Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)
Under perioden 1555-1660 utkämpades fem stycken krig mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden var den livländska ordensstatens upplösning. Därigenom uppstod ett maktvakuum i Baltikum som svenskar, ryssar, polacker och danskar tävlade om att fylla, bl.a. i syfte att kontrollera den ryska handeln.
Sedan engelsmännen 1553 funnit sjövägen till norra Ryssland och börjat driva handel där uppstod följaktligen ett svenskt intresse att expandera även mot Ishavskusten. Den medeltida gränsen i Finland var dessutom omstridd. Ur de ständiga gränsfejderna utvecklades det första kriget 1555-1557, vilket dock avslutades utan territoriella förändringar.
ANNONS
ANNONS
Genom att erövra Narva 1558 nådde ryssarna slutligen fram till Östersjön och gick 1570 till angrepp mot de svenska besittningarna i Estland. Därmed inleddes det andra kriget 1570-1595 ("nordiska 25-årskriget"). Det var under detta krig som Johan III och tsar Ivan IV ("den förskräcklige") växlade sina berömda skällebrev, vilka är enastående i diplomatins historia. Finland drabbades svårt av inkvarteringar och ryska härjningar, och först när även Polen gått i krig mot Ryssland fick Sverige övertaget i striderna.
Genom Pontus De la Gardies erövring av Narva 1581 utestängdes ryssarna på nytt från Östersjön. Ett stillestånd ingicks i augusti 1583 och kom att förlängas upprepade gånger de följande åren. Åren 1590-1593 blossade striderna upp på nytt. Ryssarna återtog då de områden de förlorat i Ingermanland och Keksholm, medan svenskarna gjorde ett misslyckat försök att tränga fram till Vita havsområdet. I Teusinafreden 1595 misslyckades Sverige med att få den förmånliga gränsjustering i norr som eftersträvats.
Efter 1598 försjönk Ryssland i ett virrvarr av inbördesstrider, som Polen och Sverige blandade sig i. I februari 1609 undertecknades en svensk-rysk allians i Viborg, enligt vilken Sverige i utbyte mot Keksholms län skulle ge militär hjälp mot polackerna och mot tronpretendenten Dmitrij i Moskva. Jakob De la Gardies erövring av Moskva 1610 slutade i fiasko, men 1611 i stormades Keksholm, som ryssarna vägrat överlämna. I juli intogs även staden Novgorod, som i ett avtal ställde sig under den svenske kungens beskydd och uttalade en önskan att få en av Karl IX:s söner som tsar. Sedan Gustav Adolf bestigit tronen på hösten samma år blev Gustav Adolfs yngre bror Karl Filip den aktuelle kandidaten. Efter en folkresning i Moskva valdes dock en medlem av adelssläkten Romanov till rysk tsar 1613, och denna dynasti skulle behålla tronen fram till 1917.
Sveriges engagemang i Ryssland skulle fortsätta under Gustav II Adolf.
Det första kriget under Gustav II Adolfs ledning var en fortsättning på Karl IX:s ryska krig. Sedan försöket att etablera Vasaätten på den ryska tronen misslyckats återupptog den svenska armén sina operationer 1613. Genom engelsk medling slöts 1617 freden i Stolbova, som gav Sverige Ingermanland, Kexholm och Nöteborg samt ett skadestånd på 20 000 rubler. Därmed blev Finska viken en svensk insjö och Ryssland tillbakapressat bortom Ladoga.
I sitt tal till ständerna efter fredsslutet förklarade Gustav II Adolf att den oroliga gränsen i öster nu hade säkrats för all framtid. Historikern Arthur Attman har dock hävdat att freden var en besvikelse för Sverige, eftersom man än en gång misslyckades med att få tillgång till Ishavskusten i norr och total kontroll över de ryska handelsvägarna.
Det andra kriget ("livländska kriget") började som ett ryskt anfall sommaren 1656 i syfte att utnyttja Sveriges besvärliga läge i det polska kriget (Karl X Gustavs polska krig) för att åter tränga fram till Östersjön. Dorpat (nuvarande Tartu) och flera andra städer intogs, Riga belägrades och landsbygden ödelades med omfattande befolkningsnedgång som följd. Ett vapenstillestånd ingicks sommaren 1658 och permanentades genom freden i Kardis i juni 1661, varvid gränserna från 1627 återställdes.
LÄS MER: Rysslands historia
LÄS MER: Vasatidens Sverige
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
Text: Gunnar Åselius (professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan) och Stig Hadenius (historiker och professor i journalistik)
Här nedan hittar du material som kan relateras till svenska krig mot Ryssland (1555-1660).
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)
Resande Man
1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.
Artiklar om Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)
Armén och flottan under Vasatiden
Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....
Armén och flottan under stormaktstiden
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Länkar om Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)
Karl IX - Vasadynastins maktlystna minsting
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om hertig Karl (Karl IX), den sista Vasasonen som hamnade i skuggan av sina bröder - men som genom enträget kämpande och slugt planerande erövrade Sveriges tron som kung Karl IX.
SFV om: Teusinafreden
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa kortfattat om freden i Teusina 1595. Teusinafreden, ingicks den 18 maj 1595 i en by i Ingermanland, nära staden Ivangorod...
Jakob de la Gardie och marschen mot Moskva 1610
För 400 år sedan lyckades en svensk fältherre med något som otalet andra fältherrar efter honom skulle misslyckas med - att erövra Moskva. Vetenskapsradion Historia (15 min) berättar historien om Jakob de la Gardie och hans marsch mot den ryska huvudstaden 1610, under en tid då Ryssland var sönderslitet av inbördeskrig och Sverige hoppades få kontroll över den värdefulla ryska pälshandeln...
ANNONS
ANNONS
Svenska krig från 1521 till 1814
På Hans Högmans hemsida berättas kortfattat om de flesta krig som Sverige deltagit i från 1500-talet till Sveriges sista krig 1814. Du kan också läsa om olika fältslag och sjöslag under perioden.