1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn.
L

Arbete på en bondgård under Vasatiden. I bakgrunden syns åkrar, indelade i olika tegar. En man syns plöja med hjälp av två oxar. Skolplansch av Olle Hjortzberg.

Man höll fast vid det gamla

Bönderna höll fast vid gamla seder och bruk. De brukade sin jord och skötte sina djur som föräldrarna och tidigare generationer gjort. De var misstänksamma mot nyheter som kungen ville införa.

Nästan allt folk i Sverige bodde i byar där de arbetade inom jordbruket. Byarnas åkerjord var uppdelad i s.k. tegar (jordlotter, markdelar) så att varje gård fick en del av den bästa jorden, en del av den näst bästa, och så vidare. Tegarna låg utspridda runt omkring byarna där gårdarna låg tätt samlade.

ANNONS

Användbara begrepp:

Dagsverke: Arbetspass som bönderna ibland var tvungna att utföra åt kungen eller adeln.

Generation: Ett "släktled" på ungefär 20-30 år.

Kronan var förr ett annat ord (synonym) för staten.

Kronogård: Gård som ägdes av kronan och sköttes av kungens anställda.

Till varje by och stad hörde i regel också en allmänning vilken var bybornas gemensamma mark, som de hjälptes åt att sköta.

Jorden gav mycket mindre skördar än i våra dagar. År efter år odlade man samma sorts säd på samma tegar. Det sög ut jorden. Det fanns inga plogar som bearbetade jorden på djupet. Det översta jordlagret blev därför ganska snart fattigt på näring.

Boskapen fick gå ute på bete så länge det var möjligt på hösten. Under vintern stängdes djuren in i trånga, mörka stall och svältföddes på hö, halm och ibland hackat granris. Korna var inte större än årsgamla kalvar är i våra dagar. De gav bara mellan 600 och 900 liter mjölk per år mot våra dagars kor som ger 5 000 liter eller mer. Grisarna var bara hälften så stora som i våra dagar.

Gustav Vasa och bönderna

Gustav Vasa hade lärt sig jordbruk på faderns gårdar. Han försökte också ta reda på hur man skötte jorden i andra länder. Kungens brev till bönderna är fulla av förmaningar (tillsägelser, regler) hur de ska sköta sig och sina gårdar för rikets bästa.

Han ville t.ex. övertala bönderna att odla humle, så att de själva kunde brygga sitt öl. Han ville också förmå alla bönderna i byn att gräva diken runt sina åkrar. Om bara några gjorde det och inte alla, kunde ju inte vattnet rinna undan, och då skulle den flitige motarbetas av den late. Han hade sett ställen, skrev han, där det förr funnits sköna byar med åker och äng, men där det nu bara var mossa och vattensjuk mark.

För att lära bönderna hur de skulle bruka jorden upprättade kungen egna jordbruk i olika delar av landet. Där satte man upp gärdesgårdar, grävde diken och födde upp boskap, så att gårdarna skulle kunna bli ett föredöme (mönster) för bönderna. Om någon lät sin gård förfalla, kunde kungen överta den och göra den till en kronogård.

Kungen krävde mycket av bönderna. De skulle inte bara förbättra sina egna jordbruk utan också utföra en mängd arbeten för kronans räkning. De skulle göra dagsverken på kungens gårdar, d.v.s. arbeta där ett visst antal dagar om året. De som bodde längs vägarna skulle hålla hästar för kungens män och alla resande. På ett ställe fick bönderna order att gräva en kanal, på ett annat att bygga en bättre väg och på ett tredje att länsa (tömma) en vattenfylld gruva.

När bönderna funnit ett givande strömmingsfiske, var kungen genast framme och ville ha sin del av fisket.

ANNONS

I bondens stuga

Boningshuset bestod vanligen av ett enda stort rum som var både kök och sovrum. Elden i den öppna spisen höll rummet varmt om vintern. Man sov i sängar och på bänkar. De små barnen låg i vaggor som hängde ner från taket. Det var mycket trångt i rummet och luften var dålig, för det kunde finnas både hundar, kalvar, får, grisar och höns i stugan.

Medan männen arbetade ute på filten, skötte kvinnorna olika slags sysslor på gården. De vävde kläder av fårens ull. De bakade stora tunnbröd av korn eller saltade ner kött och fisk som behövdes under den långa vintern. En del av fisken torkade de i solen.

Istället för potatis, som då inte var känd, åt man rovor och kål. Maten sköljdes ner med öl eller långmjölk (ett slags sur, seg mjölk), som också bereddes i hemmet.

Jakt och fiske

Bönderna i byn företog ofta långa jaktfärder till skogarna och i markerna runt byn. Man hade inga bestämda jakttider utan jagade året om. Bönderna hade enkla vapen och brukade därför jaga tillsammans i stora lag.

Älgen fångade man i stora gropar som man grävde i skogsvägarna och täckte över med granris. I gropens botten satte man fast upprättstående spetsiga pålar, på vilka älgen spetsades. Man gillrade också andra fällor genom att spänna en lina över vägen. När älgen stötte emot linan, sände ett träd som böjts i båge ett kraftigt spjut mot älgens kropp

Björnen fångades i gropar eller stora fällor där björnen kunde fastna med ena ramen (frambenet). Det var också vanligt att hela byalaget samlades under vintern kring björnens ide. Männen bar armborst och långa spjut. Björnen jagades ut ur sitt ide och dödades. Den döda björnkroppen fördes sedan i triumf till byn där man genast ställde till med en stor fest.

Det fanns gott om varg i Sverige. Vargen kunde man jaga på skidor och döda med spjut. De vilda fåglarna, som var en läckerhet, fångade man i snaror och med stora nät.

Bönderna brukade också ge sig ut på stora fisketurer. Man fångade bland annat strömming i Östersjön. Fiske förekom också i insjöarna och älvarna på särskilda platser och med fasta nät.

Ute till havs jagade man säl med spjut och harpun.

På marknaden

Varje år brukade bönderna komma samman till marknader för att köpa eller byta till sig varor av köpmännen. Marknaderna hölls på bestämda tider och platser, och det kom alltid mycket folk.

En av de största marknaderna var Distingen i Uppsala. Där samlades bönder från stora delar av Sverige. Denna marknad hölls under vintern då folk kunde resa över de frusna vattendragen. Det var den bästa vägen. Ibland var kölden så stark att marknaden kunde hållas ute på isen.

Köpmännen slog upp sina bodar på isen och kring dem trängdes människorna. Norrlänningarna bjöd ut värdefulla skinnvaror av olika slag. Bergsmännen från Bergslagen sålde järn och koppar och köpte istället matvaror. Uppländska bönder hade smör och boskap att sälja, och från Roslagen kom folk med, strömming och annan fisk. Av handelsmännen kunde man köpa kläde och vadmal (grova ylletyger). Salt köpte man också för kött, fläsk, fisk och smör måste saltas ner för att kunna bevaras.

Man kom också till marknaden för att roa sig. På marknadsplatsen fanns bodar där man kunde köpa öl och vin. Musikanter och gycklare (clowner) roade marknadsbesökarna. Man kunde också spela tärning eller dansa på kvällarna i någon gård.

Kungen brukade ofta själv komma till de stora marknaderna för att hålla tal till bönderna. Han var en god talare och kunde skämta med bönderna. Alla ville höra vad han hade att säga.

ANNONS

ANNONS

När kungen inte kunde komma, skrev han brev som lästes upp för marknadsfolket. En gång skrev han till folket på Distingen. Som vanligt skrämde han dem med den danske kung Kristian. Kungen beskriver hur alla fick lida under Kristians härjningar: pigor och drängar, boskap och fä. Åkrar och ängar låg oplöjda och osådda. Då grep Gustav Vasa själv in, skriver han, och ställde allt till rätta. Och nu hade både människor och djur fått frid och kunde arbeta i lugn och ro. Ändå är folk otacksamma, skriver kungen. De vill blanda sig i hur han styr riket. Kungen förmanar bönderna att istället hålla sig till sina hus och åkrar, vakta sina hustrur, barn och boskap och för övrigt se till att de sköter sina gårdar.
 

Bergslagen

Liksom i våra dagar förekom det att skickliga utländska arbetare invandrade till vårt land. Arbetarna kom från Tyskland och övriga Västeuropa. Många av dem hamnade uppe i bruken i Bergslagen. Kungen sände ut sina medhjälpare till Tyskland för att de skulle anställa smeder som kunde smida bättre järn.

Kungen var själv mycket intresserad av Bergslagens gruvor. Han och kronan ägde den stora Sala silvergruva. Men det var svårt att få dit arbetskraft. Ett sätt var att låta förbrytare (brottslingar) arbeta i gruvan. Om en av dem kan man läsa att han hade stulit ombord på kungens flotta och därför dömts att piskas och mista båda öronen. Ett märke brändes in i pannan på honom, och därefter skickades han till Sala gruva. Kungen använde också krigsfångar som fick bryta malm fastkedjade vid tunga stenblock. Det fanns risk för ras i gruvan, och därför måste man tvinga dit folk.

Sala gruva gav aldrig mera än några tusen kilo silver per år, men det räckte för att man skulle kunna prägla mynt av svenskt silver.

Under Gustav Vasas tid blev Sverige undan för undan ett allt rikare land. Men rikedomen kom inte från silvergruvan i Sala utan från koppar- och järngruvor i Bergslagen. Koppar och järn såldes till tyska köpmän i Stockholm. Dessa sålde sedan metallerna till andra länder. Försäljningen gav Sverige goda inkomster.
 

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776

LÄS MER: Spår av matkultur i en kokbok från 1500-talet

LÄS MER: 1500-talsstaden Nya Lödöse (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför ville bönderna helst bo tillsammans i byar?
     
  2. Hur skilde sig dåtidens kor mot vår tids kor?
     
  3. På vilka sätt försökte Gustav Vasa få bönderna att förbättra sina jordbruk?
     
  4. Ge exempel på vad kungen krävde av bönderna.
     
  5. Varför hölls marknader på vintern?
     
  6. Vilka varor bjöd köpmännen ut på marknaderna?
     
  7. Varifrån kom det mesta av järnet till marknaderna?
     
  8. På vilka olika sätt roade man sig på marknaderna?
     
  9. Varför kom kungen ibland till marknaderna?
     

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 31 augusti 2023
Publicerad: 21 juni 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Radio icon
45:00

Liknande artiklar

M
Rökande adelsdam

Tobakens historia i Sverige

Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

SO-rummet bok
S
Handelsgille

Innan folkrörelserna

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog...

SO-rummet bok
M
Romeo och Julia

Romeo och Julia

Sägnen om Romeo och Julia är troligen världens mest kända berättelse om kärlek. Historien hör hemma...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Relaterade taggar

Hi
Smedja

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Hi
Sedel med Vasa

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Reformationen och kyrkans splittring

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

+ Lyssna