Den iskalla vintern kom svenskarna till hjälp. Den 30 januari 1658 gick den svenska armén över isen som lagt sig på Lilla Bält, till Fyn. I början av februari månad fortsatte armén vågspelet över Stora Bält via öarna Tåsinge, Langeland och Lolland mot Själland (se karta). Hade isen brustit kunde stora delar av armén ha gått under.
Tåget över Bält räknas som ett av krigshistoriens mest djärva militära operationer – och det lyckades!
När den svenska armén hotade att erövra Köpenhamn tvingades danskarna att sluta fred med Sverige. Freden i Roskilde undertecknades den 26 februari 1658 och innebar mycket stora landförluster för Danmark-Norge . Danmark avträdde Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm, medan Norge avträdde Bohuslän och Trondheims län. Halland, som Sverige hade fått som pant i 30 år genom freden i Brömsebro 1645, blev nu permanent svenskt (se karta).
I och med det nya fredsavtalet hade Sverige definitivt klivit fram som Nordens och Östersjöområdets starkaste makt. Det maktpolitiska läget i norra Europa hade förändrats dramatiskt på några årtionden. Danmark hotade inte längre Sverige utan läget hade blivit det motsatta.
I enlighet med freden i Roskilde skulle den svenska armén återvända till Sverige så fort vädret tillät. Den svenske kungen hade emellertid andra planer. Redan i augusti 1658 bröt Karl X Gustav freden och angrep Danmark på nytt. Målet var att erövra resten av landet och få kontroll över Öresund. Svenska styrkor belägrade Köpenhamn, men angreppet misslyckades sedan Danmark hade fått stöd av bland annat Nederländerna.
Freden i Köpenhamn 1660 kom till efter påtryckningar och medling från Frankrike, England) och Nederländerna. Sverige lämnade tillbaka Bornholm till Danmark och Trondheims län till Norge, men behöll Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. De tre stormakterna ville hindra både Sverige och Danmark-Norge från att ensamt kontrollera Öresund och sjövägen mellan Nordsjön och Östersjön.
Freden mellan ärkefienderna Sverige och Danmark blev inte särskilt långvarig. Hösten 1675 förklarade Danmark återigen krig mot Sverige, och i juni 1676 landsattes en dansk invasionsarmé i Skåne. Det var startskottet på det skånska kriget 1675-1679.
För människorna i Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän innebar freden att de plötsligt fick en ny kung och tillhörde ett annat land. Förändringen skedde dock inte över en natt. Danska lagar och kyrkliga seder levde kvar under en tid. Senare under 1600-talet införde de svenska myndigheterna svensk lag, kyrkoordning, undervisning och förvaltning. Denna långvariga förändring brukar kallas försvenskningen.
M LÄS MER: Tåget över Bält
S LÄS MER: Freden i Köpenhamn 1660
S LÄS MER: Sveriges krig mot Danmark (1611-1660)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Gösta Johannesson, Skåne, Halland och Blekinge: om Skånelandskapens historia, Norstedts, 1984
Lars Ericson Wolke, 1658 – tåget över Bält, Historiska Media, 2008
Susanna Hedenborg m.fl., Sveriges historia, Norstedts, 2006
Harald Gustafsson, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, Studentlitteratur, 2017
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
