Tagg om svensk koppar under stormaktstiden

Svensk koppar under stormaktstiden

M
Arbete i Falu koppargruva på 1600-talet.

Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu koppargruva - som tidvis sysselsatte över 1000 personer och var Sveriges största industriella arbetsplats - sköt produktionen fart under 1610-talet genom Älvsborgs lösen. Istället för att exportera råkoppar började man nu bearbeta den, bl.a. till mässing.

Kopparproduktionens fortsatta svängningar speglar det svenska imperiets utveckling: toppen nåddes 1650 med 3 000 ton medan produktionen i slutet av 1710- talet  sjönk till mindre än 1000 ton per år.

Som mest stod Sverige för bortåt två tredjedelar av Europas kopparproduktion. Exporten var ett statligt monopol och sköttes av utlänningar med kontakter i Amsterdam som Louis de Geer och bröderna Abraham och Jacob Momma från Aachen (adlade Reenstierna med hänsyftning på deras gruvintressen i Lappland).

 

ANNONS

ANNONS

För att hålla världsmarknadspriset uppe utan att minska produktionen införde Gustav II Adolf kopparmyntfot 1625. Eftersom kopparens värde var en hundradel av silvrets blev följden otympliga och skrymmande myntplåtar, som kunde väga upp till 20 kg. Silvermynt användes dock även i fortsättningen.

Kopparmynt 20 kg
Bild: Kungl. Myntkabinettet
Koppar var inte bara en viktig exportvara utan användes också som mynt. Kopparmynten blev dock tunga och otympliga - myntplåten på bilden är från drottning Kristinas tid och vägde nästan 20 kilo.

LÄS MER: Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här nedan hittar du material som kan relateras till svensk koppar under stormaktstiden.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
23 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Svensk koppar under stormaktstiden

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

av: Carl-Henrik Larsson
2020-10-13

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...

+ Läs mer

L

Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

av: Herman Lindqvist
2017-10-19

Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...

+ Läs mer

Länkar om Svensk koppar under stormaktstiden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS