Traditionella medier
Innan internets intåg i våra liv förändrades olika medier långsamt – från tryckta medier när den tekniken uppfanns kring mitten av 1400-talet, till att under 1900-talets första hälft innefatta både radio och tv.
När vi pratar om medier brukar vi idag huvudsakligen mena de vanligaste massmedierna: radio, tv och olika former av tryckta medier som dagstidningar eller kvällstidningar.
Dessa kan användas till en rad olika saker och har olika syften. Vissa tv- eller radiokanaler har bara som uppgift att underhålla medan andra har blandade syften, där underhållning kan vara en del och nyheter och samhällsinformation kan vara en annan.
Nyhetsmedia
En särskild typ av medier är de som kallas för nyhetsmedier. Detta är olika medier som fokuserar på att leverera nyheter. De är inte bundna till någon särskild form utan kan vara dagstidningar, tv, radio eller på senare tid även webbplatser.
Dagstidningar
En dagstidning är en tidning som ges ut varje dag. Det kan antingen röra sig om en morgontidning eller en kvällstidning. Men det finns en stor åtskillnad mellan dessa. En morgontidning trycks sent på kvällarna eller nätterna och hamnar i brevlådan tidigt på morgonen. Många människor prenumererar på morgontidningar för att få nyheter till frukosten. Kvällstidningarna trycks för att komma ut under kvällen och innehåller därför ofta andra nyheter än morgontidningarna. Dessa säljs i första hand som lösnummer och innehållet är därför mer inriktat på nyheter som säljer lättare.
Historiskt har tidningarna ofta haft en politisk koppling. Det har de fortfarande, men det är numera bara knutet till tidningarnas ledarsidor. Till exempel kallar sig Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter oberoende liberal, medan Sveriges största kvällstidning Aftonbladet kallar sig obunden socialdemokratisk.
Tidskrifter
En annan typ av tidningar är tidskrifter. Detta är en tidning som ges ut regelbundet och återkommande. Dessa utkommer inte lika ofta och brukar vara inriktade på ett särskilt ämnesinnehåll, som till exempel fiske, sport eller historia. Sveriges första tidskrift var Then Swänska Argus som kom ut 1732.
Radio och tv
Fram till att internet blev en del av de flesta människors liv i slutet av 1990-talet var radio och tv den absolut vanligaste formen av spridning av information. Länge hade Sverige ett högst begränsat antal radio- och tv-kanaler. 1987 började TV3 sända på svenska från London och blev då den tredje kanalen som fanns på svenska och 1992 började TV4 sändas på samma villkor som Sveriges Televisions två kanaler. Även radion har gått samma utveckling till mötes och idag har vi tillgång till en stor mängd radio- och tv-kanaler som sänder ut allt från nyheter till underhållningsprogram om krabbfiske.
Public service
Innan radio och tv utsattes för konkurrens fanns bara Sveriges Television och Sveriges Radio i Sverige. Det är två statligt ägda företag med uppdrag att producera och sända program till hela Sverige på olika plattformar. Detta kallas public service. Idén bakom public service är att staten ska garantera ett medieutbud i allmänhetens tjänst, men utan att staten ska påverka programmens innehåll.
Staten, i Sveriges fall riksdagen, sätter upp mål och ramar för verksamheten, men lägger sig inte i de enskilda programmen eller journalisternas arbete. Den här formen av medier är inte unik för Sverige, utan är spridd till många länder – några av världens mer ansedda tv-kanaler är just public service-företag.
Nya medier
I takt med den tekniska utvecklingen under 1900-talet och början av 2000-talet har tillgången till medier och mediernas form förändrats avsevärt. Utvecklingen sträcker sig från VHS-bandspelarens intåg i hushållen under början av 1980-talet till dagens myller av olika kommunikationskanaler. Internet blev Årets julklapp 1996 och därefter har utvecklingen rullat på.
Webbplatser
Den första typen av nya medier som gjorde entré på internet var webbplatserna. Idag använder vi orden webbplats eller sajt istället eftersom begreppet "hemsida" numera är missvisande – dagens webbplatser består ju av många sidor (hemsida används numera ofta synonymt med webbplatsens startsida).
Sveriges första webbplats registrerades av Lysator 1993 och 1994 blev Aftonbladet Sveriges första tidning på internet. I mitten av 1990-talet började svenskar göra sina egna personliga webbplatser och då fanns redan fenomenet i USA. Med detta förändrades medielandskapet. Till en början var det kanske inte så mycket, men i förlängningen kom det att innebära en dramatisk skillnad.
Idag finns hundratusentals svenska webbplatser. En del av dessa är bloggar där allt från ufo till matlagning och alternativa nyheter finns. Gemensamt för alla dessa är att de är användardrivna. Det innebär att den som skriver ligger bakom och är ansvarig för innehållet. Oftast sker detta helt utan redaktör eller faktakontroll och innehållet kan därför variera mycket kraftigt. Den som vill använda en webbplats som källa bör därför vara försiktig.
Sociala medier
Redan innan internet var fött interagerade människor tillsammans i olika digitala forum. De första som fanns i Sverige var så kallade BBS:er, som fungerade som en slags anslagstavla, eller forum, där man kunde koppla upp sig med hjälp av ett modem och skriva meddelanden, som andra så småningom kunde koppla upp sig mot. Dessa var i regel begränsade till en eller ett fåtal användare samtidigt och blev aldrig någon större framgång.
Tidigt i internets historia dök olika typer av forum upp där man som användare kunde diskutera olika saker. En del forum var öppna, andra exklusiva (endast för medlemmar) och de hanterade ofta specialintressen. När internet började spridas i Sverige öppnade också s.k. communities, där man kunde chatta eller diskutera i olika forum. Dessa var ofta långsamma och uppdaterades inte i realtid.
Det vi idag menar med sociala medier är den typ av mötesplattformar där människor kan kommunicera med varandra via olika former av samtal, bilder, videoklipp och liknande. Det startade på allvar med Facebook (2004) och Twitter (2006), och dessa plattformar är idag, tillsammans med andra sociala medier, mycket starka spridare av nyheter och information.
Precis som webbplatser är sociala medier till stor del användardrivna. Det betyder att mycket av det som sprids är tveksamt att använda som källa. Liksom när det gäller webbplatser finns det tämligen ofta ett aktivt syfte att få människor att tycka eller tänka på ett visst sätt. Därför måste man vara mycket källkritisk på sociala medier. Andelen bluffar, förfalskade nyheter eller liknande ökar för varje dag.
Alternativa medier
Under de senaste åren har det vuxit fram alltfler så kallade alternativa medier. Detta har möjliggjorts genom en teknisk utveckling där det har blivit allt enklare att t.ex. skapa webbplatser som upplevs som professionella, samtidigt som möjligheten till finansiering via privatpersoner har förenklats. Gemensamt för många av de alternativa medierna är att de har ett uttalat syfte att utmana makthavare och att öka samarbetet mellan dem som har liknande uppfattningar.
Precis som med många webbplatser är innehållet användardrivet, men strukturen påminner mer om vanliga massmedier genom att de kan ha anställda journalister och redaktörer. Eftersom de oftast har ett tydligt politiskt syfte bör man dock vara mycket försiktig med att använda dem som källor.
Formerna för alternativa medier kan vara många. Det finns exempel på öppna publiceringsplattformar där användare bjuds in att skriva egna artiklar, olika typer av fanzines, bloggar eller medborgarjournalistik.
