna varierar mellan olika samhällen och i olika tider. Marx använde till exempel uttryck som slav och slavägare eller arbetare och kapitalist som exempel på grupper i konflikt med varandra.

Moderna historiematerialister använder därför gärna strukturförklaringar och ser saker som ekonomiska skillnader som en förutsättning för att olika grupper ska agera på ett eller annat sätt.

Exempel på hur modellerna fungerar skulle kunna vara orsaker till den franska revolutionen. En materialistisk tolkning söker troligtvis en förklaring i de ekonomiska och sociala motsättningar som fanns inom det franska samhället, missväxt, fattigdom och orättvisa sociala förhållanden. Medan en idealistisk tolkning kanske skulle leta förklaringarna i idéer från upplysningen eller det franska borgerskapet.

Andra tolkningsmodeller

Materialism-idealism samt aktör-struktur är långt ifrån de enda förklaringarna som finns till hur historia utvecklas, eller som ger svar på hur historia kan tolkas. Inom den moderna historieforskningen finns mängder av metoder och perspektiv som används.

Ett vanligt sätt att analysera historia är genom hermeneutisk metod. Hermeneutik tar sin utgångspunkt i textanalys och lägger stor vikt på själva tolkningen av det skrivna. Det gäller att söka förstå varför personer agerat som de gjort eller vilka stämningar som legat som grund för vissa historiska skeenden. Inom hermeneutiken kan meningen hos en liten del endast förstås om den sätts i samband med helheten.

Denna teoretiska utgångspunkt kallas ibland också för kulturhistorisk därför att den också kan sägas innehålla tolkning av bilder, ljud och liknande (allt möjligt som ger intryck på oss människor och som kan påverka vårt agerande i vissa situationer).

Inom hermeneutiken betraktar man inte historien som lagbunden, utan istället betonas enskilda människors agerande, uttryck och liknande. Historikern ska tolka genom att försöka förstå sammanhanget som en handling eller ett skeende utspelar sig i och hur detta har påverkat de enskildas agerande i det historiska förloppet.

Under 1960-talet fick socialhistoria en stark ställning. Den här typen av historieskrivning fokuserar på sociala aspekter av historien. Socialhistoria kallas ibland "historia underifrån" eftersom dess fokus är på vanliga människors perspektiv. Socialhistorien försöker lyfta fram de grupper som tidigare varit marginaliserade inom historieskrivningen eller stått utanför historien. Exempel på sådana grupper är kvinnor, arbetare och etniska minoriteter. Eftersom synen på utsatta grupper förändrats, har också socialhistorien förändrats vilket fört med sig att nya grupper har fått träda fram ur det förflutnas dunkel.

En av de grupper som vuxit fram som en utlöpare ur socialhistorien är genushistoria. Denna skolbildning fokuserar på studierna av kön som en social konstruktion. En genushistoriker försöker alltså spåra hur olika uttryck för könstillhörighet har formats genom historien, men också hur detta har format historien. Till exempel vad som ansetts som manligt respektive kvinnligt och hur dessa företeelser har påverkat samhället (och vice versa).

ANNONS

ANNONS

Historiker som har genus som utgångspunkt granskar också annan historieskrivning när det behövs då de menar att historieskrivningen ofta är blind för dessa perspektiv. Ett exempel är när den europeiska epokindelningen ifrågasattes av Joan Kelly-Gadols. Hon utgick från renässansen - en period som bland annat framhäver individens ökade frihet i samhället - och visade att kvinnor i många avseenden fick minskad frihet under perioden, till skillnad från män.

Olika perspektiv på historia

Man kan såklart välja att skildra historia utifrån en rad olika perspektiv på en och samma gång. Politisk, ekonomisk eller social historia kan även beskrivas med hjälp av andra perspektiv som ett kvinnoperspektiv, klassperspektiv eller t.ex. ur ett nationellt, europeiskt eller globalt perspektiv.

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande


Litteratur och referenser:
Anders Berge, Att begripa det förflutna: förklaring, klassificering och kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur, 1995
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur, 2002
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, 2004
Did women have a Renaissance?,Joan Kelly-Gadol.1977. https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html. [Hämtad 2019-01-05]
Hegel, Oskar Mark. https://www.filosofer.se/hegel.html. [Hämtad 2019-01-12]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism och marxism, 4. uppl., Daidalos, 1993
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier i praktiken, 1. uppl., Liber ekonomi, 2003
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap som teori, praktik, ideologi, Författarförl., 1988
 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.


Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för historia åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3.

Sidan uppdaterad: 18 november 2020
Ursprungligen publicerad: 22 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Historisk analys och begrepp

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Politisk propaganda då och nu

av: Stockholmskällan
Högstadiet

Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?

+ Läs mer

Artiklar om Historisk analys och begrepp

SO-rummet bok
S

Källkritisk granskning av Gustav Vasas äventyr i Dalarna

av: Torbjörn Nilsson
2014-02-08

En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett otal, mer eller mindre fantasifulla, skildringar av den blivande riksgrundarens äventyr...

+ Läs mer

Podcast om Historisk analys och begrepp

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Läs mer

Länkar om Historisk analys och begrepp

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Historieteori

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

Historiska arkiv, kartor och statistik

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick...

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Tidslinjer

SO-rummet kommer snart fylla på med fler egna tidslinjer.Tidslinje över antiken 700 f.Kr - 500 e.Kr...

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Orsaker till fattigdom

Enkelt uttryckt skulle man kunna definiera fattigdom som brist på ekonomiska medel (pengar och...

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Första världskrigets följder

Första världskriget 1914-1918 var den dittills största och blodigaste konflikten som någonsin...

Första världskrigets orsaker

Första världskriget 1914-1918 var det dittills största och blodigaste krig som någonsin inträffat....

Franska revolutionens orsaker

Franska revolutionen 1789 är en av de mest omdiskuterade händelserna i världshistorien och det...

Franska revolutionens följder

Franska revolutionen som inleddes 1789 fick många både kort- och långsiktiga följder. Hela det...

Ryska revolutionens orsaker

Den ryska revolutionen 1917 bestod egentligen av två större händelser som skedde i Ryssland samma...

Ryska revolutionens följder

Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...