M
Tagg
koppargruvan
Arbete i Falu koppargruva på 1600-talet.

Svensk koppar under stormaktstiden

Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu koppargruva - som tidvis sysselsatte över 1 000 personer och var Sveriges största industriella arbetsplats - sköt produktionen fart under 1610-talet genom Älvsborgs lösen. Istället för att exportera råkoppar började man nu bearbeta den, bl.a. till mässing.

Kopparproduktionens fortsatta svängningar speglar det svenska imperiets utveckling: toppen nåddes 1650 med 3 000 ton medan produktionen i slutet av 1710-talet sjönk till mindre än 1 000 ton per år.

ANNONS

ANNONS

Som mest stod Sverige för bortåt två tredjedelar av Europas kopparproduktion.

Exporten av koppar var ett statligt monopol och sköttes av utlänningar med kontakter i Amsterdam som Louis de Geer och bröderna Abraham och Jacob Momma från Aachen (adlade Reenstierna med hänsyftning på deras gruvintressen i Lappland).

För att hålla världsmarknadspriset uppe utan att minska produktionen införde Gustav II Adolf kopparmyntfot 1625. Eftersom kopparens värde var en hundradel av silvrets blev följden otympliga och skrymmande myntplåtar, som kunde väga upp till 20 kg. Silvermynt användes dock även i fortsättningen.
 

Kopparmynt 20 kg
Bild: Kungl. Myntkabinettet
Koppar var inte bara en viktig exportvara utan användes också som mynt. Kopparmynten blev dock tunga och otympliga - myntplåten på bilden är från drottning Kristinas tid och vägde nästan 20 kilo.


LÄS MER: Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

LÄS MER: Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden
 

FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till svensk koppar under stormaktstiden.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
23 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Svensk koppar under stormaktstiden

S

Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

av: Torbjörn Nilsson
2021-04-11

Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune Hästen, Röda Stjärnan och Gröne Jägaren. Lasten – järn, koppar, tjära, trä – var på väg till Amsterdams penningstinna marknad. Vid Damtorget och det nybyggda Rådhuset mötte besättningarna köpmän och sjöfolk från världens alla hörn. Främmande språk surrade i luften och exklusiva kryddor gav egenartade dofter. Stadens magnifika köpmannahus med sina rikt dekorerade fasader imponerade på besökarna under en tid när Sveriges ekonomi var nära knuten till kontinentens och när samverkan mellan handelsmakten Holland och militärmakten Sverige gav god ekonomisk utdelning på ömse håll.

+ Läs mer

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

av: Carl-Henrik Larsson
2020-10-13

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...

+ Läs mer

L

Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

av: Herman Lindqvist
2017-10-19

Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...

+ Läs mer

Länkar om Svensk koppar under stormaktstiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS