Sociala strukturer

Lästid 8 minuter

Tänk dig ett samhälle utan kungar, utan lagböcker och där släkten bestämmer över ditt liv - till och med vem du får gifta dig med. Ett samhälle där ett felsteg kan göra dig fredlös, jagad av alla. Där blodshämnd kan pågå i generationer och där jorden du går på är helig. Välkommen till vikingarnas värld - en tillvaro fylld av hårt arbete, heder och maktkamp. I en tid då släkten betydde allt...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Nordbornas kläder skyddade inte bara mot kyla. Både män och kvinnor smyckade sig, höll sitt hår i ordning och bar kläder som avslöjade deras plats i samhället. Även barnen bar små versioner av vuxnas kläder. I vikingarnas värld var nålen lika mäktig som svärdet...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...

+ Läs mer

Lästid 21 minuter

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara barn i början av 1900-talet. Det var en tid då barndomen ofta var kort och fylld av arbete. Men det fanns också tid för lek. Barn från välbärgade familjer kunde ha riktiga leksaker, medan fattigare barn skapade leksaker av hushållsprylar och enkla naturmaterial. Med tiden blev leksakerna mer avancerade och massproducerade, med klassiker som Märklintåget, gunghästar, teddybjörnar och senare Barbie. Barns lek har förändrats, men behovet av att leka har förblivit detsamma...

+ Läs mer

Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...

+ Läs mer

Lästid 6 minuter

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

Lästid 13 minuter

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

Lästid 8 minuter

Under många hundra år var det samurajerna, den japanska krigarklassen, som härskade i Japan. Deras makt vilade från början på svärdets och bågens dödsbringande kraft. Men när de erövrade maktens positioner, som daimyos (länsherrar) eller rent av styrde hela riket som shoguner, fick de statens maktapparat i sina händer. De ideal som i århundraden - från 900-talet till 1800-talet - ledde samurajerna kallas bushi do, som betyder "krigarens väg". Genom uppfostran fördes idealen vidare från far till son i samurajfamiljerna...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...

+ Läs mer

Lästid 25 minuter

Under 1800-talets sista decennier och sekelskiftet 1900 skedde stora omvälvningar både i Sverige och ute i Europa. Industrierna var på frammarsch, landsbygdens folk flyttade till städerna där fabrikerna fanns. En nyrik medelklass av fabrikörer och handelsmän växte fram. Den sociala klyftan mellan arbetsgivare och arbetare var enorm, fattigdomen och trångboddheten ökade i städerna. Svår missväxt 1868-1873 och kris för sågverken och järnbruken på 1880-talet medförde att emigrationen till Amerika kulminerade. Men när man föreställer sig livet under den oskarianska epoken, som Oscar II:s långa regeringstid 1872-1907 brukar kallas, tänker man kanske främst på övermöblerade bostäder med plysch, fransar och pynt, på stora middagar med många rätter, pomp och ståt...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

Följ med på ett besök i herrgårdsköket där vi möter matos, rök som sticker i ögonen, slammer av kastruller och idogt arbete. Men pass på rangordningen. Bäst att visa respekt för husmamsellen med nyckelknippan skramlande i ett band kring midjan. På mindre herrgårdar låg köket enligt gammal tradition inrymt i en särskild flygel. Det var främst för brandfarans skull, för maten lagades över öppen eld. Dessutom slapp man matos och sotig rök i sal och förmak. I köksflygeln fanns också diverse ekonomiutrymmen och tjänstefolkets sovrum...

+ Läs mer

Lästid 14 minuter

I Europa behöver vi ha kläder för att skydda kroppen. Vi måste förse oss med en andra hud, eftersom den vi fått av naturen är avsedd för Afrikas savanner och inte räcker till för kyligare klimat. De första kläder människan använde var hudar från djur. Det bruket går minst 30 000 år tillbaka i tiden. Det föll sig naturligt att använda djurens pälsar till skydd. Ett skinn kunde svepas om höfterna och bli ett enkelt höftkläde. Ett ännu bättre skydd fick man genom att göra hål i mitten av en större djurhud och sticka ut huvudet genom hålet. Då kunde pälsen hänga ner runt hela kroppen...

+ Läs mer

Lästid 12 minuter

För ungefär 2 500 år sedan var Zhoukungarna de mäktigaste i Kina. Men efter hand började deras makt försvagas. Det fanns många andra furstar som ville utöka sin makt. En del av dem styrde över egna små riken. Allteftersom Zhoukungarnas makt minskade blev det vanligare med strider och inbördeskrig i Kina. Under denna tid föddes Kong Fuzi eller Mästaren Kong. I Europa är han känd under det latinska namnet Konfucius. Kong Fuzi var ingen vanlig lärare. Hans tankar kom att spela en viktig roll i det kinesiska samhället under, mer än två tusen år...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Begreppet "frälse" är en benämning på de samhällsgrupper (adelns och kyrkans folk) som var befriade från skatt och även hade en viss rättslig särställning. Skattefrihet och immunitet för kyrkan beviljades första gången i Sverige år 1200 samt åter av Magnus Ladulås vid ett möte i Söderköping 1281. Det världsliga frälsets (adeln) uppkomst räknas från Alsnö stadga 1280...

+ Läs mer

Lästid 8 minuter

Under början av 1773 ville Gustav III införa en dräkt för hela Sveriges befolkning. Han hade genomfört en statskupp året innan och han ville att den nya tiden skulle markeras med en ny klädedräkt. Tidigare kungar hade försökt påverka folks klädsel med lagar ända sedan medeltiden utan att lyckas. Gustav III ville däremot att svenskarna skulle klä sig i en ny dräkt helt frivilligt...

+ Läs mer

Lästid 6 minuter

Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...

+ Läs mer

Lästid 6 minuter

Stormaktstiden kan räknas som adelns guldålder. Men adeln var under 1600-talet, liksom tidigare, ingen homogen grupp. Inom ståndet rådde stora skillnader gällande både rikedom och makt. Ett fåtal ätter inom den s.k. högadeln var oerhört inflytelserika, byggde pampiga slott och ägde en stor del av Sveriges marker. I slutet av 1600-talet ledde Karl XI:s reduktion till att adelns ekonomiska makt minskade drastiskt. Detta gällde främst högadeln som bestod av de mest ansedda och inflytelserika adelssläkterna. Samtidigt ökade lågadelns (den resterande adelns) inflytande inom den svenska statsapparaten. Duglighet och lojaliteten till staten blev hädanefter avgörande, inte härkomst och gamla traditioner...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer