Adelssläkten Brahe är känd sedan 1440-talet och blev utslocknad 1930. Braheätten var nära besläktad med Vasaätten och den första i Sverige att upphöjas i grevligt stånd (1561).
Den förste att bära grevetiteln var Per (Peder) Brahe d.ä. (1520-1590), riksdrots. Han var systerson till Gustav Vasa och hade som nyfödd förlorat sin far Joakim vid Stockholms blodbad. Morbrodern gjorde honom dock till riksråd 1544 som tack för hans insatser under Dackefejden. Han var också lojal mot sin kusin Erik XIV, som gav honom Visingsö som grevskap. Efter att ha tjänat som diplomat och fältherre under nordiska sjuårskriget gick han 1568 över till sin andre kusin Johan och gjordes av denne till riksdrots. Han stödde dock den aristokratiska oppositionen inför mötet i Reval 1589 (Erik Sparre var gift med en av hans döttrar) och förlorade strax före sin död drotsämbetet och en del av sina egendomar.
ANNONS
ANNONS
Per Brahe d.ä. är även känd för sitt författarskap, dels av religiösa skrifter och en historik över Gustav Vasas regering, dels - och främst - för sin Oeconomia eller huuszholdzbook, for ungt adelsfolck. Där ges råd om hur en adelsman skall uppfostras, hur han ska föra sig vid hovet och hur han ska förvalta sina gods.
Per Brahes söner Erik (1552-1614), Gustav (1558-1615) och Abraham (1570-1630) anslöt sig alla till sin syssling Sigismund mot hertig Karl (IX) och deltog i slaget vid Stångebro 1598. Gustav, som hade ett förhållande med Sigismunds syster Anna Vasa, lämnade efter nederlaget Sverige och slutade som fältmarskalk i Polen. Erik och Abraham valde att gå över till hertigen och deltog i domstolen före Linköpings blodbad. Medan Erik, som var katolik, därefter försvann till Polen gick Abraham i Karls tjänst och blev ståthållare över Norrland, riksråd och bisittare i Svea hovrätt.
Deras bror Magnus (1564-1633), som tagit ställning för hertigen redan före Stängebro, gick det bäst för. Han fick överta grevskapet Visingsborg från den äldste brodern, blev riksmarsk, riksdrots och president i Svea hovrätt under Gustav II Adolf.
Människor har alltid bott i närheten av vatten, vid sjöar, älvar och hav. Några av de öar som ligger i Sveriges största sjöar har sin egen historia. Här följer några historiska fakta om sex öar i svenska sjöar...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om Per Brahes tid i Finland. Mitt under 30-åriga kriget kommer greve Per Brahe 1637 till Finland som generalguvernör. Han finner en försummad och illa skött del av riket och sätter in kraftåtgärder för att modernisera den östra riksdelen, bland annat grundar han universitet i Åbo. Brahe kom i "grevens tid".
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia där historikern Bo Eriksson berättar den sanna historien om Per Brahe d.ä. (1520–1590). - Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar! - Dessa ord var Per Brahe den äldres ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga. I programmet får du möjlighet att bekanta dig med 1500-talets meste doldis - en man som själv hade kunnat göra anspråk på den kungliga tronen... Se även kort artikel i Wikipedia.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om släkten Brahe och Brahehus på Visingsö. Släkten Brahe spelade under flera sekler en stor roll för trakten kring Vättern. Vi känner den genom allt från noggranna veckoscheman till en dagbok i chiffer. I dag står endast råa och trasiga murar kvar av det lustslott som en gång var Brahehus...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om släkten Brahes historia. En av Sveriges genom tiderna mäktigaste grevar föddes för fyrahundra år sedan – Per Brahe den yngre. Men han var långt ifrån den enda färgstarka personligheten i en adelssläkt som dog ut 1930...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Ebba Brahe (1596-1674). Hon föddes in i den politiska eliten och hade som ung en affär med Gustav II Adolf. Hela sitt liv strävade hon efter att utöka familjens inflytande. Byggenskap, bruksnäring och barnafödande gjorde henne till en av Sveriges mäktigaste kvinnor...