Älvsborgs lösen var en summa om 150 000 daler silvermynt som Sverige enligt Stettinfreden 1570 (efter nordiska sjuårskriget) skulle betala på tre år för att få tillbaka Älvsborgs fästning, rikets enda hamn i väster (se karta). Det kom i realiteten att ta åtta år att skrapa ihop den stora summan från Sveriges befolkning.
För att få ihop pengarna uttaxerades 1571 ett extra tionde (en extraskatt) på all boskap och lösegendom (den s.k "silverskatten"). Genom denna skattläggning har svenska ekonomhistoriker ett detaljerat historiskt källmaterial utan motstycke från 1500-talets Europa.
När danskarna återtog Älvsborg under kriget 1611-1613 fick Sverige betala en ny lösen på en miljon riksdaler, vilket var en enorm summa som förutom genom extraskatter täcktes genom lån i Nederländerna och en ökning av den svenska kopparexporten.
LÄS MER: Nordiska sjuårskriget
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
