Ingår i en artikelserie

Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget

Lästid 5 minuter

Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades. Då hade redan ett uppror slagits ner i Dalarna. Och fler följde.

Artikel

Bild: Kathleen Cohen

Gustav Vasa lät bl.a. översätta Bibeln till svenska. Målning av Johan Gustav Sandberg (1782 - 1854)

Sverige blir ett sammanhållet rike

I Dalarna var det många som var besvikna på Gustav Vasa. De hade ju hjälpt honom till makten och hade därför förväntat sig belöningar. I stället krävdes de på nya skatter. De var samtidigt också upprörda över kungens hårdhänta behandling av kyrkan.

Vintern 1530 kom skatteindrivarna till Dalarna för att ta upp den nya klockskatten. Kungen hade nämligen bestämt att varje församling skulle lämna en kyrkklocka i skatt. Klockorna skulle smältas och kopparn sändas till Hansan som avbetalning på skulden. Nu reagerade många på vad de tyckte var kungens plundringar.

ANNONS

Hela Dalarna reste sig mot Gustav Vasa. Genom listiga knep och rena lögner försökte kungen försvaga upprorsviljan. Det dröjde tre år innan Gustav Vasa med många knektar och adelns stöd kom till Dalarna för att slå ner upproret. Alla upprorsledare greps och avrättades. Dalarnas självständighet skulle krossas en gång för alla.

Dackefejden

I Småland protesterade bönderna mot de höga skatterna och kungens förbud mot att sälja oxar och smör över gränsen till danska Blekinge. Fisket beskattades och överallt snokade kungens fogdar. Också här ogillade bönderna att kungen plundrade kyrkorna på silver. Dessutom ville man behålla sin katolska tro.

Ett uppror bröt ut. Hösten 1542 kunde bönderna, genom att ligga i bakhåll i de täta småländska skogarna, besegra kungens utsända knektar. Nu behärskade bönderna stora delar av Småland och Östergötland. Deras ledare Nils Dacke kunde fira jul på Kronobergs slott i Växjö.

Bild: SO-rummet.se

Under Gustav Vasas tid vid makten inträffade flera stora bondeuppror. Värst blev Dackefejden 1542-1543, när bönder från Småland, östra Västergötland, Öland och södra Östergötland reste sig mot kungen. Till slut kunde dock kungen med hjälp av värvade knektar återta kontrollen över regionen.

Som vanligt använde sig Gustav Vasa av olika knep för att komma åt upprorsmakarna. Han skickade bland annat ut brev som lovade frihet för dem som gav upp. I andra brev beskrevs Dacke som en falsk och opålitlig person.

I februari 1543 slog Gustav Vasa till. Dacke gjorde misstaget att möta kungens här i öppen terräng och bönderna besegrades fullständigt. Och nu visade det sig hur falska kungens alla löften var: Gustav Vasa lät sina soldater härja fritt i Småland. Först när hela landsändan var ödelagd drog han tillbaka sina trupper.

Början till ett modernt Sverige

Gustav Vasa tvingade alltså samman landskapen till ett enat rike. Sverige blev en nationalstat med ungefär en halv miljon invånare. Med nationalstat menas att statens medborgare har samma etniska och kulturella bakgrund.

Gustav Vasas fogdar tog över adelsmännens makt. På så sätt stärkte kungen sin position ytterligare. Med Gustav Vasas Bibel 1541 lades grunden till ett enhetligt riksspråk, präglat av mellansvensk dialekt. Tidigare hade dialekter och stavning skilt sig åt mycket mellan landets olika delar.

Tyrann eller landsfader?

När han ville kunde Gustav Vasa vara både glad och trevlig. Han tyckte till exempel om musik i goda vänners sällskap. Men hur ska man bedöma hans insatser? Hans anhängare och många historiker har sagt att han var en skicklig men sträng landsfader. En del forskare menar att svenskarna fick det mycket bättre under hans regering.

Bild: SO-rummet.se

"Riksbyggaren" som motiv på en gammal tusenlapp. Gustav Vasa är en av Sveriges mest omskrivna kungar.

Under sina nästan fyrtio år som kung var Gustav Vasa ständigt misstänksam mot alla omkring sig. Flera av hans medarbetare – som tvingades fly eller hotades med stränga straff – tyckte att han var en brutal och hänsynslös typ. Han drog sig uppenbarligen inte för lögner, löftesbrott och mord. Hans sätt att samla på sig gods och guld visar på en stor girighet. När det kom till att skaffa sig ägodelar struntade han fullständigt i lag och rätt.

Gustav Vasa stärkte statens makt. Han höjde skatterna och såg till att de drevs in effektivt. Han var skicklig på att skriva brev med hot och krav. Gustav uttryckte sig slagkraftigt och med rå humor. Samtidigt var han försiktig, han klämde inte åt sina motståndare förrän han var säker på framgång. Gustav Vasa var en ovanligt skicklig politiker, annars hade han aldrig lyckats med att bygga det svenska riket.

ANNONS

Hans grepp om kyrkan gjorde att han kunde använda predikstolen för att sprida sin propaganda. Prästerna var tvungna att läsa upp hur han hade befriat fädernelandet från den onde och tyranniske Kristians grepp. Detta upprepades om och om igen – i kyrkorna och i tryckta broschyrer. Han hindrade dem som ville skriva något negativt om honom, och stödde dem som skrev positivt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Varför inträffade upproren mot kung Gustav Vasa

a) i Dalarna?

b) i Småland?
Vilka var de viktigaste insatserna som Gustav Vasa gjorde för Sverige
God landsfader eller tyrann? Hur bedömer du Gustav Vasa?
Du deltog i Dackes uppror. Skriv en berättelse om dina upplevelser.

M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

S LÄS MER: Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

M LÄS MER: Gustav Vasa - tyrann eller landsfader? (artikelserie)

M LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

S LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa

S LÄS MER: Den svenska reformationen och tiden efter

S LÄS MER: Dalupproren mot Gustav Vasa

M LÄS MER: Kalmarunionen

S LÄS MER: Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

S LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia

L PODCAST: Vasatiden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Texten har ingått i läroboken Direkt Historia tidigare utgiven av Bonnier Utbildning.

Artikelserie om Gustav Vasa - tyrann eller landsfader?

1 Gustav Vasa - befrielsekriget, Hansan och reformationen

2 Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 9 augusti 2025

Publicerad: 8 mars 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Drottning Kristina ökade adelns makt

av: Lars Hildingson

2025-03-01

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström

2023-11-15

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson

2023-06-22

Lästid 4 minuter

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

av: Lars Hildingson

2023-06-19

Lästid 6 minuter

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades om att genomdriva reformationen i Sverige...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio