Adelssläkten Fleming kom troligen till det svenska riket via Danmark i slutet av 1300-talet. Namnet antyder ett äldre ursprung i Flandern, och släkten blev snart etablerad i Finland. Erik Joakimsson Fleming (död 1548) deltog på Gustav Vasas sida i såväl befrielsekriget som grevefejden. Han belönades med omfattande förläningar i Finland som han kom att styra med järnhand.
Hans son Clas (död 1597) utmärkte sig i Gustav Vasas ryska krig och förde 1563 den häktade hertig Johan (III) från Åbo till Gripsholm. Senare deltog han dock i hertigarnas resning mot Erik och belönades av Johan III med titlar som friherre, riksråd och riksamiral.
ANNONS
Som en av rikets mäktigaste män var han efter Johan III:s död ovillig att underordna sig hertig Karl (IX). Också av försvarspolitiska skäl fann Fleming – liksom många andra finska adelsmän – att en fortsatt union med Polen under Sigismund vore lämplig.
År 1593 lät Fleming flottan föra Sigismund från Danzig till Stockholm inför kröningen. Året därpå fick Fleming omfattande befogenheter i den finska riksdelen och titeln riksmarsk.
När Sigismund hade rest till Polen tycktes brytningen mellan Clas Fleming och Karl bara vara en tidsfråga. Efter att brutalt ha undertryckt det så kallade klubbekriget började Fleming rusta sig för ett fälttåg mot hertig Karl, men han dog under förberedelserna. Därigenom underlättades hertig Karls seger i maktkampen mot Sigismund. För säkerhets skull lät hertigen 1599 dock avrätta Clas Flemings omkring 21-årige son Johan på Åbo torg.
Bild: Göteborgs skolmuseums samlingar Skolplansch av Albert Gebhard signerad 1905, efter målningen Hertig Karl skymfande Klas Flemings lik av den finländske konstnären Albert Edelfeldt 1878.
Ryckte hertig Karl sin döde fiende i skägget?
När Klas Fleming dog 1597 försvann en av hertig Karls farligaste motståndare. Senare samma år intog Karl Åbo slott, där Flemings änka Ebba Stenbock hade deltagit i försvaret. Fleming var ännu inte begravd, och enligt en berömd berättelse lät Karl öppna hans kista för att försäkra sig om att fienden verkligen var död.
Traditionen berättar att Karl ryckte den döde Fleming i skägget och uttryckte sin ilska över att han inte hade fått honom levande i sina händer. Ebba Stenbock ska då trotsigt ha svarat att om hennes man fortfarande hade levt, skulle hertigen aldrig ha lyckats ta sig in på slottet.
Men här blir historien extra intressant. Vi vet inte om den dramatiska scenen verkligen gick till på detta sätt. En kortare uppgift om att Karl öppnade kistan och behandlade Flemings kropp respektlöst finns i en samtida källa, men Ebbas berömda svar verkar ha lagts till senare. På 1800-talet målades scenen och spreds även genom skolplanscher, vilket hjälpte till att göra berättelsen välkänd. Ett dramatiskt motiv kunde på så sätt forma människors bild av historien trots att delar av berättelsen var osäkra.
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om klubbekriget som var ett bondeuppror i Finland vintern 1596-97. Namnet kan troligen härledas från böndernas primitiva beväpning. Detta uppror framstår som den mest omfattande folkresningen i en lång serie oroligheter som började på 1570-talet...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om klubbekriget och en del annat kring händelsen. I november år 1596 inleddes det händelseförlopp som utvecklades till Nordens sista betydande bondeuppror, klubbekriget i den finska rikshalvan av dåtidens Sverige...
