Erikska ätten är en benämning på den kungaätt som härstammade från Erik den helige (död 1160) och som kämpade med den Sverkerska ätten om tronen under senare hälften av 1100-talet och början av 1200-talet.
Erik den heliges son var Knut Eriksson (död ca 1195-1196). År 1167 organiserade han ett överfall på faderns efterträdare kung Karl Sverkersson i hans borg på Visingsö och dödade honom. Efter att även ha eliminerat Karl Sverkerssons brorsöner Kol och Burislev vid Bjälbo i Östergötland kunde han sedan - senast 1172 - ta tronen i besittning. Inrikespolitiskt tycks resten av hans regeringstid ha förflutit lugnt. Hans långa tid på tronen, nära ett kvartssekel, var exceptionell för det oroliga 1100-talet, liksom det faktum att han dog en naturlig död. Han var den förste kung vi känner till som utfärdade brev i sitt eget namn, och han lät även återuppta den sedan 1000-talet avbrutna myntpräglingen.
Däremot var det utrikespolitiskt stormigt. I ett påvebrev från 1193 sägs att kung Knut ska ha legat i fält (varit ute i krig) år efter år mot hedniska folk. Under hans regering trängde även estniska sjörövare in i Mälaren, brände Sigtuna och dödade ärkebiskopen Johannes (1187). Mängder av kastaler (tornliknande försvarsbyggnader) som byggts längs kusterna under perioden vittnar om de oroliga tiderna.
Samtidigt byggdes Sveriges förbindelser med den mer civiliserade världen ut. Under 1170-talet tillkom ett handelsfördrag med Henrik Lejonet av Sachsen, och det är även belagt att en diplomatisk beskickning senare avsändes till kungen av England.
Vid Knut Erikssons död gick tronen tillbaka till den Sverkerska ätten (Sverker d.y.). Tillsammans med sina bröder försökte dock Knut Erikssons son Erik Knutsson (död 1216) gripa makten, men han led nederlag vid Älgarås år 1205, varvid bröderna stupade.
Med stöd från Norge återkom Erik senare och lyckades i slaget vid Kungslena 1208 besegra och fördriva Sverker, som slutgiltigt undanröjdes i slaget vid Gestilren 1210. Erik Knutsson är den förste svenske kung som vi vet låtit kröna sig.
Den siste kungen av den Erikska ätten var Erik Knutssons son Erik Eriksson (död 1250). Han föddes först efter sin fars död, och därmed blev det möjligt för den Sverkerska ätten att en sista gång lägga sig till med kronan. Först efter Johan Sverkerssons död 1222 kunde Erik Eriksson bestiga tronen. Men han blev ganska snart åter utmanövrerad av sina förmyndare.
En stormannafraktion som stöddes av folkungarna under ledning av Knut Långe gjorde uppror. Sedan hans trupper besegrats vid Olustrum i Södermanland i november 1230 måste Erik fly till Danmark. Först efter Knut Långes död kunde han återvända. Under resten av sin regering stod han i skuggan av mäktiga rådgivare som jarlen Ulf Fase (död 1248) och svågern Birger jarl.
Erik Eriksson, som dog barnlös, har i Erikskrönikan fått tillnamnet "läspe och halte". Om hans tillnamn faktiskt berättar något om honom kan detta vara förklaringen till att han inte spelade någon självständig politisk roll.
Vissa forskare har menat att den Erikska ätten representerade en "nationalkyrklig" uppfattning, i opposition mot den Sverkerska ättens påvevänliga linje. Andra har menat att en sådan tolkning är influerad av det tidiga 1900-talets nationalistiska strömningar inom kyrkan, och att det torftiga källmaterialet inte tillåter några slutsatser alls.
LÄS MER: Sverige under medeltiden, del 1 av 3: Sveriges uppkomst
LÄS MER: Sverkerska ätten
LÄS MER: Folkungarna
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Här hittar du material som kan relateras till Erikska ätten.
Sveriges medeltid (1050-1520) brukar räknas från mitten av 1000-talet då riket började bli kristet. Sveriges enande som ett rike var dock en långdragen process. Under 1100-talet rådde ständiga tronstrider och det var först under Folkungaättens styre (1250-1364) och dess centralisering av statsmakten som Sverige blev ett mer enat rike. Under 1300-talet drabbades Sverige av två stora katastrofer - agrarkrisen och digerdöden - varefter det politiska läget under senare delen av århundradet blev instabilt. I samband med bildandet av Kalmarunionen 1397 tycktes allt bli bättre, men en bit in på 1400-talet uppstod konflikter. Unionstiden kom att präglas av maktkamp mellan olika politiska grupperingar, inbördeskrig och bondeuppror. Sveriges medeltid slutar vid Stockholms blodbad 1520 som ledde till Gustav Vasas maktövertagande och Kalmarunionens upplösning 1523...
Med kristendomen knöts Sverige som ett av de sista länderna till den europeiska kulturen. Det skedde genom att präster och munkar från England, Tyskland och Frankrike kom med handskrifter och böcker, modern läkarvetenskap, byggteknik och nya verktyg till vårt land...
Den första delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett enat kungarike. I den här artikeln kan du bland annat läsa om Birger jarl och hans söners byggande av riket Sverige...
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om maktkampen mellan svenska stormannaätter under 1100-talet och början av 1200-talet - verkligheten bakom Arn. Genom kampen mellan "erikar", "sverkrar" och "folkungar" lades grunden till det svenska riket.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om forskning kring slaget vid Gestilren. En dag i juli månad år 1210 utkämpades ett slag. Man kan tänka sig hur furstar red fram under sina härtecken, stormän i ringbrynjor och hinkformade hjälmar kämpade i spetsen för sina svenner med svärd och stridshammare, allmogeskaror bidrog med spjut, yxor och bågar. När drabbningen var över låg bland de döda en kung, rikets jarl samt ett antal stormän. Platsen där de kämpade bar namnet Gestilren...
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om erikska ätten.
Faktatext på Bengans historiasidor där det berättas om de sverkerska och erikska ätterna. För att göra en lång historia kort kan man säga att den Sverkerska ätten verkade från Östergötland och den Erikska från Västergötland. Sverkrarna såg gärna att den katolska kyrkan etablerade sig i Sverige som en stark partner i arbetet för att stärka sin makt (stat) medan Erikarna hellre förlitade sig på stormännen (rike)...
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa kortfattat om korstågen mot Finland under medeltiden. Enligt traditionen kristnades Finland från Sverige genom korståg. Det omdiskuterade s.k. första korståget leddes av Erik den helige och biskop Henrik till Egentliga Finland och Satakunta...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om maktkampen mellan de ”sverkerska” och ”erikska” ätterna i 1100-talets Sverige.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om det svenska korståget mot Finland vid mitten av 1100-talet. Också det nykristnade Sverige nåddes av kontinentens stora korstågsrörelse. Det skedde med en viss fördröjning. De danska vikingaättlingarna – normanderna – hade omfattat det första korståget med avsevärd förtjusning, nu blev det fart också på de svenska...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Gestilren år 1210. Man kan tänka sig hur furstar red fram under sina härtecken, stormän i ringbrynjor och hinkformade hjälmar kämpade i spetsen för sina svenner med svärd och stridshammare, allmogeskaror bidrog med spjut, yxor och bågar...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...
Erik den helige, egentligen Erik Jedvardsson, (död troligen i maj 1160), var svensk kung och senare...
Folkungarna eller de äkta folkungarna är en benämning på den stormannagruppering som under 1200-...
Sverkerska ätten är en benämning på den kungaätt som grundades av Sverker d.ä. (död 116) och som...
