Resande Man

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.
av: Vrak - Museum of Wrecks

Lektionsmaterialet består dels av en rikt illustrerad faktadel med tillhörande frågor, dels av en lärarhandledning med koppling till Lgr 22 och Lgy 11.

Det här kan eleverna lära sig

  • att historia med ögonvittnens berättelser ibland är lika spännande som en äventyrsfilm.
  • att ögonvittnen ibland också överdriver och lägger till.
  • att politik ibland är ett spel, där min fiendes fiende är min vän.
  • att människor, då som nu, låter sig mutas för att vinna personliga fördelar.
  • att människor med ansvar ibland slarvar och inte bryr sig om sitt ansvar.
  • att det i allmänhet är bättre att låta vraken ligga orörda och inte bärga fynd.
  • att man ibland målade en tavla för att skildra en händelse innan det fanns kameror.
  • att bilden av vad som hänt blir tydligare om det finns flera samstämmiga källor.

Här hittar du:

Vrak - Museum of Wrecks är ett nytt marinarkeologiskt museum i hjärtat av Stockholm och utgör en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Uppdaterad: 16 januari 2025
Publicerad: 14 december 2023

ANNONS

Liknande Lektionsmaterial

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

Historia och historiska källor

L
Kvinnlig historiker som skriver på en laptop i sitt arbetsrum.
av: Robert de Vries
2025-07-24
klocka Lästid 8 minuter

När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...

+ Läs mer

Drottning Kristina ökade adelns makt

M
Porträtt
av: Lars Hildingson
2025-03-01
klocka Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648

S
Strid på Karlsbron
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-12
klocka Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Upptäcktsresornas tid

M
Fartyg i solnedgång
av: Lars Hildingson
2025-01-09
klocka Lästid 7 minuter

Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...

+ Läs mer

Sverige och det trettioåriga kriget

M
Strid under trettioåriga kriget
av: Lars Hildingson
2024-11-19
klocka Lästid 7 minuter

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...

+ Läs mer

Svensk upprustning i början av stormaktstiden

M
Svenskt infanteri
av: Lars Hildingson
2024-11-19
klocka Lästid 11 minuter

När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...

+ Läs mer

Ämneskategorier

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi
Två stora tredäckade slagskepp i strid. Båda skeppen avfyrar varsin bredsida med alla sina kanoner. Rök, splitter och kaos på bilden.

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel...

Hi

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Relaterade taggar

Hi
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Hi
dykare vid ett vrak.

Marinarkeologi

Marinarkeologi är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar. Marinarkeologer utforskar därmed...

Hi
symboler

Svenska krig mot Ryssland (1555-1660)

Under perioden 1555-1660 utkämpades fem stycken krig mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden var...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Skolmaterial i historia

Skolmaterial om historia

Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Lyssna

Nytt lärarmaterial

När fick vi rättigheter på jobbet? – ett spel om arbetslivets historia

av: Arens Skolinformation
2025-09-04

När skrevs Sveriges första kollektivavtal och när infördes föräldraledighet? Vad kom först, tillverkningen av blixtlås eller den första kvinnliga ministern i en svensk regering? I spelet När fick vi rättigheter på jobbet? gäller det att gissa när en viss händelse inträffade och om det var före eller efter andra händelser.

+ Läs mer

Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati

av: Arens Skolinformation
2025-09-04

Hur ser demokratin i vardagen ut och hur är vi en del av den? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Vilka är demokratins utmaningar och hur kan de mötas? Det får du svar på i Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.

+ Läs mer

Så påverkar handeln dig och omvärlden

av: Kommerskollegium
2025-04-14

Utbildningsmaterialet "Varför handlar vi med omvärlden?" beskriver på ett lättillgängligt sätt varför länder handlar med varandra och hur den internationella handeln ser ut idag. Materialet är anpassat för i första hand gymnasieskolan.

+ Läs mer

Unga och brott

av: Brottsförebyggande rådet
2025-03-28

Det här materialet handlar om unga och brott och bygger på statistik och fakta från Brås skolundersökning om brott där cirka 5 000 elever har svarat på frågor. Materialet handlar både om brott som unga begår, och som de blir utsatta för.

+ Läs mer

Storykeepers - för historien vidare

av: Raoul Wallenberg Academy
2025-01-30

I Story Keepers får eleverna följa tre Förintelse-överlevande; Alexander, Livia och Renate. I korta ljudklipp berättar de om sina liv från en lycklig barndom till ofattbart mörker.

+ Läs mer

ANNONS