Freden i Stettin, eller Stettinfreden, slöts den 13 december 1570 och avslutade nordiska sjuårskriget. Avtalet förhandlades fram under medling av den tysk-romerske kejsaren Maximilian II. Parterna var Sverige på ena sidan och Danmark samt hansastaden Lübeck på den andra.
Sverige och Danmark avsade sig alla anspråk på varandras områden. Båda parterna skulle tillsvidare också få föra tre kronor i riksvapnet. Sverige måste dock betala Älvsborgs lösen till Danmark och ett skadestånd till Lübeck för dess flotta samt garantera staden fritt tillträde till Narva. Sverige skulle även avstå sina områden i Estland till den tyske kejsaren mot ekonomisk kompensation. Eftersom ingen sådan kompensation betalades förblev Estland svenskt.
Freden gav varken Sverige eller Danmark någon tydlig seger. Efter sju års krig var båda rikena utmattade, medan många städer och gårdar hade bränts eller plundrats. De flesta gränser förblev oförändrade, och kampen om makten i Norden och runt Östersjön fortsatte under de följande årtiondena.
Skattelängderna berättar om 1500-talets människorFör att betala Älvsborgs lösen införde Sverige 1571 en särskild förmögenhetsskatt. Invånarna skulle betala en tiondel av värdet på sitt lösöre, exempelvis boskap, silver, koppar och andra metaller. Särskilda nämnder reste runt och antecknade människornas tillgångar. Skattelängderna finns fortfarande bevarade i Riksarkivet. Där kan forskare hitta namn, bostadsorter, uppgifter om hushåll och vilka ägodelar människor hade. Handlingarna ger därför en ovanligt detaljerad bild av hur delar av Sveriges befolkning levde under 1500-talet.
|
S LÄS MER: Nordiska sjuårskriget
M LÄS MER: Älvsborgs lösen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
