S
Tagg
Porträtt
Kung Sigismund Vasa

Sigismund

klocka
Lästid 5 minuter

Sigismund (1566-1632) var både polsk och svensk kung (1592-1599). Han var son till Johan III och Katarina Jagellonica. Av sin polska mor uppfostrades Sigismund till katolik, och han valdes 1587 till kung av Polen efter sin morbror.

Efter en kort tid i sitt nya hemland längtade han hem till Sverige men förbjöds av det svenska rådet vid Revalmötet 1589 att återvända. Först efter faderns död infann han sig åter i Sverige – med förhoppningar om att kunna återföra Sverige till katolicismen – men tvingades acceptera Uppsala mötes beslut (se nedan) samt lova att "styrka Sveriges lag och rätt".

ANNONS

Maktkampen mellan Sigismund och hertig Karl

När Sigismund ärvde den svenska tronen 1592 förenades Sverige och Polen i en så kallad personalunion. Det innebar att länderna hade samma kung men behöll sina egna lagar och politiska institutioner. Sigismund vistades större delen av tiden i Polen, vilket gjorde det svårt för honom att styra Sverige. Samtidigt väckte hans katolska tro misstänksamhet i det protestantiska Sverige. Motsättningarna handlade därför både om religion och om vem som skulle ha den politiska makten i landet.

I Sigismunds frånvaro skulle riket styras gemensamt av farbrodern hertig Karl (IX) och rådet.

Trots att Sigismund före sin avresa till Polen hade installerat lojala män som Clas Fleming som länsinnehavare på strategiska poster lyckades farbrodern utmanövrera honom.

När de svenska rådsherrarna flydde till Sigismund i Polen 1597 var det med stor tvekan som den polska sejmen (riksdagen) tillät sin kung att med vapenmakt försöka återta sitt svenska rike. Sommaren 1598 landsteg Sigismund med 5 000 man i Sverige och intog Kalmar, Älvsborg, Stegeborg och Stockholm. Vid Stångebro led han emellertid nederlag och lämnade därefter Sverige.

På en svensk riksdag 1599 förklarades Sigismund avsatt som Sveriges kung.

Hans förhoppningar om att kunna återta Sverige från sina besittningar i Finland och Estland omöjliggjordes när hertig Karl 1599-1600 snabbt tog kontrollen över dessa områden. Livet ut hävdade Sigismund emellertid sina anspråk på den svenska tronen.
 

Linköpings blodbad blev slutet för kungens anhängare

Sigismunds nederlag vid Stångebro 1598 fick blodiga följder för flera av hans anhängare. Hertig Karl lät fängsla ett antal högt uppsatta män som hade stött kungen i maktkampen.

I mars 1600 ställdes flera av dem inför rätta på Linköpings slott. De anklagades för landsförräderi, bland annat för att ha hjälpt Sigismund att föra utländska soldater till Sverige. Hertig Karl fungerade själv som åklagare under rättegången.

Fem män dömdes till döden och halshöggs på Stora torget i Linköping den 20 mars 1600. Bland de avrättade fanns fyra riksråd, däribland Erik Sparre och Gustav Banér.

Händelsen har blivit känd som Linköpings blodbad och visar hur brutal kampen om den svenska kungamakten kunde vara. 

Några år senare, 1604, blev hertig Karl kung under namnet Karl IX.
 

ANNONS

ANNONS

Uppsala möte – den svenska statskyrkan grundas

Uppsala möte i mars 1593 var ett möte mellan råd, präster och adel som sammankallats på initiativ av hertig Karl (IX) inför Sigismunds återkomst till Sverige. Johan III:s tillägg till 1571 års kyrkoordning ströks, röda boken avskaffades (se reformationen i Sverige) och den augsburgska bekännelsen (den främsta bland den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter) fastslogs vara grunden för den svenska kyrkans tro. Även om man för "handel och vandel skull" inte kunde hindra sådana som "någon kättersk lärdom hafva" från att bosätta sig i riket, så skulle de inte tillåtas att hålla gudstjänst.

För att legitimera beslutet sändes texten ut i landet och undertecknades av över 2 000 präster, adelsmän, borgare och häradsrepresentanter. Uppsala möte har sedan dess firats som den svenska statskyrkans grundande.

Mötet tog också initiativet till att återupprätta Uppsala universitet. Både Erik XIV och Johan III hade tidigare försökt återuppliva universitetet, men utan varaktiga resultat.
 

S  LÄS MER: Sigismund – kung i både Sverige och Polen

S  LÄS MER: Slaget vid Stångebro

M  LÄS MER: Karl IX

S  LÄS MER: Linköpings blodbad

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Sigismund.

Uppdaterad: 21 oktober 2026
Publicerad:
10 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Sigismund

SO-rummet bok
M

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson
2023-06-22
klocka Lästid 4 minuter

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

S

Sigismund – kung i både Sverige och Polen

av: Torbjörn Nilsson
2020-03-13
klocka Lästid 14 minuter

Krakow i södra Polen är landets tredje största stad, men som kungastad är den nummer ett. I domkyrkan vid borgen Wawel har kungar krönts, bröllop ägt rum och landets stora begravts. Legenden berättar att staden uppkom sedan prins Krak besegrat en drake. Med svenska lutherska ögon skulle legenden kunna överföras till striden mellan hertig Karl (IX) och hans brorson Sigismund på 1590-talet då den senare misslyckades med att återinföra katolicismen i Sverige och fick nöja sig med kungakronan i Polen. Sigismund är den ende svenske kung sedan 1523 som är begravd utomlands, i ett gravvalv i Wawel...

+ Läs mer

M

Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

av: Herman Lindqvist
2018-04-30
klocka Lästid 7 minuter

Gustav Vasa var en produkt av medeltidens kultur. Hans nio barn – fyra söner och fem döttrar – uppfostrades till renässansmänniskor, lika konstälskande, mångsidigt bildade och hänsynslösa som någon renässanshärskare i Europa...

+ Läs mer

Länkar om Sigismund

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS