Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu koppargruva - som tidvis sysselsatte över 1 000 personer och var Sveriges största industriella arbetsplats - sköt produktionen fart under 1610-talet genom Älvsborgs lösen. Istället för att exportera råkoppar började man nu bearbeta den, bl.a. till mässing.
Kopparproduktionens fortsatta svängningar speglar det svenska imperiets utveckling: toppen nåddes 1650 med 3 000 ton medan produktionen i slutet av 1710- talet sjönk till mindre än 1 000 ton per år.
Som mest stod Sverige för bortåt två tredjedelar av Europas kopparproduktion.
Exporten av koppar var ett statligt monopol och sköttes av utlänningar med kontakter i Amsterdam som Louis de Geer och bröderna Abraham och Jacob Momma från Aachen (adlade Reenstierna med hänsyftning på deras gruvintressen i Lappland).
För att hålla världsmarknadspriset uppe utan att minska produktionen införde Gustav II Adolf kopparmyntfot 1625. Eftersom kopparens värde var en hundradel av silvrets blev följden otympliga och skrymmande myntplåtar, som kunde väga upp till 20 kg. Silvermynt användes dock även i fortsättningen.
LÄS MER: Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta
LÄS MER: Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
LÄS MER: Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till svensk koppar under stormaktstiden.
Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune Hästen, Röda Stjärnan och Gröne Jägaren. Lasten – järn, koppar, tjära, trä – var på väg till Amsterdams penningstinna marknad. Vid Damtorget och det nybyggda Rådhuset mötte besättningarna köpmän och sjöfolk från världens alla hörn. Främmande språk surrade i luften och exklusiva kryddor gav egenartade dofter. Stadens magnifika köpmannahus med sina rikt dekorerade fasader imponerade på besökarna under en tid när Sveriges ekonomi var nära knuten till kontinentens och när samverkan mellan handelsmakten Holland och militärmakten Sverige gav god ekonomisk utdelning på ömse håll.
I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...
Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Falu koppargruva. 1992 upphörde gruvbrytningen i Falu koppargruva. Gruvan, som ligger precis utanför centrala Falun, är sedan 2001 ett av UNESCO:s världsarv...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Falu koppargruva och dess historia. Geologiska undersökningar visar att brytning av kopparmalm har förekommit i Tiskasjöberget vid Falun ända sedan 700-talet. Den äldsta urkunden rörande gruvan är från år 1288 – ett bytesbrev som bekräftar att biskop Peter i Västerås köpt en åttondel i det som då kallades Kopparberget...
Förenklad genomgång (12:10 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar stormaktstidens första del. Här tas bl.a. upp hur det var att leva i Sverige under 1600-talet. Här får du också veta mer om järnhantering gruvor (bl.a. Falu koppargruva), Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och drottning Kristina.
Artikel i tidningen Populär Historia där David Dunér berättar om Falu koppargruva. Under stormaktstiden var Falu koppargruva Sveriges viktigaste enskilda inkomstkälla. Här arbetade över tusen människor i mörker och svavelos med fara för sina liv...
Stiftelsen Stora Kopparbergets hemsida där du kan läsa om gruvans historia från dess tillkomst på 700-talet till att den lades ned i slutet av 1900-talet. Här berättas om gruvans storhetstid under den svenska stormaktstiden på 1600-talet, då gruvan tidvis svarade för två tredjedelar av det europeiska kopparbehovet. Riksrådet i Stockholm kallade gruvan för rikets skattkammare och kassakista. Gruvan var vid den här tiden den största industriella arbetsplatsen i landet…
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...
Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från...
Louis de Geer (1587-1652) var en affärsman från Nederländerna och en av 1600-talets stora...
Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i...
