Ingår i en artikelserie + Visa hela artikelserien

Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget

Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades. Då hade redan ett uppror slagits ner i Dalarna. Och fler följde.

Bild:

Kathleen Cohen

Gustav Vasa lät bl.a. översätta Bibeln till svenska. Målning av Johan Gustav Sandberg (1782 - 1854)

Sverige blir ett sammanhållet rike

I Dalarna var det många som var besvikna på Gustav Vasa. De hade ju hjälpt honom till makten och hade därför förväntat sig belöningar. I stället krävdes de på nya skatter. De var samtidigt också upprörda över kungens hårdhänta behandling av kyrkan. Läs om Gustav Vasa, befrielsekriget, Hansan och reformationen >

Vintern 1530 kom skatteindrivarna till Dalarna för att ta upp den nya klockskatten. Kungen hade nämligen bestämt att varje församling skulle lämna en kyrkklocka i skatt. Klockorna skulle smältas och kopparn sändas till Hansan som avbetalning på skulden. Nu reagerade många på vad de tyckte var kungens plundringar.

Hela Dalarna reste sig mot Gustav Vasa. Genom listiga knep och rena lögner försökte kungen försvaga upprorsviljan. Det dröjde tre år innan Gustav Vasa med många knektar och adelns stöd kom till Dalarna för att slå ner upproret. Alla upprorsledare greps och avrättades. Dalarnas självständighet skulle krossas en gång för alla.

Dackefejden

I Småland protesterade bönderna mot de höga skatterna och kungens förbud mot att sälja oxar och smör över gränsen till danska Blekinge. Fisket beskattades och överallt snokade kungens fogdar. Också här ogillade bönderna att kungen plundrade kyrkorna på silver. Dessutom ville man behålla sin katolska tro.

Ett uppror bröt ut. Hösten 1542 kunde bönderna, genom att ligga i bakhåll i de täta småländska skogarna, besegra kungens utsända knektar. Nu behärskade bönderna stora delar av Småland och Östergötland. Deras ledare Nils Dacke kunde fira jul på Kronobergs slott i Växjö.

Bild:

SO-rummet.se

Under Gustav Vasas tid vid makten inträffade flera stora bondeuppror. Värst blev Dackefejden 1542-1543, när bönder från Småland, östra Västergötland, Öland och södra Östergötland reste sig mot kungen. Till slut kunde dock kungen med hjälp av värvade knektar återta kontrollen över regionen.

Som vanligt använde sig Gustav Vasa av olika knep för att komma åt upprorsmakarna. Han skickade bland annat ut brev som lovade frihet för dem som gav upp. I andra brev beskrevs Dacke som en falsk och opålitlig person.

I februari 1543 slog Gustav Vasa till. Dacke gjorde misstaget att möta kungens här i öppen terräng och bönderna besegrades fullständigt. Och nu visade det sig hur falska kungens alla löften var: Gustav Vasa lät sina soldater härja fritt i Småland. Först när hela landsändan var ödelagd drog han tillbaka sina trupper.

Början till ett modernt Sverige

Gustav Vasa tvingade alltså samman landskapen till ett enat rike. Sverige blev en nationalstat med ungefär en halv miljon invånare. Med nationalstat menas att statens medborgare har samma etniska och kulturella bakgrund.

Gustav Vasas fogdar tog över adelsmännens makt. På så sätt stärkte kungen sin position ytterligare. Med Gustav Vasas Bibel 1541 lades grunden till ett enhetligt riksspråk, präglat av mellansvensk dialekt. Tidigare hade dialekter och stavning skilt sig åt mycket mellan landets olika delar.

Tyrann eller landsfader?

När han ville kunde Gustav Vasa vara både glad och trevlig. Han tyckte till exempel om musik i goda vänners sällskap. Men hur ska man bedöma hans insatser? Hans anhängare och många historiker har sagt att han var en skicklig men sträng landsfader. En del forskare menar att svenskarna fick det mycket bättre under hans regering.

Bild:

SO-rummet.se

"Riksbyggaren" som motiv på en gammal tusenlapp. Gustav Vasa är en av Sveriges mest omskrivna kungar.

Under sina nästan fyrtio år som kung var Gustav Vasa ständigt misstänksam mot alla omkring sig. Flera av hans medarbetare – som tvingades fly eller hotades med stränga straff – tyckte att han var en brutal och hänsynslös typ. Han drog sig uppenbarligen inte för lögner, löftesbrott och mord. Hans sätt att samla på sig gods och guld visar på en stor girighet. När det kom till att skaffa sig ägodelar struntade han fullständigt i lag och rätt.

Gustav Vasa stärkte statens makt. Han höjde skatterna och såg till att de drevs in effektivt. Han var skicklig på att skriva brev med hot och krav. Gustav uttryckte sig slagkraftigt och med rå humor. Samtidigt var han försiktig, han klämde inte åt sina motståndare förrän han var säker på framgång. Gustav Vasa var en ovanligt skicklig politiker, annars hade han aldrig lyckats med att bygga det svenska riket.

Hans grepp om kyrkan gjorde att han kunde använda predikstolen för att sprida sin propaganda. Prästerna var tvungna att läsa upp hur han hade befriat fädernelandet från den onde och tyranniske Kristians grepp. Detta upprepades om och om igen – i kyrkorna och i tryckta broschyrer. Han hindrade dem som ville skriva något negativt om honom, och stödde dem som skrev positivt.