Kyrkan ägde lika mycket jord som adeln, d.v.s. var femte gård. Från kyrkans gårdar kom därför inte heller några skatter eftersom kyrkan liksom adeln tillhörde frälset - de privilegierade samhällsgrupperna som slapp betala skatt.
Var tionde gård ägdes av kronan. Dessa gårdar brukades också av bönder som var arrendatorer, s.k. kronobönder.
Ett fattigt land med stora skulder
Gustav Vasas krig mot Danmark hade kostat mycket pengar. Sverige hade stora krigsskulder till den tyska hansestaden Lübeck. Lübeckarna hade nämligen hjälpt Gustav Vasa att driva ut danskarna ur Sverige. När kriget var slut måste kung Gustav betala för den hjälp han fått.
Men Sverige var ett mycket fattigt land. Det hade drabbats hårt av främmande truppers härjningar. Därför var det svårt för kungen att få ihop pengar att betala skulderna med. Då kallade han samman en riksdag till Västerås för att få fram extra pengar.
Västerås riksdag 1527
Gustav Vasa brukade bara inkalla riksdagen vid kritiska (svåra) tillfällen. Till riksdagen kom ombud för stånden i riket. Biskoparna utsåg ombud för prästerna. Borgarna i städerna valde själva sina representanter, medan kungens fogdar bestämde vilka bönder som skulle vara med. Adelsmännen infann sig i stort sett mangrant - de flesta adelssläkter skickade representanter.
När riksdagsmännen - eller ständerna - hade infunnit sig i Västerås fick de lyssna till kungens förslag. Kungen ville ha en del av de stora inkomster som kyrkorna och klostren fick. Han skulle använda dem till att betala rikets skuld. Prästerna och en del adelsmän var emot att kyrkan skulle avstå gårdar och pengar till staten.
Men Gustav Vasa tålde inte att man sa emot honom. När han inte fick igenom sina krav, höll han ett strafftal till riksdagsmännen. Efter några dagars förhandlingar gick ständerna med på kungens krav.
Vad användes skatterna till?
De skatter som kungen fick in använde han till större delen till att avlöna (ge lön åt) soldater. Det behövdes en stark armé för att försvara Sverige och för att kunna slå ner uppror ute i landet.
Däremot gav kungen inte mycket pengar till skolorna. Universitetet i Uppsala och klosterskolorna hade stängts. De enda skolor som fanns var några läs- och räkneskolor i städerna. Det var brist på utbildat folk, och kungen hade besvär med att skaffa medhjälpare som kunde skriva och föra kassaböcker. Några av sina främsta medhjälpare fick han hämta från Tyskland.
En del av kronans inkomster använde Gustav Vasa för att reparera och bygga till de gamla slotten.
I kungens skrivarstuga
Kungen och hans medhjälpare lyckades få ordentlig kontroll över fogdarna ute i landet. De måste varje år redovisa den skatt de hade fått in. Om de inte kunde redovisa ordentligt, skulle de stoppas in i fångtornet på Stockholms slott, sa kungen.
I sin skrivarstuga på slottet lät kungen skriva många brev till sina fogdar, och han varnade dem ofta. En fogde som inte hört av sig fick denna hälsning:
Vi kunne icke förstå, hur det haver sig med dig. Antingen är du kommen in i uti något berg och haver där blivit kvarhållen en tid lång eller att några käringar hava dig så trollat, att du mist minne och förnuft eller ock att fingrarna är skamfilade på dig eller munnen så tillsömmad och händerna sammanbundna att du icke mera varken tala eller skriva kan.
Reformationen i Sverige
Den svenske prästen Olaus Petri hade varit i Wittenberg och hört hur Martin Luther ville reformera (förbättra) kyrkans lära. Olaus Petri arbetade bland annat som predikant i Stockholms storkyrka. Han blev senare Gustav Vasas kansler.
Kungen och Olaus Petri var ibland ovänner, men arbetade båda för att göra Sverige till ett protestantiskt land. Olaus Petri ville förändra kyrkans lära på samma sätt som Luther gjort. Kungen var däremot mest intresserad av att genom reformationen få ökad makt och rikedom.
M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611
M LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet
M LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge
M LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna
M LÄS MER: Gustav Vasa
M LÄS MER: Reformationen
M LÄS MER: Gustav Vasa - tyrann eller landsfader? (artikelserie)
M LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)
S LÄS MER: Reformationen i Sverige
S LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa
M LÄS MER: Kalmarunionen
S LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
L PODCAST: Vasatiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 3: Vasatiden 1520-1611, Bonniers, 1966
Ivan Svalenius, Gustav Vasa, Wahlström & Widstrand, 1992
Göte Göransson, Gustav Vasa och hans folk, Bra Böcker, 1984
Jerker Rosén, 1500- och 1600-talens historia, Läromedelsförlagen, 1972
Lars O. Lagerqvist, Sveriges regenter - från forntid till nutid, Norstedts, 1997
FÖRFATTARE
Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
