Bild:
M

USA:s historia

Den amerikanska kontinentens urinvånare tros ha invandrat från Asien via Berings sund i den smältande inlandsisens spår för 20 000–35 000 år sedan. De äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko har daterats till runt år 12 000 fKr. Kunskapen om att bruka jorden fick långsamt fäste, och kring 3000 år fKr odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona. De första spåren av byliv härrör från 300 år f Kr. När den europeiska koloniseringen inleddes på 1500-talet fanns det troligen en ursprungsbefolkning på flera miljoner människor som var utspridda över den nordamerikanska kontinenten där olika kulturer etablerats på skilda håll.

De första européer som kom till Amerika var vikingar som på 1000-talet landade på olika platser utefter Atlantkusten där kortvariga bosättningar upprättades. Koloniseringen inleddes inte förrän efter att Christopher Columbus anlänt till ”Nya världen” 1492. Columbus som var på jakt efter en ny sjöväg till Indien trodde att han nått sitt mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg namnet indianer. Läs om nya tidens upptäcktsresor >

Columbus kom dock aldrig till vad som idag är USA utan seglade omkring i Västindiens övärld samt gjorde strandhugg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckosamma överfart inspirerade dock andra. Framför allt engelsmän och holländare upprättade kolonier och fransmän och spanjorer kom till de södra delarna av dagens USA. Det fanns också en kortlivad svensk koloni, New Sweden, intill Delawarefloden 1638–1655.

Det första, men misslyckade försöket att starta en brittisk koloni gjordes 1585 när adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina. När den övergavs dröjde det till 1607 innan den första varaktiga kolonin upprättades i Jamestown, Virginia. De så kallade pilgrimerna stod bakom nästa brittiska koloni i Plymouth 1620. Den följdes av de strikt religiösa puritanernas bosättning i Massachusetts Bay, en större koloni som senare inkorporerade Plymouth. 1624 anlände holländska kolonialister till området kring Hudsonflodens mynning. Två år senare startades en framgångsrik koloni på ön Manhattan. Den döptes till New Amsterdam, ett namn som ändrades till New York när den 40 år senare togs över av britterna.

År 1630 beräknas det, vid sidan av ursprungsbefolkningen, ha funnits 4600 invånare i de dåvarande kolonierna. När självständigheten utropades 1776 bestod USA av 13 kolonier som tillsammans hade runt 2,5 miljoner invånare.

Kraven på självständighet från Storbritannien började resas efter att Frankrike hade förlorat det sjuåriga kriget i Europa 1763. Frankrike gav då upp såväl Kanada och övriga kolonier som drömmen om att bygga ett franskt imperium i Nordamerika. Därmed var de engelska kolonierna inte längre lika beroende av militärt beskydd från moderlandet. Samtidigt uppstod svåra spänningar mellan kolonierna och London. Storbritannien försökte lösa ekonomiska problem genom att öka pålagorna för koloniernas invånare som protesterade mot att de beskattades utan att ha någon politisk representation i hemlandet.

Frihetskampen tog fart på allvar 1773 när några upproriska kolonister, förklädda till amerikanska urinvånare, vräkte telasten på tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn, en händelse som blev känd som ”The Boston Tea Party”.

När regeringen i London svarade med repressalier bildade kolonierna en gemensam armé under ledning av plantageägaren George Washington från Virginia. Samtidigt organiserade de om sina förvaltningssystem och utsåg egna regeringar.

Den 4 juli 1776 fastställdes en gemensam självständighetsförklaring i Philadelphia och Amerikas Förenta Stater (United States of America, USA) utropades. Efter det befrielsekrig som följde tvingades engelsmännen att erkänna USAs självständighet. Ett fredsavtal slöts i Paris 1783.

Sex år senare valdes George Washington till USAs förste president. Då hade delstaterna godkänt den författning som utarbetats av en grupp ”vise män” som brukar räknas som grundlagsfäderna, bland andra George Washington, Thomas Jefferson, James Madison och Benjamin Franklin. Författningen trädde i kraft 1789 och gäller ännu, även om den försetts med ett antal tillägg.

Redan före självständighetsförklaringen hade koloniseringen väster om Appalacherna inletts och nya stater som Ohio, Kentucky och Tennessee togs snabbt upp i unionen. 1803 ledde ett omfattande landköp från Frankrike till att stora landområden i söder och väster införlivades med USA.

På uppmaning av Thomas Jefferson, USAs tredje president 1801–1809, gav sig de två upptäckarna Meriwether Lewis och William Clark iväg västerut mot nya territorier. Det bidrog till att landgränsen så småningom flyttades västerut ända fram till Stilla Havet och till att stora delar av ursprungsbefolkningen utrotades i de krig som följde när landet togs över av de vita nybyggarna.

Den nya nationens utrikespolitiska tyngd manifesterades första gången 1823 då president James Monroe i ett budskap till kongressen slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären eller upprättade nya kolonier där. Den så kallade Monroedoktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USAs inflytande i Latinamerika.

Efter självständigheten präglades USA annars av motsättningar mellan federalister, dvs anhängare av en stark centralmakt, och förespråkare för en långtgående självbestämmanderätt för delstaterna. Kampen mellan federalister och antifederalister utgjorde grunden för framväxten av politiska partier under slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. I mitten av 1800-talet hade de två partier som än idag dominerar amerikansk politik tagit form: Demokratiska partiet och Republikanska partiet.

Motsättningarna förstärktes av att delstaterna i norr gick i spetsen för en industrialisering och växte sig allt starkare ekonomiskt, samtidigt som delstaterna i södern fortfarande dominerades av bomullsodling och andra jordbruksnäringar. I norr krävde näringslivet skyddstullar för att skydda hemmaindustrin från konkurrens från utländska varor, medan sydstaterna ville ha frihandel för att kunna sälja sina råvaror och köpa färdiga industrivaror så billigt som möjligt.

Slitningarna mellan norr och söder gällde också slavfrågan. På de stora plantagerna i söder arbetade främst svarta slavar som med tvång förts från Afrika sedan 1600-talets början och sydstaterna var inte beredda att lyssna på röster i norr som förespråkade ett avskaffande av slaveriet.

När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 blev konfrontationen total. Elva sydstater bröt sig loss och bildade en egen konfederation. Det blev startskottet till ett förödande inbördeskrig som pågick i fyra år och krävde 600 000 liv. Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865. Lincoln mördades kort därefter av en sydstatsanhängare. Året därpå fick de svarta rösträtt.

Under de närmaste årtiondena efter kriget föll sydstaterna ned i ekonomisk stagnation och rasismen levde kvar, bland annat förföljdes svarta av den vita rasistiska organisationen Ku Klux Klan. I nordstaterna förstärktes däremot den ekonomiska uppgången, inte minst beroende på att järnvägsnätet byggdes ut och kommunikationerna allmänt förbättrades.

Under andra halvan av 1800-talet upplevde USA en stor invandringsvåg. Från 1850 till 1920 mer än fyrfaldigades befolkningen från 25 till 106 miljoner invånare (läs om Emigrationen). Därefter mattades invandringen av.

Efter ett uppror på Kuba, som då hörde till det spanska väldet, förklarade USA 1898 krig mot Spanien. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet.

När första världskriget bröt ut 1914 deklarerade president Woodrow Wilson att USA skulle hålla sig neutralt. Den inhemska opinionen svängde dock under krigets gång och 1917 förklarade USA Tyskland krig. Det bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för deras seger. För att säkra en fortsatt fred tog president Wilson initiativ till Nationernas förbund (NF) föregångare till Förenta nationerna (FN). Organisationen fick dock aldrig den betydelse som avsetts, då isolationistiska stämningar i USA fick kongressen att sätta sig emot ett amerikanskt medlemskap.

I slutet av 1920-talet gick USA in i en period av kraftig ekonomisk tillbakagång, ”den stora depressionen”. Panik uppstod på New York-börsen i oktober 1929 då aktiekurserna rasade. Många företag gick omkull och arbetslösheten sköt i höjden.

I presidentvalet 1932 slogs den sittande presidenten, republikanen Herbert Hoover, ut av demokraten Franklin D Roosevelt som med sitt ekonomiska stimulansprogram ”The New Deal” lade grunden för den moderna välfärdsstaten. Läs om mellankrigstiden >

Roosevelts program resulterade i ett ekonomiskt uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång vid det andra världskrigets utbrott.

Efter ett japanskt bombangrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii i december 1941 gick USA in i kriget på de allierades sida. USA bidrog med stora mängder materiel och trupper och landets insats var även denna gång avgörande för krigsutgången.

Läs i Landguiden om USA:s historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

 

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Den amerikanska kontinentens urinvånare tros ha invandrat från Asien via Berings sund i den smältande inlandsisens spår för 20 000–35 000 år sedan. De äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko har daterats till runt år 12 000 fKr. Kunskapen om att bruka jorden fick långsamt fäste, och kring 3000 år fKr odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona. De första spåren av byliv härrör från 300 år f Kr. När den europeiska koloniseringen inleddes på 1500-talet fanns det troligen en ursprungsbefolkning på flera miljoner människor som var utspridda över den nordamerikanska kontinenten där olika kulturer etablerats på skilda håll.

De första européer som kom till Amerika var vikingar som på 1000-talet landade på olika platser utefter Atlantkusten där kortvariga bosättningar upprättades. Koloniseringen inleddes inte förrän efter att Christopher Columbus anlänt till ”Nya världen” 1492. Columbus som var på jakt efter en ny sjöväg till Indien trodde att han nått sitt mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg namnet indianer. Läs om nya tidens upptäcktsresor >

Columbus kom dock aldrig till vad som idag är USA utan seglade omkring i Västindiens övärld samt gjorde strandhugg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckosamma överfart inspirerade dock andra. Framför allt engelsmän och holländare upprättade kolonier och fransmän och spanjorer kom till de södra delarna av dagens USA. Det fanns också en kortlivad svensk koloni, New Sweden, intill Delawarefloden 1638–1655.

Uppdaterad: 21 oktober 2018
Publicerad: 14 oktober 2010

Annons

Artiklar om USA:s historia

M
Leif Löwegren och Robert de Vries
2018-10-20
Kampen om landområden i Nordamerika mellan ärkefienderna Frankrike och England började redan i slutet av 1600-talet. Men det är framförallt kolonialkrigen kring mitten av 1700-talet, i samband...
L
Carsten Ryytty
2018-08-29
Benjamin Franklin (1706-1790) var boktryckare, filosof, statsman, naturvetare och uppfinnare. Han betraktas som en av den amerikanska nationens fäder och var en av kolonisternas viktigaste...
M
Magnus Västerbro
2018-08-27
Harriet Tubman föddes som slav men lyckades nå friheten genom att rymma. Hon ägnade därefter hela sitt liv åt den livsfarliga kampen mot slaveriet och blev den underjordiska järnvägens mest...
M
Magnus Västerbro
2018-03-14
Under hela sitt liv hade Rosa Parks varit frustrerad och arg över de orättvisor som hon och alla andra afroamerikaner tvingats utstå i det amerikanska samhället. Till slut fick hon nog och slog...
M
Natur & Kultur
2018-01-26
Den 1 juli 1776 samlades en grupp män i staden Philadelphia i Pennsylvania. De kom från alla de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika. Den här morgonen väntade deras viktigaste uppdrag – de...
M
Magnus Västerbro
2018-01-06
Den amerikanska självständighetsförklaringen utropades den 4 juli 1776. I den förklarades de 13 nordamerikanska kolonierna fristående från Storbritannien. Ingen kunde kanske ana det då, men...
M
Carsten Ryytty
2017-08-31
Slaget om Iwo Jima ägde rum mellan 19 februari och 26 mars 1945. Striderna var oerhört blodiga och räknas som det näst sista stora slaget som utkämpades i Stilla havet under andra världskriget...
L
Carsten Ryytty
2017-07-23
Frihetsgudinnan (på engelska heter den Statue of Liberty ) är staden New Yorks förnämsta symbol. I över 130 år har den kolossala statyn hälsat miljontals resande välkomna till USA...
L
Carsten Ryytty
2017-07-22
Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett...
M
Carsten Ryytty och Robert de Vries
2017-04-22
Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 600 000 soldater dog under konflikten. Inte ens 1900-talets alla krig tillsammans, inklusive de två...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-10-07
Washington den 20 januari 1941. Omkring en miljon människor befinner sig vid Capitolium och längs Pennsylvania Avenue. Franklin Roosevelt ska för tredje gången avlägga eden såsom USA:s president...
M
Mattias Axelsson
2016-04-08
En gräns är den fiktiva linje som går mellan två länder. Många gränser är helt oproblematiska och det blir aldrig någon diskussion om dem. Men här kommer listan över fem gränser som är både...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
M
Mattias Axelsson
2016-03-11
En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck...
M
Carsten Ryytty
2016-03-06
Söndagen den 7 december 1941 anföll japanska plan och ubåtar den amerikanska flottan i Pearl Harbor på Hawaii. Anfallet kom som en fullständig överraskning och innebar att USA gick aktivt in i...

Sidor

Podcast om USA:s historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-16

USA är ett land vars politiska system skiljer sig mycket från t.ex. det svenska. Mattias, Julia och Kristoffer reder ut vad som är vad.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-06

Julia, Mattias och Kristoffer försöker att reda ut varför det i USA bara finns två stora partier. Vi benar ut hur valsystemet (majoritetsval) fungerar och varför det leder till att Demokraterna och Republikanerna dominerar politiken i USA. Vi förklarar också skillnaderna mellan de två partierna.

Länkar om USA:s historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Under sin offensiv genom sydstaterna lämnade general William Tecumseh Sherman död och förödelse efter sig. Han betraktade civil­befolkningen som ett militärt mål och brände städerna i en total krigföring...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Slaget vid Little Bighorn. Den 25 juni 1876 red 7. kavalleriet till anfall för att driva bort indianerna från Black Hills Wyoming. Men hövding Sitting Bull hade kraftsamlat en stor indianarmé, delvis beväpnad med bättre skjutvapen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Pea Ridge 1862. En numerärt överlägsen sydstatsarmé under Earl van Dorn hade möjligheten att vinna en avgörande seger i Arkansas. Men en skrivbordsofficer från nord utmanövrerade den äregirige generalen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om när vilda västern var som värst. 1865 var det amerikanska inbördeskriget över, och hoppfulla nybyggare drog västerut. Med dem följde en svans av lycksökare som sökte äventyr eller snabba pengar...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Carlsson-Lénart berättar om 20 svenska platser i USA. Det finns över tusen ort- och platsnamn i USA med svenska rötter...

Spara som favorit
          

Harriet Tubman var en av den underjordiska järnvägens mest legendariska konduktörer. Hon föddes in i slaveriets bojor, men slog sig fri och ägnade hela sitt liv åt den livsfarliga frigörelsekampen.

I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.

Vill du veta mer om Harriet Tubman och 1800-talets USA? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Harriet Tubman. The road to freedom av Catherine Clinton; Harriet Tubman. Conductor on the Underground Railroad av Anne Petry; The life of Harriet Tubman Moses of the Underground Railroad av Anne E. Schraff; Slaveri en världshistoria om ofrihet (del 3, 1800 till nutid) av Dick Harrison

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:53 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om några folkmord eller andra grova brott som ägt rum under 1800-talet och 1900-talet. Här berörs folkmordet i Kambodja 1975-1979, brott mot mänskligheten mot hazarer, massakern i Srebrenica 1995, armeniska folkmordet 1915-1917, Sovjetunionens brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda 1994, brott mot mänskligheten i Darfur, brott mot mänskligheten i Irak mot kurder, brott mot mänskligheten i Nordamerika mot ursprungsbefolkningen.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:27 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Martin Luther King och den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1960-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:13 min) av SO-läraren Håkan som berättar om Elvis Presleys inflytande på musik och ungdomskultur under efterkrigstiden.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:42 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om den amerikanska revolutionen och hur USA kom till. Här berörs bakgrund (orsaker), händelseförloppet samt några följder av USA:s tillkomst.

Spara som favorit
          

Artikel i Läkartidningen där det berättas om sjukdomar, skador och sjukvård under det amerikanska inbördeskriget - ett av historiens dödligaste krig. Av soldaterna i kriget, drygt tre och en halv miljon, avled 618 000. Endast en tredjedel av dödsfallen berodde på stridsskador. Dödligheten berodde framför allt på sjukdomar. I förläggningarna rådde trängsel, brist på sanitet och dåligt skydd mot kyla och hetta. Detta kombinerades med usel personlig hygien och bristfällig föda...

Spara som favorit
          

Faktasida på finska Yle där du kan läsa kortfattat om kalla kriget. Här berättas bland annat om Berlinblockaden, kapprustning, kärnvapen och månlandningen. Det kalla kriget bottnade i stormakternas ideologiska skillnader. Västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, samtidigt som Sovjetunionen förespråkade en statligt styrd planekonomi och diktatur. En konflikt blev oundviklig i längden...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om USS Monitor och slaget vid Hampton Roads. Historiens första sjöstrid mellan två bepansrade fartyg fick stor betydelse för det amerikanska inbördeskriget. I mars 1862 vände svenskfödde John Ericssons unika farkost Monitor krigslyckan för nordstaterna...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om hur Sierra Leone blev räddningen för frigivna amerikanska slavar. Under amerikanska frihetskriget rymde tiotusentals slavar från sina ägare för att slåss för den brittiska kolonialmakten. De lockades av britternas löfte om att alla slavar som stridit för dem skulle friges efter kriget...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Martin Luther King, medborgarrättsrörelsens främste ledare. Han mördades 1968 för sin kamp för de svartas rättigheter...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om USA:s "search and destroy-taktik" under Vietnamkriget. USA lade all kraft på att leta upp och förgöra så många gerillaförband som möjligt när landet drogs in i Vietnamkriget. Den brutala taktiken ledde aldrig till några militära framgångar men slog hårt mot den vietnamesiska civilbefolkningen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:06 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Vietnamkriget 1955-1975.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:12 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Koreakrigets bakgrund och händelseförlopp.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där Magnus Västerbro berättar om bröderna Dalton -vilda Västerns mest beryktade bankrånare. Deras äldste bror var sheriff och flera av de yngre bröderna Dalton försökte följa i hans fotspår. Men när de inte fick betalt bytte de sida och blev beryktade som USA:s främsta bank- och tågrånare...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor deras frihet i utbyte mot...

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring 17 miljoner människor livet...

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick fäste i några av Europas...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Nordamerikas ursprungsbefolkning har levt i de områden som idag utgör USA och Kanada i tusentals år. Ursprungsfolken har med tiden fördelats i...

Geografi med fokus på USA. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar USA:s geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning till...

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och NATO). Kalla krigets drivkraft...