Tagg om källvärdering och källkritik

Källvärdering och källkritik

M

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt vad källkritiken handlar om; att bedöma värdet av en eller flera källor och därefter göra ett urval.

Begreppet "källkritik" speglar dock bättre den analytiska processen som sker innan källvärderingen.

Vi har därför här på SO-rummet valt att använda "källvärdering" istället för "källkritik" som ett samlingsbegrepp för den källkritiska processen.

ANNONS

Källvärdering (eller källkritik som det ofta kallas) är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

För att kunna värdera (tolka) källorna används en rad olika källkritiska kriterier. Dessa används inte för att att avgöra om källan är bra eller dålig utan snarare för att veta hur källorna kan användas.

För att avgöra det behöver man först veta om källan är en kvarleva eller berättande källa.

En kvarleva (en rest, lämning) är en källa som genom att finnas till berättar något. Det kan till exempel vara en byggnad, ett protokoll eller ett fotografi. Ett slags direkt bevis på att något hänt.

En berättande källa är en källa som på något sätt berättar om en händelse, oavsett om det är ett brev, en tidningsartikel eller ett en muntlig källa. De berättande källorna kan i sin tur delas upp primära källor och sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). De primära källorna är ursprungliga och kommer direkt från någon som upplevt det som skildras. Det kan t.ex. vara ett ögonvittne, en dagbok eller liknande. Sekundära källor är överförda, dvs andrahandskällor som någon annans sammanfattning av en primärkälla eller att man sammanfogat flera olika primärkällor till en text.

Källkritiska kriterier

För källvärderingen används ofta följande källkritiska kriterier:

Äkthetskriteriet. Är källan äkta?

Samtidskriteriet. Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den. Avstånd i tid och rum gör källan mindre säker. Vi glömmer eller minns det som passar oss och minnet är en sämre källa ju mer tid som passerar.

Tendenskriteriet. Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter?

Beroendekriteriet. Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor? Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?

Relevanskriteriet. Är källan relevant för den fråga som ställs? Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga.

Ur ett källvärderingshänseende är det alltså viktigt med urvalet, dvs vad man väljer för källor om man t.ex. ska skriva en uppsats, utföra ett arbete, skapa sig en oberoende syn eller ta ett beslut och ge svar på en frågeställning. Detta gäller inte minst när man väljer källor på internet.

Varför behövs källkritik på internet?

Informationen på internet är ofta flyktig och temporär (den byts ofta ut och existerar ibland en kortare period).

Det är lätt att ändra information publicerad på internet.

Vem som helst kan i princip publicera vad som helst (detta gäller såklart inte strikt kontrollerade webbplatser).

Det existerar en begränsning i kontrollen av material publicerat på internet, vilket förstärker vikten av att finna författarens och redaktörens namn (som ansvarar för publiceringen).

Internet har gjort det enkelt för många grupper som tidigare bara nådde ut lokalt med sin information att sprida den ut i världen.

Det är relativt enkelt att utge sig för att vara seriös genom att t.ex. göra en snygg webbplats.

Internet är ett snabbt medium vilket sällan ger dig tid att reflektera.

Det är lätt att sprida desinformation.

I den enorma informationsmängden som du möter på internet är det svårt att plocka ut vad som är sant och relevant.

Checklista för källvärdering på internet:

Vem står bakom webbplatsen? Finns det en ansvarig utgivare? Är det någon du litar på?

Vilket är syftet med webbplatsen?

Vilken är målgruppen?

Är informationen skriven av en sakkunnig (expert)? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna?

Står det när webbsidorna på webbplatsen är publicerade och senast uppdaterade?

Kan du få informationen från andra ställen om webbplatsen? Finns det andra seriösa webbplatser som länkar till den sajt du undersöker?

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Historieteori

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historisk analys och begrepp

LÄS MER: Historiesyn

PODCAST: Historiesyn - olika perspektiv på historia

PODCAST: Historiebruk

PODCAST: Historisk källkritik

Litteratur och referenser:
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
Torsten Thurén, Källkritik, Liber, 2005
Internetstiftelsen, Källkritik på internet: https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/ [2020-09-10]

Text: Robert de Vries (red) och Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

Kategorier:

Historia

Historisk analys och begrepp

Historiekultur och historiemedvetande

Historiebruk

Historiska arkiv, kartor och statistik

Samhällskunskap

Medier och kommunikation

Mediernas uppbyggnad och funktion

Media och samhället

Nyhetsvärdering

Media och påverkan

Taggar:

Kommunikation och information

Propaganda

Censur och yttrandefrihet

Historiskt källmaterial

Tacitus

Historiesyn

Här nedan hittar du material som kan relateras till källvärdering och källkritik.

Spara som favorit

Uppdaterad: 24 november 2022

Publicerad:

14 mars 2011

ANNONS

Lärarmaterial om Källvärdering och källkritik

Sverige, slavhandeln och slaveriet

av: Forum för levande historia

Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Många känner till den transatlantiska slavhandeln och slaveriet, men få vet att Sverige var en del av det.

+ Läs mer

M/S Estonia - en katastrof i närtid

av: Vrak - Museum of Wrecks

Högstadiet, Gymnasiet

Fartygskatastrofen den 28 september 1994, då 852 personer omkom, är fortfarande ett öppet sår för många. I det här materialet har vi undvikit att ta ställning till olika teorier. Utgångspunkterna har varit tre officiella rapporter.

+ Läs mer

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Studera en historisk källa om en politisk aktör

av: Stockholmskällan

Gymnasiet

Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

+ Läs mer

Historiebruk på gator och torg

av: Stockholmskällan

Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?

+ Läs mer

Artiklar om Källvärdering och källkritik

Samarbete

Den transatlantiska slavhandeln är en del av vår svenska historia

av: Forum för levande historia

2023-03-08

Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och slaveriet dyker ner i en för många okänd historia om Sverige som kolonialmakt i Karibien...

+ Läs mer

Samarbete

Ge alla unga digital trygghet

av: Myndigheten för tillgängliga medier

2023-01-02

Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande att kunna svara på de frågorna. Skolan behöver ge alla unga, oavsett förutsättningar, verktyg för ett digitalt liv...

+ Läs mer

L

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson

2022-04-29

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

S

Kvinnliga krigare under vikingatiden

av: Stefan Högberg

2022-03-28

Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...

+ Läs mer

M

Robin Hood - myt eller verklighet?

av: Jan-Olof Fallström

2022-02-12

Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-talet, adlad och förädlad på 1600-talet, bortglömd på 1700-talet, romantiserad på 1800-talet, för att till sist bli en film- och barnbokshjälte på 1900-talet och 2000-talet. Det är kanske inte så märkligt att böcker och filmer om honom och hans vänner i Sherwood länge haft en stor dragningskraft på den breda publiken. Han och hans fredlösa skara lever ett muntert liv i skogarna. Varje dag verkar vara sommardag i Sherwoodskogen. Robin och hans män ser till att fattigt folk får rättvisa. De rättar till vad felaktiga lagar eller skurkaktiga sheriffer ställt till med. Nu är Robin som bekant inte den ende som kämpat för sådant genom seklerna, men det har alltid varit något visst med just honom...

+ Läs mer

M

Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

av: Jan-Olof Fallström

2021-10-27

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns skaror... Vid Poitiers år 732 kastade Karl sig i vägen för den frambrusande stormfloden... Västerlandet var räddat, och en slutlig gräns satt för den muhammedanska expansionen." Mer eller mindre varierat stod det ofta förr så här i historieböckerna om slaget vid Poitiers 732. Ibland tog man i och skrev att "Europas öde" avgjordes där. För att det påståendet skulle stämma borde alltså muslimerna planerat ett stort erövringståg i västra Europa. Hur var det egentligen med den saken?

+ Läs mer

Podcast om Källvärdering och källkritik

M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Läs mer

Länkar om Källvärdering och källkritik

Sortera efter:

14:13

Jesus - ur ett vetenskapligt perspektiv, del 2

Genomgång (14:13 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om Jesus ur ett vetenskapligt perspektiv. Vem var han? Vad vet vi egentligen? Vilka källor kan vi lita på? Del 2 av 2.

Kategorier:

Kända personer på forntiden och antiken

Historisk analys och begrepp

Historiebruk

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Taggar:

Källvärdering och källkritik

ANNONS

ANNONS

Källkritiska kriterier

ANNONS

ANNONS

Varför behövs källkritik på internet?

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Källvärdering och källkritik

Artiklar om Källvärdering och källkritik

Podcast om Källvärdering och källkritik

Länkar om Källvärdering och källkritik

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

ANNONS

Relaterade taggar