Galileo Galilei

Galilei växte upp i Pisa i Italien och var son till en musiker. När han var 17 år blev han intagen vid Pisas universitet. Galilei skrevs in som medicinstuderande men märkte snart att det var fysik som lockade. När pengarna inte räckte till fortsatta studier studerade Galilei istället fysik på egen hand.

En viktig upptäckt han gjorde var tröghetsprincipen. Galilei frågade sig vad som skulle hända om ett klot som satts i rörelse rakt framåt inte utsattes för några andra krafter. Han kom till slutsatsen att klotet skulle fortsätta rakt framåt i oändlighet genom rymden. Galilei menade att detta berodde på föremålets inneboende "tröghet".

Vetenskapsmannen Isaac Newton arbetade vidare på dessa idéer. På 1680-talet kunde han lägga fram en formel som förklarade varför himlakropparna rör sig som de gör.

1609 fick Galilei höra talas om att en holländare konstruerat ett instrument som fick avlägsna föremål att verka så nära att det gick att ta på dem med handen. Utan att ha sett holländarens kikare funderade Galilei ut hur den var konstruerad och byggde själv en starkare. Instrumentet var ett teleskop.

En natt år 1610 riktade han som den första människan i världshistorien ett teleskop mot stjärnhimlen. Hittills hade alla observationer fått utföras med blotta ögat. Galilei var bättre rustad än någon människa tidigare varit att undersöka himlen, och han såg märkliga saker.

Galilei insåg efterhand att den teori Copernicus lagt fram 1543 var riktig i sin grundtanke: Jorden kretsade runt solen och var inte universums centrum.

Copernicus teori om att jorden rörde sig runt solen och inte tvärtom hade väckt den mäktiga kyrkans oro och vrede. Så länge det bara var en teori var det inte så farligt, men här kom Galilei och sa sig ha bevisat den. Kyrkan ansåg detta strida mot Bibelns ord. Galileis bevis var en farlig utmaning mot kyrkans makt och myndighet.

1616 förbjöds han att lära ut någon annan lära om himlakropparna än den Aristoteles lagt fram under antiken om att jorden var universums centrum. Galilei gav inte upp för det, och 60 år gammal började han skriva på sin stora bok Dialogo som kom ut 1632.

I boken lägger Galilei fram sina teorier om universum i form av ett samtal mellan tre personer. Påven Urban VIII blev rasande, eftersom han fått för sig att en av personerna i boken var en karikatyr av honom.

Galilei tvingades inställa sig inför inkvisitionen, den fruktade kyrkliga domstolen. Den 21 juni 1633 förklarades han skyldig, och nästa dag måste den gamle forskaren böja knä inför inkvisitionen och med darrande stämma läsa upp en färdigskriven bön om förlåtelse. Han lovade också att aldrig mer lära ut att jorden rörde sig runt solen.

När Galilei gjort avbön, fick han återvända till sitt hem i Florens, där han sattes i ett slags husarrest. Galilei fortsatte - trots allt högre ålder och ökade kroppsliga krämpor - sitt vetenskapliga arbete på andra områden. År 1638 hade han fullbordat sitt andra stora verk, Discorsi. Det anses vara Galileis främsta verk. I det tog han upp fallande kroppars rörelse, ljusvågor, förbränning och vibrationer i instrument.Galileis arbete om kroppars rörelse och fall gjorde att Isaac Newton kunde arbeta vidare på hans teorier och ställa upp matematiska formler för hur himlakropparna rör sig.

LÄS MER: Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

LÄS MER: Galileo Galilei

LÄS MER: Galileo Galilei - den moderna vetenskapens fader

LÄS MER: Vetenskapliga revolutionen

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

LÄS MER: Inkvisitionen

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare