Gustav Vasa (i bakgrunden) och sönerna Erik XIV (till höger), Johan III (i mitten) och Karl IX (till vänster).
Erik XIV
Gustav Vasa hade tre söner som alla i tur och ordning efterträdde honom på tronen. Den förste var Erik XIV som var mycket begåvad och lärd.
Erik var misstänksam mot adelsmännen och sina bröder, hertigarna Johan och Karl. Han ansåg att de ville ta makten från honom. Han litade mer på sin sekreterare Jöran Persson som var den som fick hjälpa Erik att styra riket.
Kungen anklagade flera adelsmän för landsförräderi och lät fängsla dem. I ett anfall av sinnesförvirring lät han döda dem i fängelset på Uppsala slott. Eriks bröder Johan och Karl gjorde nu uppror möt honom och spärrade in honom i fängelse. Här dog han några år senare, sannolikt förgiftad av sin bror Johan.
ANNONS
ANNONS
Johan III
Johan III efterträdde Erik som kung. Han byggde och förskönade flera slott i landet, bl.a. i Kalmar, Västerås och Åbo i Finland. Johan var gift med en polsk prinsessa. Deras son Sigismund uppfostrades i den katolska tron och blev kung i Polen redan under faderns livstid.
Sigismund
Efter Johan III:s död blev Sigismund kung också i Sverige. Sigismunds farbror, hertig Karl, var en ivrig protestant. Han ville förhindra att kungen införde katolicismen och polska seder, t.ex. livegenskapen, i Sverige. Karl ville också gärna själv ha makten. Medan kung Sigismund för det mesta vistades i Polen, tog Karl ledningen i Sverige.
Vid ett möte i Uppsala år 1593, där kungen (Sigismund) inte var med, beslöt man att den lutherska läran skulle vara Sveriges statsreligion. Den svenska kyrkan stod nu enig mot Sigismunds försök att återföra Sverige till katolicismen.
År 1598 kom Sigismund över med en här från Polen för att slå ner upproret. Men han blev besegrad och avsattes som kung i Sverige.
Karl IX
Karl IX blev nu kung i Sverige. Han styrde riket med hård hand och blev ovän med många stormän. Några adelsmän som hjälpt Sigismund blev dömda till döden och avrättades i det så kallade Linköpings blodbad år 1600.
Karl IX understödde bergsbruket och grundlade flera städer, bland dem Karlstad och Karlskoga.
Vasatidens regentlängd
Gustav Vasa (1496-1560) var kung av Sverige 1523-1560.
Erik XIV (1533-1577) var Sveriges kung mellan 1560 och 1568.
Johan III (1537-1592) var kung av Sverige 1568-1592.
Sigismund (1566-1632) var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587-1632 och även kung av Sverige 1592-1599.
Karl IX (1550-1611) först känd som hertig Karl, riksföreståndare 1599-1604, och därefter kung av Sverige 1604-1611.
ANNONS
ANNONS
Att lägga grunden till ett stormaktsvälde
Gustav Vasas söner lade grunden till att ett svenskt välde kunde byggas upp kring Östersjöns kuster under 1600-talet. Stormaktstiden är det namn som 1600-talet fått i den svenska historieskrivningen.
När ryska köpmän skulle handla med länder i Västeuropa gick deras handelsfärder över Estland och Lettland (dåtidens Livland). Det land som behärskade Östersjön kunde bl.a. ta tull på alla handelsskepp till och från Ryssland. Det gav mycket pengar. Därför var alla de närmaste grannarna - Ryssland, Polen och Sverige - mycket intresserade av att erövra Estland och Lettland. Också Danmark hade intressen att bevaka.
Bild: SO-rummet.se Gustav Vasas söner (i förgrunden) och barnbarnet Sigismund (i bakgrunden) styrde Sverige mellan åren 1560-1611.
Norra delen av Estland var svensk besittning (ägdes av Sverige) sedan Erik XIV:s tid på 1560-talet.
År 1609 utbröt inbördeskrig i Ryssland och både Sverige och Polen blandade sig i striderna. En svensk armé tågade in i Ryssland och erövrade Moskva, men måste sedan dra sig tillbaka.
Ryssarna samlade sig senare återigen kring en egen tsar (kejsare), och från och med slutet av 1600-talet utvecklades det väldiga riket till en europeisk stormakt.
Ord och begrepp:
Hertig: Titel för manliga medlemmar av ett kungahus, oftast regerande över ett hertigdöme.
Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma stat.
Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.
Tull: Skatt som betalas vid import (införsel) eller export (utförsel) av varor över en landgräns.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vilka av Gustav Vasas söner blev kungar i Sverige?
Hur kunde det komma sig att en polsk kung (Sigismund) blev kung i Sverige?
Vad bestämdes på Uppsala möte 1593?
Nämn några viktiga fakta om var och en av Gustav Vasas söner.
Gustav Vasas söner bidrog till att lägga grunden för det senare svenska stormaktsväldet. Motivera.
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 3: Vasatiden 1520-1611, Bonniers, 1966 Lars O. Lagerqvist, Sveriges regenter - från forntid till nutid, Norstedts, 1997 Hans Albin Larsson m.fl., Boken om Sveriges historia, Bokförlaget Forum, 1999 Jerker Rosén, 1500- och 1600-talens historia, Läromedelsförlagen, 1972
FÖRFATTARE
Text: Lars Hildingson, f.d. historielärare och läromedelsförfattare
Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...
Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...
Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...
Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades om att genomdriva reformationen i Sverige...
På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
