M
Tagg
Porträtt
Samtida porträtt av Karl IX.

Karl IX

Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd som hertig Karl innan han blev kung 1604.

Tillsammans med brodern hertig Johan gjorde hertig Karl år 1568 uppror mot kung Erik XIV, den äldsta brodern i familjen. Efter detta satte sig Johan på tronen (med kunganamnet Johan III).

Men det dröjde inte länge förrän hertig Karl, som var strikt protestant, kom i konflikt med Johan III som å andra sidan hade gift sig med en polsk prinsessa och sympatiserade med katolicismen.

ANNONS

ANNONS

När sedan Johan III dog år 1592 efterträddes han av sin katolska son Sigismund som då också var kung i Polen. Maktskiftet trappade upp familjekonflikten och hertig Karl blev nu ledaren i en nationell samling mot "den polska" kung Sigismund. Mellan åren 1598-1600 utkämpades ett blodigt inbördeskrig mellan å ena sidan hertig Karl, som stred mot kung Sigismunds polska och svenska anhängare. Kriget slutade med att hertig Karl petade bort Sigismund från den svenska tronen. Men konflikten slutade egentligen inte där utan övergick snart i ett annat krig - det andra polska kriget (1600–1629).

Efter att Sigismund 1599 lämnat Sverige började hertig Karl - som blivit riksföreståndare - att rensa upp bland Sigismunds gamla anhängare. Många av dem hann gå i landsflykt, andra avrättades, bland annat i Linköpings blodbad år 1600.

År 1604 blev hertig Karl vald till svensk kung och blev därmed Karl IX (regeringstid 1604-1611).

Under sin tid som regent gynnade Karl IX bland annat järnhanteringen i landet, främst i Värmland där han givit namn åt städerna Karlstad och Karlskoga.

Karl IX:s tid vid makten kom att präglas av flera krig, framförallt den långdragna konflikten med Polen som senare medförde att Sverige invecklades i Rysslands inbördesstrider. Slutligen kom Karl även i krig med Danmark.Vid Karl IX:s död 1611 ärvde sonen Gustav II Adolf hans tre pågående krig.

ANNONS

S  Fördjupning

Efter upproret 1568 mot Erik XIV fick Karl som hertig av Södermanland reell makt över hertigdömet, som också omfattade Närke, Värmland, Västmanland och norra Västergötland.

Karl uppmuntrade bergsbruket, grundade Karlstad, Filipstad och Mariestad och byggde ut Nyköping. Det uppstod dock konflikter med kung Johan, både om kyrkopolitiken (Karl var kalvinistiskt orienterad) och hertigdömets självständighet.

Efter Johans död 1592 följde ett oroligt decennium då kung Sigismund, rådet och hertig Karl ingick skiftande allianser. Vid Uppsala möte 1593 avskaffades Johan III:s katolskt färgade reformer. Under Sigismunds frånvaro (denne skötte sitt andra rike, Polen) gav rådet och riksdagen Karl makten. Senare skedde dock en brytning med rådet, som ogillade Karls maktanspråk. Delar av högadeln flydde då till Sigismund i Polen.

Hertig Karl stödde också de finländska böndernas protester mot "herrarna", vilket ledde till klubbekriget 1596-1597. Med segern i slaget vid Stångebro 1598, den efterföljande riksdagen och Linköpings blodbad befästes Karls makt gentemot Sigismund och högadeln.
 

LÄS MER: Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

LÄS MER: Sigismund

LÄS MER: Linköpings blodbad

LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611
 

Litteratur:
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt - Vasaättens krig, Nordstedts, 2006


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till Karl IX.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Karl IX

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson
2023-06-22

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-30

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

S

Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

av: Gunnar Åselius
2020-08-19

Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut och valdes bort. Under perioden etablerades en luthersk statskyrka samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar. För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman"...

+ Läs mer

S

Reformationen i Sverige

av: Gunnar Åselius
2020-07-22

Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544. I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherska. Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri. Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar överläts i kronans ägo. Nytt var också att prästerna hädanefter skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa, som nu var svenska kyrkans överhuvud, kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att förmedla information och sprida propaganda till folket. Kyrkan blev därför under Vasatiden en viktig del av det svenska riksbygget...

+ Läs mer

S

Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

av: Gunnar Åselius
2020-05-01

I början av 1500-talet finansierades statskassan i huvudsak genom grundskatter på jorden. Men under Gustav Vasa tillkom betydande extra inkomster genom reformationen och den nya näringspolitiken samt en rad extraskatter. Skatterna togs delvis upp i varor eftersom hushållens värdefulla tillgångar mest bestod av livsmedel och boskap. I Vasaättens nationalstatsbygge ingick central styrning av landets näringspolitik. När det gällde produktion och handel tillämpades detta i första hand genom tullar och koncentration av handeln till städerna. Även skråväsendet hamnade under kungamaktens beskydd och blev under Vasatiden centralstyrt och mer enhetligt över hela riket...

+ Läs mer

M

Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

av: Herman Lindqvist
2018-04-30

Gustav Vasa var en produkt av medeltidens kultur. Hans nio barn - fyra söner och fem döttrar - uppfostrades till renässansmänniskor, lika konstälskande, mångsidigt bildade och hänsynslösa som någon renässanshärskare i Europa...

+ Läs mer

Länkar om Karl IX

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS