Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd som hertig Karl innan han blev kung 1604.
Tillsammans med brodern hertig Johan gjorde hertig Karl år 1568 uppror mot kung Erik XIV, den äldsta brodern i familjen. Efter detta satte sig Johan på tronen med kunganamnet Johan III.
Men det dröjde inte länge förrän hertig Karl, som var strikt protestant, kom i konflikt med Johan III. En viktig orsak var religionen. Johan försökte föra den svenska kyrkan närmare vissa katolska traditioner, medan Karl motsatte sig detta. Bröderna blev också oense om hur självständigt Karl skulle få styra sitt hertigdöme.
När Johan III dog år 1592 efterträddes han av sin katolska son Sigismund, som redan var kung i Polen. Maktskiftet trappade upp konflikten och hertig Karl blev snart ledare för motståndet mot Sigismund. Bakom striden om makten fanns även religionsfrågan. Många fruktade att den katolske Sigismund skulle försöka förändra den protestantiska kyrkan i Sverige.
År 1598 utvecklades maktkampen till ett öppet inbördeskrig. Hertig Karl stred mot Sigismunds polska och svenska anhängare och besegrade kungens armé i slaget vid Stångebro. Sigismund lämnade Sverige redan samma år, och 1599 avsattes han från den svenska tronen av riksdagen.
Konflikten var dock inte över utan övergick snart i ett annat krig, det andra polska kriget (1600-1629).
Efter att Sigismund 1599 lämnat Sverige började hertig Karl – som blivit riksföreståndare – att rensa upp bland Sigismunds gamla anhängare. Många av dem hann gå i landsflykt, andra avrättades, bland annat i Linköpings blodbad år 1600.
År 1604 blev hertig Karl vald till svensk kung och blev därmed Karl IX (regeringstid 1604-1611).
Under sin tid som regent gynnade Karl IX bland annat järnhanteringen i landet, främst i Värmland där han givit namn åt städerna Karlstad och Karlskoga.
Karl IX:s tid vid makten präglades av flera krig, framförallt den långdragna konflikten med Polen som senare medförde att Sverige drogs in i Rysslands inbördesstrider under den så kallade stora oredan.
År 1611 bröt dessutom Kalmarkriget mot Danmark ut. När Karl IX dog samma år fick hans 17-årige son Gustav II Adolf ta över tre pågående krig, mot Danmark, Ryssland och Polen.
Karl IX:s katastrof vid KirkholmÅr 1605 led Karl IX ett av den svenska krigshistoriens svåraste nederlag. Vid Kirkholm, nära dagens Riga i Lettland, mötte hans armé en betydligt mindre polsk styrka. Svenskarna var omkring 11 000 man, medan motståndarna bara var omkring 3 600. Trots det slutade slaget i katastrof. Den polske befälhavaren Jan Karol Chodkiewicz lyckades locka svenskarna bort från deras starka position genom att få delar av sin styrka att se ut som om de drog sig tillbaka. När svenskarna gick fram anföll det berömda bevingade husarrytteriet. Det svenska försvaret bröt samman och minst hälften av Karl IX:s armé gick förlorad. Den avgörande delen av striden kan ha varit över på mindre än en halvtimme. Karl IX befann sig själv mitt i katastrofen och var nära att bli dödad eller tillfångatagen. Enligt en välkänd berättelse räddades han av ryttmästaren Henrik Wrede, som gav kungen sin häst så att han kunde fly. Wrede blev själv kvar och stupade. Några år senare belönade Karl hans änka och barn med jordegendomar. Trots den enorma segern lyckades Polen inte avgöra kriget. Inre politiska konflikter och brist på pengar gjorde det svårt att utnyttja framgången. För Karl IX blev Kirkholm ändå en brutal påminnelse om att en större armé inte alltid är den starkaste.
|
M LÄS MER: Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX
S LÄS MER: Sigismund
S LÄS MER: Linköpings blodbad
M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt – Vasaättens krig, Nordstedts, 2006
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
