M

Mediernas uppbyggnad och funktion

I avsnittet förklaras vad media är och vilka uppgifter media har. Du kan också läsa om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Ibland säger man att vi lever i ett informationssamhälle. Ordet har kommit att benämna det samhälle som vuxit fram under 1990-talet och efter, när internet växte fram och blev en del av alla människors liv. Med ordet informationssamhälle menar man att vi lever i ett samhälle där vi har tillgång till stora mängder information via en lång rad olika medier.

I avsnittet förklaras vad media är och vilka uppgifter media har. Du kan också läsa om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Ibland säger man att vi lever i ett informationssamhälle. Ordet har kommit att benämna det samhälle som vuxit fram under 1990-talet och efter, när internet växte fram och blev en del av alla människors liv. Med ordet informationssamhälle menar man att vi lever i ett samhälle där vi har tillgång till stora mängder information via en lång rad olika medier.

ANNONS

ANNONS

Vad är media?

Ett medium är något som används för att sprida någon form av information. Media är ett samlingsbegrepp som beskriver alla de olika kanaler som finns för att sprida olika typer av information. Ett massmedium är ett medium som sprider information till väldigt många människor samtidigt.

I en traditionell modell kan man beskriva det som att skillnaden på media och massmedia är om kommunikationen sker till en eller flera. I det fallet kallas ett medium för sändare och vi som lyssnar, läser eller liknande kallas för mottagare. Detta kan röra sig om både envägskommunikation och tvåvägskommunikation.

Kommunikationsmodeller
Envägskommunikation och tvåvägskommunikation.

När det kommer till massmedier skiljer detta sig åt. Ett massmedium ägnar sig i första hand åt envägskommunikation och sänder sitt budskap via många olika kanaler.

Massmedia-modell
Massmedia når ut till många på en gång.

Mediernas uppgift

Fria medier är en av demokratins grundbultar och de är en förutsättning för demokrati. Nästan alla länder som har problem med sin demokrati har också olika sätt att kontrollera media, snarare än att media kontrollerar makthavarna.

I en demokrati har därför också media en rad olika uppgifter:

  • Informera om aktuella händelser och sprida kunskap om dessa.
  • Kommentera och analysera aktuella samhällsfrågor.
  • Granska makthavare och deras beslut.
  • Bidra till att låta olika grupper synas i offentligheten.
  • Kultur och nöje.

Alla medier uppfyller inte alla delar av uppdraget, men de flesta har i alla fall några av dem i sin utgivning. Därför har det också uppstått en lång rad olika medier.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Traditionella medier

Innan internets intåg i våra liv förändrades olika medier långsamt - från tryckta medier när den tekniken uppfanns kring mitten av 1400-talet till att under 1900-talets första halva innefatta både radio och tv.

När vi pratar om medier brukar vi idag huvudsakligen mena de vanligaste massmedierna; radio, tv och olika former av tryckta medier som dagstidningar eller kvällstidningar.

Dessa kan användas till en rad olika saker och har olika syften. Vissa tv- eller radiokanaler har bara som uppgift att underhålla medan andra har blandade syften, där underhållning kan vara en del och nyheter och samhällsinformation kan vara en annan.

Nyhetsmedia

En speciell typ av medier är de som kallas för nyhetsmedia. Dessa är olika medier som fokuserar på att leverera nyheter. De är inte bundna till någon särskild form utan kan vara dagstidningar, tv, radio eller på senare tid även webbplatser.

Dagstidningar

En dagstidning är en tidning som ges ut varje dag. Det kan antingen röra sig om en morgontidning eller en kvällstidning. Men det finns en stor åtskillnad mellan dessa. En morgontidning trycks sent på kvällarna eller nätterna och hamnar i brevlådan tidigt på morgonen. Många människor prenumererar på dessa för att få nyheter till frukosten. Kvällstidningarna trycks för att komma ut under kvällen och innehåller därför ofta andra nyheter än morgontidningarna. Dessa säljs i första hand som lösnummer och innehållet är därför mer inriktat på nyheter som säljer lättare.

Historiskt har tidningarna ofta haft en politisk koppling. Det har de fortfarande, men det är numera bara knutet till tidningarnas ledarsidor. Till exempel kallar sig Sveriges största morgontidning Dagens nyheter sig för oberoende liberal medan Sveriges största kvällstidning Aftonbladet kallar sig för obunden socialdemokratisk.

Tidskrifter

En annan typ av tidningar är tidskrifter. Detta är en tidning som ges ut regelbundet och återkommande. Dessa utkommer inte lika ofta och brukar vara riktade mot ett speciellt ämnesinnehåll som till exempel fiske, sport eller historia. Sveriges första tidskrift var Then Swänska Argus som kom ut 1732.

Radio och tv

Fram till att internet blev en del av de flesta människors liv i slutet av 1990-talet var radio och tv den abolut vanligaste formen för spridning av information. Länge hade Sverige ett högst begränsat antal radio- och tv-kanaler. 1987 började TV3 sända på svenska från London och blev då den tredje kanalen som fanns på svenska och 1992 började TV4 sändas på samma villkor som Sveriges televisions två kanaler. Även radion har gått samma utveckling till mötes och idag har vi tillgång till en stor mängd radio- och tv-kanaler som sänder ut allt från nyheter till underhållningsprogram om krabbfiske.

Public service

Innan radio och tv utsattes för konkurrens fanns bara Sveriges television och Sveriges radio i Sverige. Dessa är statligt ägda företag med uppdrag att producera och sända program till hela Sverige på olika plattformar. Detta kallas för public service. Idén bakom public service är att staten ska garantera ett medieutbud i allmänhetens tjänst, men utan att staten ska påverka programmens innehåll.

Staten, i Sveriges fall riksdagen, sätter upp mål och ramar för verksamheten, men lägger sig inte i de enskilda programmen eller journalisternas arbete. Denna form av medier är inte unik för Sverige utan är spridd till många länder och några av världens mer ansedda tv-kanaler är just public service-företag.

LÄS MER: Media och samhället

Nya medier

I takt med den tekniska utvecklingen under 1900-talet och början av 2000-talet har tillgången till medier och mediernas form förändrats avsevärt. Från VHS-bandspelarens intåg i hushållen under början av 1980-talet till dagens myriad av olika kommunikationskanaler. Internet blev Årets julklapp 1996 och därefter har utvecklingen rullat på.

Webbplatser

Den första sortens nya medier som gjorde entré på internet var hemsidorna. Idag använder vi orden webbplats eller sajt istället eftersom begreppet "hemsida" numera är missvisande - dagens webbplatser består ju av många sidor (hemsida är numera synonymt med webbplatsens startsida). Sveriges första webbplats registrerades av Lysator 1993 och 1994 blev Aftonbladet Sveriges första tidning på internet. I mitten av 1990-talet började svenskar göra sina egna personliga webbplatser och då fanns redan fenomenet i USA. Med detta förändrades medielandskapet, till en början var det kanske inte så mycket men i förlängningen kom det att innebära en dramatisk skillnad.

Idag finns hundratusentals svenska webbplatser. En del av dessa är bloggar där allt från UFO, till matlagning och alternativa nyheter finns. Gemensamt för alla dessa är att de är användardrivna. Det innebär att den som skriver ligger bakom och är ansvarig för innehållet. Oftast sker detta helt utan redaktör eller faktakontroll och innehållet kan därför variera mycket kraftigt. Den som vill använda en webbplats som källa bör därför vara försiktig.

Sociala medier

Redan innan internet var fött integrerade människor tillsammans i olika digitala forum. De första som fanns i Sverige var så kallade BBS:er som fungerade som en slags anslagstavla, eller forum, där man kunde koppla upp sig med hjälp av ett modem och skriva meddelanden, som andra så småningom kunde koppla upp mot. Dessa var i regel begränsade till en, eller ett fåtal, användare på samma gång och blev aldrig någon större framgång.

Tidigt i internets historia dök olika typer av forum upp där man som användare kunde diskutera olika saker. En del forum var öppna, andra exklusiva (endast för medlemmar) och de hanterade ofta specialintressen. När internet började spridas i Sverige öppnade också s.k. communities där man kunde chatta eller diskutera i olika forum. Dessa var ofta långsamma och uppdaterades inte i realtid.

Det vi idag menar med sociala medier är den typ av mötesplattformar där människor kan kommunicera med varandra via olika former för samtal, bilder, videoklipp och liknande. Detta startade på allvar med Facebook (2004) och Twitter (2006) och dessa är idag även mycket starka spridare av nyheter och information.

Precis som webbplatser är sociala medier användardrivna. Det betyder att väldigt mycket av det som sprids är tveksamt att använda som källa. Och som när det gäller webbplatser finns där tämligen ofta ett aktivt syfte i att få människor att tycka eller tänka på ett visst sätt. Därför måste man vara mycket källkritisk på sociala medier. Andelen bluffar, förfalskade nyheter eller liknande ökar för varje dag.

Alternativa medier

De senaste åren har det vuxit fram allt fler så kallade alternativa medier. Detta har möjliggjorts genom en teknisk utveckling där det blivit allt enklare att t.ex. skapa webbplatser som upplevs professionella samtidigt som möjligheten till finansiering via privatpersoner förenklats. Gemensamt för många av de alternativa medierna är att de har ett uttalat syfte att utmana makthavare och att öka samarbetet mellan de som har liknande uppfattningar.

Precis som med många webbplatser är innehållet användardrivet, men strukturen påminner mer om vanliga massmedier genom att de kan ha anställda journalister och redaktörer. Eftersom de oftast har ett tydligt politiskt syfte bör man dock vara mycket försiktig med att använda dem som källor.

Formerna för alternativ media kan vara många. Det finns exempel på öppna publiceringsplattformar där användare bjuds in att skriva egna artiklar, olika typer av fanzines, bloggar eller medborgarjournalistik.

I Sverige har alternativ media i stor utsträckning kommit att kretsa kring grupper som betecknar sig som invandringskritiska. Deras kritiker menar att dessa ibland är kopplade till mer eller mindre öppet rasistiska grupper.

LÄS MER: Medier och kommunikation

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Nyhetsvärdering

Användbara begrepp

Medier: Kanaler för förmedling av information och underhållning

Nyhet: Ett meddelande som offentliggjorts. Innehållet är något betydelsefullt – händelse, process eller tillstånd – som tidigare varit okänt.

Nyhetsmedier: Massmedier som fokuserar på att leverera nyheter till allmänheten eller en annan målgrupp.

Public service: Program i radio och tv som produceras på uppdrag av staten. Utbudet ska vara rikstäckande och politiskt och kommersiellt oberoende.

Sociala medier: Webbplatser och appar med vars hjälp människor kan interagera i mänskliga sociala nätverk och, i motsats till traditionella medier, bidra med användargenererat innehåll.

Alternativa medier: Medier som ger annan information än traditionella medier. Alternativa medier syftar ofta till att utmana makthavare och representera marginaliserade grupper samt att främja samarbete mellan intressenter med liknande syfte.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara följande begrepp:

         a) informationssamhälle
         b) envägskommunikation
         c) tvåvägskommunikation
         d) massmedia
     
  2. Varför är fria medier nödvändiga i en demokrati? Nämn två argument som du tycker är viktigast och motivera varför de är viktigast.
     
  3. Nämn några skillnader mellan en morgontidning och en kvällstidning.
     
  4. Vad är public service och vad är dess uppdrag?
     
  5. Under senare delen av 1990-talet blev det allt vanligare att använda internet. Hur har internet förändrat "medielandskapet"?
     
  6. Vilka föregångare till dagens sociala medier nämns i texten?
     
  7. Varför är det extra viktigt att vara källkritisk när man använder sociala medier?

Ta reda på:

  1. Arbeta i par och leta upp en webbplats som skulle kunna stämma in på beskrivningen av "alternativ media" (se ovan). Vilken målgrupp verkar webbplatsen vända sig till?

Fundera på:

  1. Kommentera kortfattat din användning av följande medier:

         a) morgontidningar
         b) kvällstidningar
         c) tidskrifter
         d) radio
         e) TV
         f) böcker
         g) sociala medier
         h) webbplatser
     
  2. Vad använder du tv:n till hemma?
     
  3. När du tar reda på nyheter, vilka medier använder du dig av då? Varför använder du just dessa medier?
     
  4. Hur många timmar om dagen - under din lediga tid när du inte är i skolan - är du i kontakt med någon form av media?
     
  5. Det var inte så längesedan som internet slog igenom, och ganska nyligen fick vi smartphones som har förändrat mångas vardag helt och hållet. Men det kommer antagligen inte dröja länge förrän vi tycker att smartphones är ålderdomligt. Vilka teknikprylar tror du att vi har om 20 år? Använd fantasin men försök vara realistisk.

Diskutera:

  1. Har medierna fått för stort inflytande på våra liv? Motivera.

 

Källor:
Ett informationssamhälle för alla: en skrift om den svenska IT-politiken, Näringsdepartementet, Stockholm, 2000
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=4169474
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3113&artikel=5790860
https://www.metro.se/viralgranskaren
https://www.mprt.se/Documents/Presstödsnämnden/Dagstidningsförteckning/Dagstidningsförteckning 2018.pdf
https://www.wikiwand.com/sv/Then_Swänska_Argus
https://litteraturbanken.se/presentationer/specialomraden/TidskriftenISverige.html
https://www.internetmuseum.se/
Sociala medier. (2018, augusti 15). Wikipedia  Hämtad 13.45, december 27  2018
Sveriges TV-historia. (2018, mars 17). Wikipedia Hämtad 12.26, november 24, 2018
Then Swänska Argus. (2018, juni 7). Wikipedia Hämtad 13.46, december 27, 2018

 

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2 och Samhällskunskap 1b.

Sidan uppdaterad: 30 maj 2019
Ursprungligen publicerad: 11 september 2018

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Lärarmaterial om Mediernas uppbyggnad och funktion

Publicistguiden – om det journalistiska arbetet

av: Mediekompass
Högstadiet, Gymnasiet

Hur skriver man en journalistisk text? Vad skiljer en faktatext från opinionsjournalistik? Hur mycket får man egentligen låna av andras texter, bilder och filmer? Det och mycket mer kan du läsa om i Publicistguiden, ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning.

+ Läs mer

Massmediernas roll i det demokratiska samhälllet

av: Factlab och SO-rummet
Högstadiet, Gymnasiet

Vad betyder yttrande- och tryckfriheten för demokratin? Syftet med den här uppgiften är att eleverna ska få kunskap om hur viktig yttrande- och tryckfriheten är i ett demokratiskt samhälle, och att det är dessa demokratiska rättigheter som undertrycks i en diktatur.

+ Läs mer

Artiklar om Mediernas uppbyggnad och funktion

M

Mediernas makt och ansvar

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2019-02-19

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

+ Läs mer

Länkar om Mediernas uppbyggnad och funktion

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Media och samhället

Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...

Media och påverkan

Medias uppgift, ansvar och påverkan.

Nyhetsvärdering

Nyhetsvärdering och dess grundläggande principer. Vad utgör en nyhet och hur går urvalet i nyhetsflödet till?

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

SO-rummet tag typ

Källkritik

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...

Boktryckarkonsten

Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johan Gutenberg vid mitten av 1400-...

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Censur och yttrandefrihet

Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...

Radio- och TV-historia

Radions historia Radioutsändning, som från början kallades trådlös telegrafi, fungerar med hjälp...

Tidningens historia

Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...