Rwandas geografi

I väster utgör Kivusjön Rwandas gräns mot Kongo-Kinshasa. Öster om sjön reser sig en bergskedja som längst i nordväst övergår i de vulkaniska Virungabergen med toppar på mer än 4 000 meter över havet.

Österut planar bergen ut i en kuperad högplatå med dalar fyllda av sjöar och träsk. I nordöstra Rwanda börjar savannen. Floden Kagera rinner mot Victoriasjön och utgör gräns mot Tanzania.

Delar av landet är mycket kuperat och Rwanda brukar kallas ”de tusen kullarnas land”.

Klimatet är varmt och fuktigt på låglandet, medan det är svalare bland bergen. Mest regn faller under perioderna mars–april och oktober–december.

Rwanda har fyra nationalparker varav den som ligger i Virungamassivet är känd för sitt bestånd av utrotningshotade bergsgorillor. Parken, vars namn på svenska kan översättas till Vulkanernas nationalpark, grundades 1925.

I öster ligger nationalparken Akagera som grundades 1934. Efter folkmordet 1994 var parken i mycket dåligt skick bland annat på grund av utbredd tjuvjakt. Sedan 2010 pågår ett intensivt rehabiliteringsprogram med internationell finansiering. Flera tidigare dägg- och kattdjur som varit utrotade har återintroducerats till parken och de kringliggande byarna har engagerats i naturvårdsarbetet.

Naturtillgångar och energi

Rwanda har goda tillgångar av bergarten kassiterit, ur vilken tenn utvinns och exporteras. Landets reserver av metangas under Kivusjön är bland de största i världen. Merparten av elektriciteten alstras ur vattenkraft.

Nästan all den energi som förbrukas kommer från ved, torv och träkol, enligt Internationella energibyrån (2024), enligt internationella energiorganet (IEA). Dessa är förnybara energikällor men de sliter hårt på landets natur.