Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar.

Bild: SO-rummet.se

Interiör från ett borgerligt hem under 1600-talet. Kvinnans viktigaste uppgift var att föda många barn. Barndödligheten var stor och föräldrarna såg barnen som en trygghet under ålderdomen. Målning av Jan Havicksz Steen.

Äktenskapet var ofta en affärsuppgörelse

Somliga forskare hävdar att den stora, romantiska kärleken har en ganska kort historia i västvärlden, drygt ett par hundra år. Den skulle med andra ord vara ungefär jämngammal med upplysningen. Något ligger det säkert i påståendet. Men kärleken har uppfattats olika i olika epoker.

I äldre tider var det vanligt att äktenskapet var en angelägenhet som inte behövde grundas på kärlek eller ens sympati. Mannen behövde en kvinna för att sköta hus och hem, och det hörde till att ha en hustru. Kvinnan å sin sida tänkte på försörjningen, och det gav henne status att vara gift. Hustrun skulle i första hand vara mor och husmoder. Som ett plustecken kunde ibland varma känslor mellan makarna växa fram allteftersom.

ANNONS

Olika regler för man och kvinna

Kanske kvinnan och mannen också såg olika på kärleken och inte förstod varandras uppfattningar. Vår tids öppenhet och offentliga diskussion om kärlek, äktenskap och samlevnadsproblem saknades helt förr i tiden, oavsett om människorna levde i en småländsk by, i Stockholm eller i London. För kvinnan var kärleken till barnen allra viktigast, ofta den enda.

Både under 1500-talet och 1600-talet betonade kyrkoordningen att äktenskapet inte fick bli ett syndens näste, inte fick degraderas till sexuell njutning. Kvinnans plikt var att föda barn. Samlag utanför äktenskapet betraktades som en synd, och straffet för sedlighetsbrott skärptes. En kvinna som blev med barn utanför äktenskapet straffades hårt, medan mannen ofta kunde neka till faderskapet och undgå straff.

Ännu på 1700- och 1800-talen hände det att en ogift mor stöttes ut från gemenskapen och fick svårt att försörja sig. För somliga återstod endast att sälja sin kropp.

Att vara "oäkta unge" var i regel också svårt. Mer än en liten pojke eller flicka kom säkert in till sin mamma och frågade: - Vad är en horunge? De ropar horunge åt mig!

Vad Olaus Magnus berättade

På 1500-talet levde 90 procent av Sveriges invånare på landsbygden. Det betyder rimligen att omkring 45 procent av landsbygdens befolkning bestod av bondhustrur, bonddöttrar, änkor till bönder och inte minst pigor.

I kyrkomannen Olaus Magnus Historia om de nordiska folken från 1555 kan man läsa att kvinnorna i huvudsak hade hemsysslor, det vill säga vävning, bakning, osttillverkning, matlagning och städning, men även skötsel av lamm, kor, grisar och höns. Med undantag av boskapsskötsel och hjälparbete vid skördetider deltog kvinnan inte i arbetet utanför hemmet; jordbruk, tröskning, skogsarbete, reparationer och vården av hästar tillhörde mannens göromål.

Pigorna hade ett inrutat arbetsliv

På stora gårdar tjänade tiotals människor som pigor och drängar. De kom från fattiga familjer och ägde ingenting utom kläderna de hade på sig. Sönerna och döttrarna från detta proletariat (fattiga arbetare) hade ingen annan möjlighet till försörjning än att hoppas på anställning hos någon storbonde. Eftersom de i regel visste hur lantarbetet gick till, föredrog de detta framför att söka anställning i någon stad. Pigorna och drängarna, eller det så kallade legofolket, fick arbeta mot mat och logi plus en viss lön och därutöver ett par nya skor per halvår.

På vissa ställen hände det att pigan utnyttjades sexuellt av husbonden eller hans vuxne son. Om följden blev barn och varken bonde eller son erkände faderskapet, kunde situationen bli minst sagt besvärlig. Kanske kastade husmodern ut pigan.

Större yrkesvariation i städerna

Livet i staden gav kvinnan fler möjligheter till arbeten än på landsbygden. Hon kunde bli tvätterska, sömmerska, städerska, och hon kunde arbeta i bageri och som sjukvårdsbiträde. I bästa fall kunde hon arbeta sig upp till föreståndare på ett värdshus eller ett hotell. Om kvinnan var läs- och skrivkunnig, fick hon kanske chansen att sköta bokföringen i en butik eller ett köpmanshus. Klipska änkor efter exempelvis hantverkare och köpmän kunde fortsätta att driva företaget, och gjorde det ofta med framgång.

När en flicka gifte sig

När det blev tal om giftermål för en flicka, hade hennes far, eller i andra hand en bror, ett avgörande inflytande. Formellt förekom inga tvångsäktenskap, men om föräldrarna till flickan och den tilltänkte mannen smitt äktenskapsplaner, hade flickan inte mycket att sätta emot.

Ett diskussionsämne var den så kallade hemgiften som flickan skulle föra med sig i boet. Det kunde till exempel röra sig om textilier eller pengar.

ANNONS

Före vigseln skulle den unge mannen lova sin blivande brud en så kallad morgongåva. I en rik familj utgjordes den ofta av en rejäl jordbit. Den skulle tillfalla hustrun först vid makens död. Om hon gifte om sig, gick gåvan tillbaka till hans släktingar.

Om kvinnan under äktenskapet var otrogen, kunde straffet bli hårt. Om mannen ertappade hustrun med en annan man i sängen och i upprördhet dödade båda, kunde han räkna med att inte bli bestraffad. Ett alternativ var att han kunde köra ut hustrun utan några ägodelar och förbjuda henne att återvända till hemmet.

Mannen betraktade ofta hustrun som sin ägodel.

När en bonde ville bli gift

En bonde som gick i giftastankar letade gärna efter en kvinna som inte bara var vacker utan också såg stark ut.

För det första måste kvinnan ha krafter nog att föda många barn. Barndödligheten var stor och föräldrarna såg barnen som en trygghet under ålderdomen (det skulle dröja några hundra år innan vår tids system med folkpension kom i bruk).

För det andra måste hustrun ha en fysik som gjorde henne kapabel att mjölka korna och sköta grisarna och hönsen. Om det inte fanns oxar eller hästar på gården hände det att hustrun rent av fick dra plogen - ett hårt arbete som krävde råstyrka. Mannens plats var bakom plogen.

Ärbara eller inte ärbara

I hela Europa var äktenskapets första budord att kvinnan skulle vara mannen underdånig och lyda honom i allt. Den engelske författaren William Gouge skrev 1643 att detta inte innebar att han fick behandla sin hustru illa. Man och hustru är så tätt knutna samman att den man som slår sin hustru slår sig själv. Han skulle styra med förnuft och respektera henne, framförallt inför andra män.

Men endast kvinnor som var gifta och helst också fött barn betraktades som ärbara. Det hörde till, att omvärlden skulle se vilken kvinna som var gift eller ogift. För att markera skillnaden var det nästan en oskriven lag att den gifta kvinnan, åtminstone om hon var borgarhustru, prästfru eller hustru till en storbonde, skulle täcka håret med en sjalett (en mindre sjal). På 1650-talet började dock den gifta adelskvinnan att ha blottat hår, gärna långt och lockigt.

När kriget kom

1600-talet var ett krigiskt århundrade. Inte minst trettioåriga kriget (1618-1648) drabbade hemmabefolkningen. Mängden av stupade soldater innebar att kvinnorna fick ta på sig ett tungt arbete, som männen i fredstid brukade utföra. Därtill kom svält, sjukdomar och förstörelse där kriget utkämpades.

På många gårdar saknades den manliga arbetskraften helt, främst på krigsskådeplatserna men även i Sverige. Kvinnor och åldriga män måste överta männens sysslor. Oräkneliga kvinnor fick aldrig se sina män komma tillbaka. Även efter krigets slut sågs kvinnorna ploga åkrarna och köra vagnarna. Det blev omöjligt att, som tidigare, skilja lika strikt på manliga och kvinnliga sysslor.

Mannen var hushållets obestridda härskare

Mellan de fyra stånden - adel, präster, borgare, bönder - fanns sociala gränser som var svåra att överskrida. Det förekom inte att en adelsman gifte sig med dottern till en hantverkare. Men normerna inom äktenskapet och hushållet var i stort sett gemensamma. Det hette att "mannen allena haver högsta rösten och makt till att bjuda och befalla". En koppling gjordes till kungen, som var landets överhuvud. På samma sätt var mannen hushållets överhuvud, vilket också betonades i vigselformuläret.

Det betydde dock inte att mannen fick behandla hustrun hur som helst. Hans karaktär visade sig i hans aktning för henne. "Den som sin hustru älskat; han älskar sig själv" stod det i Hustavlan, en skrift som utgavs tillsammans med katekesen och psalmboken och därför var mycket spridd.

Modersrollen delades av alla hustrur. Att föda barn var hennes huvuduppgift, helst många pojkar.

Med mannens tillstånd kunde dock hustrun sköta vissa sysslor som ansågs passande för henne. Hustrun till en skomakare svärtade de nysydda skorna, och hustrun till en smed fick trampa blåsbälgen. Adelsdamen på ett storgods fick förtroendet att sköta godsets handel och tillvarata mannens intressen genom att representera i maktens salonger.

LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

Visste du att:

Drottning Kristina kände starka tvivel rörande äktenskapet. I ett brev till påvens sändebud i Polen 1668 skriver hon att detta vållade henne "rasande bryderi. Med tanke på mitt humör och min ålder tror jag inte att här finns något botemedel. Mitt humör är dödlig fiende till detta fruktansvärda ok, vilket jag inte skulle ålägga mig... Gud har låtit mig födas fri, och jag skulle aldrig kunna gå med på att underordna mig en härskare." Hon använder rent av ordet "slaveri".

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Hur uppfattades äktenskapet under 1500- och 1600-talen i Sverige, och vilken roll spelade kärlek i dessa arrangemang?
Vilka var de huvudsakliga sysslorna för kvinnor på landsbygden under 1500-talet enligt Olaus Magnus?
Hur beskrivs livet för pigor på bondgårdarna?
Ge några exempel på vilka yrkesmöjligheter som kunde finnas för kvinnor i städerna under dessa århundraden.
Beskriv kortfattat kvinnans roll inom äktenskapet under 1500- och 1600-talen.
Hur kunde de krig som Sverige deltog i påverka kvinnors roller och arbetsuppgifter?

Fundera på:

Hur tror du kvinnans roll och uppgifter i hemmet och samhället under tidsepoken påverkade hennes personliga ambitioner och drömmar?

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 20 november 2023

Publicerad: 15 november 2023

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio