Tagg om sociala strukturer

Sociala strukturer

M

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle.

Ett socialt stånd är en form av social skiktning (fördelning) som innebär att orättvisor mellan grupper av människor finns inskrivna i lagen. Exempel på detta är adel, präster, borgare och bönder som utgjorde de fyra stånden i Sverige förr i tiden.

Vid sidan av sociala stånd kan sociala strukturer även belysas med samhällsklasser. Klasser baseras i huvudsak på beständiga ekonomiska skillnader och orättvisor i samhället. I de flesta samhällen finns flera olika klasser. I ett modernt samhälle talar man t.ex. ibland om överklass, medelklass, arbetarklass och underklass.

ANNONS

ANNONS

Alla samhällen - förr och idag - innehåller någon form av sociala strukturer. Men det var först under forntiden i samband med att stater började växa fram, som det uppstod stora skillnader i makt och rikedom mellan folk.

Jordbruksrevolutionen skapade ett ojämlikt samhälle

Den amerikanske historikern David Christian hävdar att "allt tyder på att de flesta människor för det allra mesta levde på existensminimum under hela den agrara (jordbruks) eran" (s. 225).

Den franske ekonomen Thomas Piketty har uppskattat att omkring 1 procent av befolkningen i de flesta europeiska länder så sent som år 1900 ägde ungefär 50 procent av de nationella tillgångarna, och att 10 procent av befolkningen ägde 90 procent. De övriga 90 procenten av befolkningen fick klara sig på bara 10 procent av tillgångarna. Det fanns därför ingen medelklass eftersom "de mellersta 40 procenten i förmögenhetsfördelningen var nästan lika fattiga som de lägsta 50 procenten. En väldig majoritet av folket ägde med andra ord praktiskt taget ingenting medan den förkrossande merparten av samhällets tillgångar låg i händerna på en minoritet" (s. 273).

Om den här fördelningen var typisk för de flesta jordbrukssamhällen (före den industriella revolutionen) visar det - betraktat ur ett ekonomiskt perspektiv - att jordbruksrevolutionen inte förbättrade livet för fler än ca en tiondel av alla människor.

Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
Thomas Piketty, Kapitalet i tjugoförsta århundradet, Karneval, 2015


Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som belyser sociala strukturer i form av enskilda samhällsklasser eller relationer mellan olika samhällsklasser genom historien och idag.

Uppdaterad: 12 februari 2021
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Sociala strukturer

L

En dräkt för hela svenska befolkningen

av: Gösta Sandell
2021-02-10

Under början av 1773 ville Gustav III införa en dräkt för hela Sveriges befolkning. Han hade genomfört en statskupp året innan och han ville att den nya tiden skulle markeras med en ny klädedräkt. Tidigare kungar hade försökt påverka folks klädsel med lagar ända sedan medeltiden utan att lyckas. Gustav III ville däremot att svenskarna skulle klä sig i en ny dräkt helt frivilligt...

+ Läs mer

S

De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

av: Stig Hadenius och Torbjörn Nilsson
2020-08-23

Ståndsriksdagen fick allt större betydelse under 1500-talet och vid slutet av århundradet hade den blivit ett allmänt inslag i det svenska statsskicket. På 1600-talet skapades tydligare regler för riksdagen, bl.a. om vilka som skulle kallas till riksdagen och vid vilka tillfällen som riksdagen skulle kallas in. Det var också nu som systemet med utskott (arbetsgrupper inom riksdagen) växte fram. Under det karolinska enväldet i slutet på 1600-talet fick kung Karl XI alltmer makt. Riksdagens ställning försvagades, och riksdagen blev i praktiken ett lydigt redskap i kungens händer. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls...

+ Läs mer

S

Stormaktstidens adel

av: Torbjörn Nilsson och Stig Hadenius
2020-08-21

Stormaktstiden kan räknas som adelns guldålder. Men adeln var under 1600-talet, liksom tidigare, ingen homogen grupp. Inom ståndet rådde stora skillnader gällande både rikedom och makt. Ett fåtal ätter inom den s.k. högadeln var oerhört inflytelserika, byggde pampiga slott och ägde en stor del av Sveriges marker. I slutet av 1600-talet ledde Karl XI:s reduktion till att adelns ekonomiska makt minskade drastiskt. Detta gällde främst högadeln som bestod av de mest ansedda och inflytelserika adelssläkterna. Samtidigt ökade lågadelns (den resterande adelns) inflytande inom den svenska statsapparaten. Duglighet och lojaliteten till staten blev hädanefter avgörande, inte härkomst och gamla traditioner...

+ Läs mer

S

Jordbruk och bönder i medeltidens Sverige

av: Gunnar Åselius
2019-07-18

Nästan alla av medeltidens människor i Sverige bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. Böndernas år kretsade kring sådd och skörd. Perioden mellan mars och oktober var den intensiva arbetsperioden. Sedan följde mörker och vila...

+ Läs mer

M

De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

av: Herman Lindqvist
2019-06-05

Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...

+ Läs mer

Podcast om Sociala strukturer

SO-rummet podcast icon
M

Segregation

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-19

Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

+ Läs mer

Länkar om Sociala strukturer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS