Tagg om källvärdering och källkritik

Källvärdering och källkritik

M

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt vad källkritiken handlar om; att bedöma värdet av en eller flera källor och därefter göra ett urval. Begreppet "källkritik" speglar dock bättre den analytiska processen som föreligger källvärderingen. Vi har därför här på SO-rummet valt att använda "källvärdering" istället för "källkritik" som ett samlingsbegrepp för den källkritiska processen.

Källvärdering (eller källkritik som det ofta kallas) är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

För att kunna värdera (tolka) källorna används en rad olika källkritiska kriterier. Dessa används inte för att att avgöra om källan är bra eller dålig utan snarare för att veta hur källorna kan användas.

För att avgöra det behöver man först veta om källan är en kvarleva eller berättande källa.

  • En kvarleva (en rest, lämning) är en källa som genom att finnas till berättar något. Det kan till exempel vara en byggnad, ett protokoll eller ett fotografi. Ett slags direkt bevis på att något hänt.
  • En berättande källa är en källa som på något sätt berättar om en händelse, oavsett om det är ett brev, en tidningsartikel eller ett en muntlig källa. De berättande källorna kan i sin tur delas upp primära källor och sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). De primära källorna är ursprungliga och kommer direkt från någon som upplevt det som skildras. Det kan t.ex. vara ett ögonvittne, en dagbok eller liknande. Sekundära källor är överförda, dvs andrahandskällor som någon annans sammanfattning av en primärkälla eller att man sammanfogat flera olika primärkällor till en text.

ANNONS

ANNONS

Källkritiska kriterier

För källvärderingen används ofta följande källkritiska kriterier:

  • Äkthetskriteriet. Är källan äkta?
  • Samtidskriteriet. Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den. Avstånd i tid och rum gör källan mindre säker. Vi glömmer eller minns det som passar oss och minnet är en sämre källa ju mer tid som passerar.
  • Tendenskriteriet. Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter?
  • Beroendekriteriet. Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor? Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?
  • Relevanskriteriet. Är källan relevant för den fråga som ställs? Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga.

Ur ett källvärderingshänseende är det alltså viktigt med urvalet, dvs vad man väljer för källor om man t.ex. ska skriva en uppsats, utföra ett arbete, skapa sig en oberoende syn eller ta ett beslut och ge svar på en frågeställning. Detta gäller inte minst när man väljer källor på internet.

ANNONS

Varför behövs källkritik på internet?

  • Informationen på internet är ofta flyktig och temporär (den byts ofta ut och existerar ibland en kortare period).
  • Det är lätt att ändra information publicerad på internet.
  • Vem som helst kan i princip publicera vad som helst (detta gäller såklart inte strikt kontrollerade webbplatser).
  • Det existerar en begränsning i kontrollen av material publicerat på internet, vilket förstärker vikten av att finna författarens och redaktörens namn (som ansvarar för publiceringen).
  • Internet har gjort det enkelt för många grupper som tidigare bara nådde ut lokalt med sin information att sprida den ut i världen.
  • Det är relativt enkelt att utge sig för att vara seriös genom att t.ex. göra en snygg webbplats.
  • Internet är ett snabbt medium vilket sällan ger dig tid att reflektera.
  • Det är lätt att sprida desinformation.
  • I den enorma informationsmängden som du möter på internet är det svårt att plocka ut vad som är sant och relevant.

Checklista för källvärdering på internet:

  • Vem står bakom webbplatsen? Finns det en ansvarig utgivare? Är det någon du litar på?
  • Vilket är syftet med webbplatsen?
  • Vilken är målgruppen?
  • Är informationen skriven av en sakkunnig (expert)? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna?
  • Står det när webbsidorna på webbplatsen är publicerade och senast uppdaterade?
  • Kan du få informationen från andra ställen om webbplatsen? Finns det andra seriösa webbplatser som länkar till den sajt du undersöker?


Litteratur och referenser:
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
Torsten Thurén, Källkritik, Liber, 2005
Internetstiftelsen, Källkritik på internet: https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/ [2020-09-10]

 

Text: Robert de Vries (red) och Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till källvärdering och källkritik.

Uppdaterad: 9 november 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Källvärdering och källkritik

Filmarkiv för klassrummet

av: Svenska filminstitutet
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Filmer med lärarhandledningar som du kan använda i undervisningen i grundskolan och på gymnasiet.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Publicistguiden – om det journalistiska arbetet

av: Mediekompass
Högstadiet, Gymnasiet

Hur skriver man en journalistisk text? Vad skiljer en faktatext från opinionsjournalistik? Hur mycket får man egentligen låna av andras texter, bilder och filmer? Det och mycket mer kan du läsa om i Publicistguiden, ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Källvärdering och källkritik

M

Sveriges enande som ett rike var en långdragen process

av: Gunnar Åselius
2020-01-08

När enades Sverige som ett rike och vem var Sveriges första regent? Frågeställningen känns säkert igen, men finns det egentligen något konkret svar? Historieprofessor Gunnar Åselius reder ut frågan.

+ Läs mer

M

Mediernas makt och ansvar

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2019-02-19

Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...

+ Läs mer

S

Vad är en nyhet och hur fungerar rapporteringen av nyheter?

av: Jonas Ahlberg och Robert de Vries
2017-03-10

Vad är en nyhet och vilka faktorer påverkar urvalet? Massmedieforskare säger att medierna framförallt koncentrerar sig på personer, dramatiska händelseförlopp och konfrontationer mellan olika parter. I den här artikeln kan du läsa om allt detta...

+ Läs mer

M

Folkvandringarna som de brukar skildras

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-08

I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en källkritisk övning...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Sydafrikas historia, del 2: Kvinnlig kampvilja och boerromantik

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14

I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina ännu kämpande män, bröder och fäder var blott ett och samma: håll ut till det yttersta...

+ Läs mer

Podcast om Källvärdering och källkritik

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Läs mer

Länkar om Källvärdering och källkritik

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS