Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

Vid medeltidens slut fanns runt om i Västeuropa ambitiösa furstar som försökte centralisera rättsväsendet, skattesystemet och alla militära maktresurser inom sina territorier. Utan stöd av varken påven eller vasaller tog de upp skatter och förde krig, och de nationella kungadömen de grundade konkurrerade framgångsrikt ut mera löst sammanfogade politiska enheter som Hansan eller Tyska orden. Den politiska makten i Västeuropa kom att koncentreras enligt ett geografiskt mönster, vars kartbild delvis lever kvar än idag.
S

Under Vasatiden lades grunden för den svenska nationalstaten.

En nationalstat växer fram

Renässansfurstarna erkände ogärna några gränser för sin verksamhet eller sin makt. Även om statens roll i människornas vardag förblev begränsad (i jämförelse med vår egen tid), ökade ändå dess roll högst väsentligt jämfört med under medeltiden.

Som en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet framstår Gustav Vasa, Vasadynastins grundare. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till.

Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut, och en luthersk statskyrka etablerades samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Centralisering (av statsmakten): När kungamakten/staten får mer kontroll genom förbättrad och utökad byråkrati och förvaltning - d.v.s. att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Fogde: En kunglig ämbetsman som bl.a. hade som uppgift att driva in skatt inom ett visst område åt kungen. Kungamakten hade flera fogdar som ansvarade för olika delar av landet.

Högadel: De förnämsta adelsätterna.

Kronan: Kungamakten, staten

Nation: Människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Rådsaristokrati: Delar av högadeln som sedan medeltiden av tradition varit riksråd, dvs. medlemmar av kungens råd.

Statsapparaten: Kungamakten/staten med all dess "byråkrati" och institutioner.

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman". Det är först från denna tid som det finns kontinuerliga uppgifter om bebyggelse, handel och hantverk i rikets olika delar. Det är också från och med då som verksamheten i centrala ämbetsverk kan följas och som det mesta av brevväxlingen med kungens fogdar, ståthållare och diplomater finns bevarad.

Befolkningsökning och nyodling

Genom uppgifter från Vasatiden kan man för första gången få en ungefärlig uppfattning om befolkningens storlek. Med hjälp av underlag från den extra beskattning som gjordes för att betala lösen till Danmark för fästningen Älvsborg har det beräknats att det år 1571 fanns något mindre än en miljon människor i dåvarande Sverige (inklusive Finland). Bebyggelsen var koncentrerad till slätt- och kustbygder i Götaland och Mälardalen, till Bergslagen och till Finlands kustland.

Befolkningen ökade dessutom under hela perioden, och befolkningsökningen framtvingade en omfattande nyodling. Gamla hemman klövs, jord som lagts öde under medeltiden togs åter i bruk och ny mark bröts i skogarna i Norrland och Värmland. Nyodlingen uppmuntrades av kronan (kungamakten/staten) eftersom den innebar en breddning av skatteunderlaget. Av samma skäl samt för att trygga krigsmaktens försörjning med vapen och andra förnödenheter kom kronan också att intressera sig för bergsbruk och handel.

Ett svenskt imperiebygge påbörjas

Nära sammanflätat med handelspolitiken var även det imperiebygge Sverige 1561 inledde på andra sidan Östersjön när staden Reval och tre estländska grevskap ställde sig under den svenska kronan. Redan under medeltiden hade de svenska länsherrarna i Viborg drömt om att kontrollera handeln på Finska viken, och även Gustav Vasa hade delat dessa förhoppningar.

ANNONS

Förutsättningen för att förverkliga ambitionerna infann sig emellertid först med Tyska ordensstatens sammanbrott i mitten av 1500-talet, varigenom ett politiskt vakuum uppstod i Baltikum. I konkurrens med övriga furstar i Östersjöområdet försökte Gustav Vasas efterträdare fylla detta tomrum.

För att understryka Sveriges intressen i öster antog Johan III 1581 titeln "storfurste av Finland", vilken sedan kom att bäras av alla svenska kungar fram till 1809 (och därefter av de ryska tsarerna fram till 1917).

Krigen var en drivande kraft bakom nationalstatsbygget

Kampen om Östersjön skulle under 1600-talet krönas med framgång. Bakom den aktiverade svenska utrikespolitiken fanns inte bara handelspolitiska motiv. Danmark och Ryssland betraktades som säkerhetspolitiska hot, och fiendskapen med Polen berodde även på dynastiska förvecklingar mellan kungahusen (se Sigismund - kung i både Sverige och Polen).

Det svenska riket vid Gustav Vasas dödsår 1560, före expansionen i Baltikum.

De ständiga krig som inleddes under 1500-talets senare hälft ledde till ett ökat behov av nya skatter och manskapsutskrivningar. Detta ökade i sin tur statsmaktens behov av att kontrollera människorna ytterligare.

I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget.

En viktig förutsättning för nationalstatens framväxt var att kyrkan och högadeln - som under medeltiden varit kungamaktens främsta rivaler - kuvades och integrerades i statsapparaten.

Kyrkan lydde hädanefter under kungamakten

När det gällde kyrkans privilegier hade i Sverige liksom i andra europeiska länder kronan redan under senmedeltiden försökt begränsa dessa av statsfinansiella skäl. Att Gustav Vasa faktiskt lyckades hängde samman med att kyrkans ledning hade engagerat sig hårt mot Sturarna under unionskrigen (dvs. krigen inom Kalmarunionen under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet). Ärkebiskopen (kyrkans chef i landet) befann sig alltså på den förlorande sidan efter Gustav Vasas seger och gick i landsflykt varefter han kunde ersättas med en av kungens anhängare. Indragningen av kyrkans gods och krossandet av biskoparnas politiska makt mötte sedan inte mycket motstånd. Den oppositionella munken Martin Luthers idéer (se protestantismen) erbjöd dessutom en lämplig ideologisk legitimering av kungamaktens behandling av kyrkan.

ANNONS

ANNONS

I Spanien och Frankrike hade en liknande maktförskjutning mellan furstar och kyrka ägt rum redan på 1400-talet utan att någon reformation varit nödvändig.

Tronstriderna i Sverige i slutet av 1500-talet kom att föras med religiösa förtecken, men kyrkans tid som självständig maktfaktor var över. Under perioden och framför allt under 1600-talet kom istället kyrkan att utnyttjas som kungligt organ för ideologisk kontroll och mobilisering av befolkningen.

Högadelns makt minskade

När det gällde adeln hade de ledande familjerna inom rådsaristokratin minskat i antal efter Stockholms blodbad, och detta underlättade Gustav Vasas väg till makten. Han och hans söner försökte styra riket med hjälp av utlänningar och ofrälse (ickeadliga) rådgivare, medan de gamla aristokratiska familjerna i rådet sköts åt sidan.

Även om adelsmän fortfarande satt som ståthållare i slottslänen degraderades de undan för undan till avlönade ämbetsmän utan sina medeltida förfäders självständiga ställning. Genom giftermål kunde Gustav Vasa och hans son Johan III dessutom knyta några av de ledande familjerna inom rådsaristokratin till sig.

Den svenska riksdagens framväxt

Under Vasatiden växte riksdagens ställning som ett viktigt politiskt organ fram. Det blev under perioden praxis att den kungliga maktutövningen skulle legitimeras genom riksdagsbeslut. Den svenska riksdagen blev dessutom internationellt sett unik genom att också bönderna - de som var skatte- eller kronobönder - var representerade som ett eget stånd. I den svenska riksdagen fanns således fyra stånd representerade: adel, präster, borgare och bönder (läs mer om Västeråsriksdagarna 1527 och 1544).

LÄS MER: Riksdagen under Vasatiden

När det gällde förvaltning och styressätt var Vasatidens Sverige en jämförelsevis modern stat.

Ett kulturellt underutvecklat land

Som samhälle framstod dock Sverige som en outvecklad utkant av Europa. Utländska besökare upplevde ett glesbefolkat skogsland där det inte fanns några stora städer eller imponerande slott. Reformationen hade inneburit att månghundraåriga kulturband till kontinenten kapats, och verksamheten vid Uppsala universitet låg nere under större delen av i 1500-talet.

Från sitt besök vintern 1586 beskriver den tyske köpmannen Samuel Kiechel svenskarna som "tarvliga och gammalmodiga i sin klädedräkt, i synnerhet bondfolket. De har ett strävt tungomål, är mycket trotsiga i sin fattigdom, håller massor av boskap och gör väldiga ostar, somliga så stora att två personer har svårt att bära dem." Från gränstrakterna mot Danmark berättar Kiechel att det i bondgårdarna hörde till god ton att rapa vid matbordet, att man sov tillsammans med husdjuren och mitt i natten kunde väckas av att grisar slickade en i ansiktet.

ANNONS

ANNONS

Vasatidens riksbygge var en förutsättning för Sveriges expansion under 1600-talet

Det svenska lokalsamhället förblev dock inte opåverkat av den politiska maktens centralisering, av skatterna och krigen. Fortfarande under Gustav Vasas regim kunde motståndet blossa upp i öppet uppror. Men vanligare var att bönderna utnyttjade de kanaler till medinflytande som faktiskt stod till buds. Det fanns möjligheter att förhandla med kungens fogdar och få tillfälliga lättnader i skattebördorna, och trots de ökade kraven från centralmakten medförde ändå nyodlingen och bergsbrukets uppsving en viss ekonomisk tillväxt under perioden.

Den effektiva förvaltningen, adelns och kyrkans lojalitet med statsapparaten, den inhemska metallproduktionen och den fungerande dialogen mellan överhet och allmoge : på gott och ont kom alla dessa element i Vasatidens samhälle att bilda förutsättningar för Sveriges utrikespolitiska expansion under 1600-talet då landet blev en stormakt i Europas utkant - ett imperium på bondefötter.

LÄS MER: Vasatidens Sverige

LÄS MER: Reformationen i Sverige

LÄS MER: Gustav Vasa - tyrann eller landsfader? ((artikelserie)

LÄS MER: Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. I texten beskrivs bl.a. nationalstaternas begynnande framväxt i Europa under 1500-talet. Beskriv kortfattat några av förutsättningarna för en nationalstats framväxt.
     
  2. Under Vasatiden ökade landets befolkning vilket ledde till nyodling. Gustav Vasa ansåg att denna nyodling var mycket bra för kronan. Varför?
     
  3. Gustav Vasa påbörjade det svenska nationalstatsbygget. Nämn några viktiga pelare i hans riksbygge.
     
  4. Det svenska imperiebygget påbörjades lite smått redan 1561. Vad hände då?
     
  5. En viktig förutsättning för nationalstatens framväxt var att kyrkan och högadeln integrerades i statsapparaten. Hur gick det till i Sverige?
     
  6. På vilket sätt var den svenska riksdagen unik jämfört med andra länder vid den här tiden?
     
  7. När det gällde kultur och samhälle var Vasatidens Sverige outvecklat i jämförelse med många andra europeiska stater. Motivera.

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
 

Senast uppdaterad: 7 september 2020
Publicerad: 19 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Riksdagen under Vasatiden

Under Vasatiden växte riksdagens ställning som ett viktigt politiskt organ fram. Det blev under...

M

Johann Gutenberg och konsten att trycka böcker

En bok med 200 sidor kan innehålla omkring 75 000 ord. Tänk dig vilket arbete det skulle vara att...

S

Reformationen i Sverige

Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544...

SO-rummet bok
S

Medeltidens kyrka och reformationen

När kristendomen ersatte den förkristna tron tog den upp mycket av dess bruk och...

ANNONS

Ämneskategorier

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Relaterade taggar

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...

Erik XIV

Erik XIV (1533-1577) var äldste sonen till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg. Erik var...

Johan III

Johan III (1537-1592) var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och efterträdde sin äldre...

Karl IX

Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd...

Nyodling (efter jordbrukskrisen)

Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter...

SO-rummet tag typ

Riksdagens och regeringens historia

Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...