Årstiderna hamnar på sned
Något annat som fick Copernicus att inse att han hade rätt gällde årstiderna. Vissa viktiga helger och dagar, exempelvis påsk räknades ut med hjälp av himlakropparnas rörelser. Den kalender som användes på Copernicus tid hade införts av Julius Caesar år 46 f.Kr I kalendern fanns det små fel eftersom kalenderåret var ungefär elva minuter längre än det verkliga solåret. Felen handlade bara om drygt elva minuter per år. Men i takt med att år lades till år hade felen växt sig allt större.
När Copernicus levde hade datumet för vårdagjämningen i mars förskjutits tio dagar. Under det dygnet är dag och natt lika långa, men kalendern stämde inte längre med verkligheten. Förskjutningen skapade framförallt problem för kyrkan, eftersom datumet för påsken räknades ut med hjälp av vårdagjämningen.
Livsfarliga idéer
Copernicus förstod att hans idéer kunde vara farliga. Enligt den mäktiga kyrkan stod det i Bibeln att jorden var världens centrum. Den som retade upp kyrkan riskerade att i värsta fall brännas levande. Därför presenterade Copernicus sina idéer i en mindre bok år 1540 och lät en av sina studenter stå som utgivare. Detta hade stora fördelar. Om boken blev uppskattad, skulle Copernicus lägga fram sitt stora verk. Blev den angripen kunde han tiga.
Boken fick stor framgång och 1543 vågade Copernicus lägga fram en utökad version under sitt eget namn. Men när boken väl kom ut låg Copernicus på sin dödsbädd.
För kyrkan, som på 1500-talet hade en oerhört stark ställning, var Copernicus idéer inte välkomna. Alla teorier som stred mot Bibelns ord ansågs omstörtande. Men Copernicus system var utmärkt för att göra en ny kalender, och en sådan togs fram under påven Gregorius XIII. Kyrkan minskade Copernicus teorier till en modell för en ny kalender och lät inte teorierna bli någon utmaning mot Bibelns ord som satte jorden i universums centrum. Så länge det bara var teorier var det inte så farligt, ansåg kyrkan. För säkerhets skull förbjöds dock Copernicus bok i Italien.
Det var först Galileo Galilei som skulle väcka kyrkans fulla vrede. Det skedde när han 1632 lade fram sitt eget verk som bekräftade Copernicus teori att jorden rörde sig runt solen och inte tvärtom.
Copernicus såg stjärnorna utan teleskopNär Copernicus studerade himlen fanns inga teleskop. Hans observationer gjordes med blotta ögat och med hjälp av de astronomiska kunskaper och mätinstrument som fanns på hans tid. Först i början av 1600-talet började teleskop användas för att studera natthimlen. Galileo Galilei riktade en kikare mot himlen 1609, mer än 60 år efter Copernicus död. Med teleskopet kunde astronomerna se sådant som varit osynligt för Copernicus, bland annat Jupiters månar.
|
M LÄS MER: Copernicus – om himlakropparnas rörelser
M LÄS MER: En ny världsbild – den heliocentriska
M LÄS MER: Galileo Galilei
M LÄS MER: Galileo Galilei – mekanikens och astronomins banbrytare
M LÄS MER: Galileo Galilei
M LÄS MER: Galileo Galilei – den moderna vetenskapens fader
M LÄS MER: Astronomi
M LÄS MER: Vetenskapliga revolutionen
M LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
M LÄS MER: Inkvisitionen
M LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
