Den svenska demokratins rötter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så. Så länge som det har bott människor i vårt land har det funnits höjda röster, strävan efter samarbete och politisk kamp.
M

Öppnandet av riksdagen 1789. Del från en målning gjord av Louis Jean Desprez (1743-1804).

Järnålder och medeltid

För tusen år sedan, på järnåldern, fanns inte staten Sverige. Landet var uppdelat i ett antal landskap med egna lagar, domstolar och lagmän (domare). På tingsplatser över hela landet möttes de jordägande männen för att fatta beslut och skipa rättvisa. Under medeltiden tillkom bystämmor, sockenstämmor och städernas rådstugor som andra tidiga kanaler för folkviljan.

Spår av dessa fördemokratiska mötesplatser lever ännu kvar i dagens kommuner, regioner, landsting och tingsrätter.

ANNONS

ANNONS

Ärftlig kungamakt?

"Svear äga konung att taga och så vräka." På 1280-talet beskrev Västgötalagen folkets rätt att välja och avsätta kung. 1544 avskaffade Gustav Vasa valmonarkin. Därefter gick tronen i arv från kungen till hans barn eller närmaste släkting.

Tingen och stämmorna var inte demokratiska i dagens mening. Endast jordägande och fria män deltog i diskussioner och beslut. Kvinnor, fattiga och socialt utstötta saknade möjlighet att göra sina röster hörda. De flesta kvinnor och egendomslösa män skulle förbli tysta, ja nästan osynliga, under ytterligare tusen år.

Den tidiga statsmakten

Staten Sverige tog fastare form under 1200- och 1300-talet. År 1350 skrevs den första rikstäckande landslagen. Stormän från flera landskap hade då enats under kung Magnus Eriksson. Under 500 år skulle det politiska livet kännetecknas av en ständig dragkamp mellan kungahuset, adeln, rika borgare och de utländska makter som Sverige låg i konflikt med. En person – den regerande monarken – bestämde tillsammans med ungefär 1 procent av de mäktigaste stormännen över resterande 99 procent av folket.

LÄS MER: Sverige under medeltiden (artikelserie)

Ståndssamhället

Ståndssamhället växte fram under 1200-talet och levde kvar ända till 1800-talet. Ståndssamhället byggde på en sträng social ordning, där adeln stod högst i rang och bondeståndet lägst. Utanför stånden fanns majoriteten av folket – fattiga torpare, drängar, pigor och andra egendomslösa hade inget politiskt inflytande. Det gällde under lång tid även minoritetsgrupper som samer, romer, judar och katoliker.

Kvinnorna – halva folket – saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. De strikta könsrollerna gjorde det närmast otänkbart för kvinnor att syssla med politik, affärer eller andra samhällsfrågor. Det fanns dock sällsynta undantag, som regerande drottningar och änkor. Dessa kvinnor kunde överta en manlig roll (kungens/makens) och fick därigenom möjlighet ägna sig åt politik och ekonomi. Ståndssamhällets uppbyggnad och normer stod alltså långt ifrån den moderna demokratins ideal, där varje människa anses vara född fri och med lika värde och rättigheter.

ANNONS

ANNONS

Ståndsriksdagen (cirka 1527–1866)

Kung Gustav Vasa sammankallade 1527 ett så kallat riksmöte i Västerås, där adel, borgare och bönder var representerade. Prästerna deltog som ett självständigt stånd först vid 1544 års riksdag. Ståndsriksdagens makt och arbetssätt förändrades många gånger genom åren. Under Karl XII:s envälde (1697–1718) sammanträdde riksdagen knappast alls.

Här nedan förklaras hur Sverige styrdes under frihetstiden (1719-1772). Då hade riksdagen stor makt och sammanträdde regelbundet.

Samhällets grundläggande spelregler bestod av både juridik och religion

  • Gud och den rena evangeliska läran: Guds ord, uttryckt genom Bibeln och ”den rena evangeliska läran”, låg till grund för både kyrka och stat.
  • Grundlagarna: Regeringsformen och riksdagsordningen beskrev hur riket skulle styras. Vissa regler och arbetssätt hade följt med ända sedan 1200-talets landskapslagar.

Kungen, rådet och riksdagen

  • Kungen: Under Adolf Fredriks regering (1751–1771) var kungamakten svag. Mycket bestämdes av rådet och riksdagen.
  • Rådet: Rådsherrarna regerade periodvis riket tillsammans med kungen. Rådet bestod av mellan 10 och 25 personer, nästan alltid högre adelsmän. Dåtidens regering bestod av kungen och rådet, som tillsammans kallades Kungl. Maj:t.
  • Riksdagen skulle sammanträda vart tredje år i Stockholm. Varje stånd hade en röst var när besluten skulle fattas, och det krävdes oftast att tre stånd samt kungen kunde komma överens för att nå ett avgörande. Läs mer i faktarutan här nedan.

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

LÄS MER: Frihetstidens statsskick

LÄS MER: Regeringsformen 1809

LÄS MER: Representationsreformen 1865-1866

LÄS MER: Sveriges demokratisering

ANNONS

ANNONS

Riksdagens fyra stånd

Bondeståndet

150 bönder åkte till riksdagen efter att ha blivit valda på häradstingen ute i landet. Bondeståndet skulle representera bönderna och allmogen, som tillsammans utgjorde över 90 procent av folket.

Borgarståndet

Borgarna skickade en borgmästare och en rådman från varje stad. Totalt hade de cirka 80 representanter i riksdagen. Borgarståndet bestod av hantverkare och företagare från städerna. Gruppen utgjorde knappt 5 procent av folket.

Prästeståndet

Prästeståndet hade 50 ledamöter i riksdagen, bestående av biskopar och utvalda kyrkoherdar. Prästerna utgjorde en knapp procent av folket.

Adelsståndet

Cirka 1 200 adelsmän var riksdagsledamöter. Ungefär 400–500 närvarade på riksdagarna. Adeln utgjorde cirka 0,5 procent av folket och kom från de släkter som hade plats i Riddarhuset.
 

Visste du att:

  • De flesta kvinnor stod under förmyndarskap. Det innebar att de saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. Några få änkor hade formellt sett rösträtt redan på 1700-talet, men det var mycket ovanligt att den användes.
  • En stor andel av folket var egendomslösa. Det gällde exempelvis drängar, pigor, torpare, backstugusittare och kroppsarbetare. De egendomslösa saknade rösträtt och andra möjligheter till politiskt inflytande.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka "fördemokratiska" mötesplatser (eller forum) fanns för folk under järnåldern och senare under medeltiden där de kunde enas kring gemensamma beslut?
     
  2. Vilka fick vara med och bestämma i ståndssamhället och vilka fick inte vara med?
     
  3. Vilka var de fyra stånden i ståndsriksdagen (cirka 1527–1866)?
     
  4. Hur skilde sig riksdagens makt under frihetstiden från tidigare då t.ex. Karl XII styrde?

Ta reda på:

  1. Ta reda på mer om tingsplatser, sockenstämmor och rådstugor där du bor. Var låg de? Vilka beslut fattades där? Vilka var med och bestämde? Kontakta gärna kommunarkivet eller hembygdsföreningen där du bor för att hitta fakta.

Fundera på:

  1. En knapp procent av männen hade den politiska makten i Sverige under flera hundra år. Hur stor andel av folket har politisk makt i dag? På vilket sätt kan de påverka? Kan alla påverka lika mycket? Ge exempel.

Diskutera:

  1. Varför delades folket in i olika stånd? Vilken funktion hade stånden? Finns det någon liknande indelning i dagens samhälle?
     

 

Sveriges demokratiseringLÄS MER: Demokratin står aldrig stilla
Ett studiematerial om demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.

 

 


Text: Riksdagsförvaltningen
Webbplats: Firademokratin/riksdagen.se

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 16 maj 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Arvid Horn

Hattar och mössor

Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på...

Hi
Branting

Sveriges demokratisering

Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...

Hi
Schackpjäser

Sociala strukturer

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....

Hi
byggnaden

Riddarhuset

Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se...

Hi
Riksdagen

Frihetstidens statsskick

Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...

Hi
Målning

Landskapslagar

Landskapslagarna är de äldsta nedtecknade svenska lagarna och härstammar från 1200-talet och början...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna