Tagg om freden i Roskilde 1658
Bild:
Sverige när det var som störst 1658.

Freden i Roskilde

År 1657 befann sig den svenska armén under ledning av Karl X Gustav i Polen. Den danske kungen Fredrik III var därför övertygad om att Sverige var militärt försvagat på hemmaplan. Dessutom hade Ryssland förklarat Sverige krig.

Från dansk synvinkel var det ett ypperligt tillfälle att anfalla Sverige.

Danskarna anföll först svenska Bremen (se karta) och därefter förlades den danska flottan utanför Bornholm. Den danska planen gick ut på att överraska den svenska flottan som förväntades återvända från Polen med de svenska soldaterna för att landstiga i Skåne. Men den svenske kungen Karl X Gustav valde en helt annan strategi för att slå tillbaka mot danskarna. Via landvägen genom norra Tyskland bröt den svenska armén in i Jylland.

Den iskalla vintern kom svenskarna till hjälp och den 30 januari 1658 gick den svenska armén över isen som lagt sig på Lilla Bält. I början av februari månad upprepades detta militära vågspel när svenskarna gick över Stora Bält (se karta). Hade isarna inte hållit hade merparten av den svenska armén gått under och Sverige hade därefter varit i stort sett hjälplöst inför ett större fientligt anfall. Tåget över Bält räknas som ett av krigshistoriens mest djärva militära operationer - och det lyckades!

Då den svenska armén hotade att erövra Köpenhamn tvingades danskarna att sluta fred med Sverige. Den efterföljande "freden i Roskilde" blev en katastrof för dansk del. Danmark tvingades avstå Skånelandskapen (Skåne, Blekinge, Halland) samt Bohuslän, Bornholm och Trondheims län (se karta).

I och med det nya fredsavtalet hade Sverige definitivt klivit fram som Nordens och Östersjöområdets starkaste makt.

I enlighet med freden i Roskilde skulle den svenska armén återvända till Sverige så fort vädret tillät. Den svenske kungen hade emellertid andra planer. Han hade nu beslutat sig för att erövra hela Danmark. Trots att bland annat Nederländerna vid det här läget hade ställt sig på Danmarks sida i konflikten, inledde svenskarna en belägring av den danska huvudstaden. Men företaget misslyckades. Vid den påföljande freden i Köpenhamn 1660 fick Sverige - efter nederländsk medling - lämna tillbaka Bornholm och Trondheims län till Danmark. Sverige kom därmed ganska lindrigt undan och fick behålla merparten av vad som tidigare vunnits vid freden i Roskilde. Orsaken till det var att Nederländerna (och även England) inte ville att ett av de nordiska länderna ensamt kontrollerade Öresund (och fick monopol på tullintäkter samt själva kunde bestämma vilka som fick segla in och ut i Östersjön). Det låg därför i de icke-nordiska sjömakternas och handelsnationernas intresse att hålla Öresund delat och därigenom skapa maktbalans i området.

Freden mellan ärkefienderna Sverige och Danmark blev inte särskilt långvarig. Hösten 1675 förklarade Danmark återigen krig mot Sverige, och i juni 1676 landsattes en dansk invasionsarmé i Skåne. Det var startskottet på det skånska kriget 1675-1679.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här nedan hittar du material som kan relateras till freden i Roskilde 1658.

Publicerad: 
06 februari 2018

Annons

Artiklar om Freden i Roskilde

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...

Länkar om Freden i Roskilde

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Karl X Gustavs militära vågspel 1658. Vintern 1658 stod Sveriges kung Karl X Gustav med sin armé på den danska halvön Jylland. Då bestämde han sig för att tåga rakt över isen mot Köpenhamn. Marschen blev ett av historiens mest vågade anfall...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Hallandsposten där du kan läsa om försvenskningen av Skåne och det skånska kriget. Vad skedde egentligen efter Roskildefreden?

Spara som favorit
          

Genomgång (11:32 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Karl X Gustav och Karl XI - de lite mindre kända stormaktskungarna.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:47 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar om kungarna Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Här får du också veta lite om hur det var att vara barn under den här tiden.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om fiendeskapen mellan Danmark och Sverige under 1500-talet och 1600-talet. Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa, och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Men under flera århundraden var Sverige och Danmark bittra fiender, och en avgörande faktor i denna ovänskap var kampen om Skåneland...

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Karl X Gustav (1622-1660) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

I SR:s Vetenskapsradion Historia kan du lyssna på ett program (ca 25 min) som handlar om freden i Roskilde - dess orsaker och följder. Den 26 februari 1658 slöt Sverige sin kanske mest framgångsrika fred någonsin. Efter en snabb offensiv hade Karl X Gustaf lyckats med det omöjliga och marscherat över de danska sundens isar och krossat ärkefienden Fredrik III av Danmark. Vetenskapsradion Historia reser till Roskilde för att höra hur danska historiker tolkar det som hände.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om den svenska arméns ismarsch över Bält 1658. Roskildefreden är det största nederlag som drabbat Danmark. Den var resultatet av en spektakulär och djärv marsch som den svenska armén företog över de isbelagda danska sunden...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om sjöstriderna som utkämpades mellan den dansk-holländska och den svenska flottan i Öresund 1658, samma år som Danmark hade förlorat Skånelandskapen till Sverige. Freden i Roskilde 27 februari 1658 hade varat endast en kort tid. Den 7 augusti samma år landsteg Karl X:s trupper åter på Själland. Karl X hade startat detta andra danskkrig med siktet inställt på att utplåna Danmark både till namn och rike...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om Karl X som person och regent. Karl X Gustavs väg till den svenska tronen var allt annat än rak – i åratal väntade han, som kusin till drottning Kristina, på besked om sin ställning i riket. När han till sin besvikelse inte fick hennes hand blev slagfältet den plats där han kände sig hemma...

Spara som favorit
          

Historiesajtens faktasida om snapphanar och friskyttar. Under den danska tiden hade skogsborna i Skåne med omnejd fått vara i fred med sina lagar. De betalade sporadiskt sin skatt och jagade i kronans skogar och röjde ny väg i vildmarken fastän det var förbjudet. Situationen förändrades efter freden i Roskilde 1658 då bland annat Skåne och Blekinge tillföll Sverige...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Sydsvenskan som ur ett kronologiskt perspektiv belyser året 1658 och hur Skåne blev svenskt.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska expansionsinriktade politiken under 1600-talet. Under stormaktstiden var Sverige norra Europas ledande makt. Från och med Gustav II Adolf och framåt löd mottot för utrikespolitiken — herravälde över Östersjön…

Spara som favorit