Tagg om kartografi och kartografins historia
M
Kartografi (kartläggning) är läran om att framställa kartor.

Kartografi

Kartor är en förenklad bild av verkligheten. Kartografi går ut på att med hjälp av geografiska data skapa minibilder av verkligheten i form av kartor. Kartkunskap handlar om att tolka dessa kartor. Kartografi är helt enkelt vetenskapen om kartor och dess uppkomst och användningsområde. En person som är specialiserad på att framställa kartor kallas för kartograf.

För oss nutida svenskar är en heltäckande världskarta inte längre bort än i din smartphones karttjänst. En GPS-navigator (Global Positioning System - satellitnavigering) finns i varje smartphone och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

ANNONS

ANNONS

Idag är jorden vi lever på helt utforskad och det finns inte längre några ”vita fläckar” på kartan. Men det finns platser på Antarktis och i Amazonas inre djungler där ingen människa varit, men dessa platser är studerade från luften. Vi behöver bara gå ett hundratal år tillbaka i tiden - innan flygets och satelliternas tid - då det fanns stora outforskade ytor på världskartan.

Historikerna vet inte med säkerhet när de första kartorna framställdes, men med största sannolikhet skedde det för tusentals år sedan i nuvarande Turkiet och senare i högkulturerna i Mesopotamien och Egypten. När dessa kartor ritades kände ingen till jordens form och storlek.

I det antika Grekland (700-300 f.Kr) kom kartografin att utvecklas på ett betydande vis eftersom grekerna lät astronomiska observationer utgöra grunden för kartornas utformning. Grekiska tänkare räknade också ut att jorden var klotformad, men enligt dåtidens världsbild var det jorden som var universums centrum. Med hjälp av solen räknade den grekiske matematikern Eratosthenes (ca 275 f.Kr - 194 f.Kr) ut att jordens omkrets var omkring 46 000 kilometer, vilket bara är 6 000 km mer än den verkliga omkretsen.

Även i romarriket fanns det duktiga kartritare. Romarna hade bland annat stor användning av tillförlitliga kartor i sina krig och då de erövrade nya områden.

Precis som med mycket annan vetenskap blev även kartografin eftersatt under medeltiden. Kyrkans teologi genomsyrade människors tänkande och världsbilden utgick ifrån att jorden var universums centrum. Att opponera sig mot kyrkans världsbild och universums uppbyggnad kunde vara förenat med livsfara.

Det är dock en myt att alla medeltidens människor ansåg att jorden var platt. De flesta bildade människor vid denna tid visste att jorden var rund. Myten att medeltidens människor ansåg att jorden var platt framställdes under 1700- och 1800-talen för att förlöjliga kyrkan och folks kunskap under medeltiden. Det var däremot ingen som med säkerhet visste hur långt avståndet var runt jorden (eller vilken diameter jorden har).  Denna ovisshet var en av anledningarna till varför de stora upptäcktsresorna dröjde till slutet av 1400-talet.

Efter att Christofer Columbus upptäckt sjövägen till Amerika 1492 (han dog 1506 fortfarande övertygad om att han nått Asien) utvecklades kartografin i takt med att allt fler upptäckter gjordes. Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid Nord- och Sydpolen. Under 1800-talet gick utvecklingen inom kartografin vidare i och med att vetenskapspersoner och upptäcktsresanden gjorde allt för att besöka de sista ”vita fläckarna” på kartan, vilket också skedde en bit in på 1900-talet.

Flygets utveckling under 1900-talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av 1950-talet.

LÄS MER: Kartor och kartkunskap

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här hittar du material med anknytning till kartografi och kartkunskap för och idag.

Uppdaterad:
30 mars 2018
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kartografi

Jämför kartor

av: Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.

+ Läs mer

Övningar i historisk källkritik

av: Stockholmskällan
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag som tränar eleverna i källkritisk analys.

+ Läs mer

Artiklar om Kartografi

L

Henrik Sjöfararen lade grunden för de portugisiska upptäcktsresorna

av: Carsten Ryytty
2016-11-28

Prins Henrik (1394-1460) av Portugal har fått tillnamnet Sjöfararen. Det är ett underligt namn på en man som bara gjorde två sjöresor i sitt liv och ingen längre än den över det smala sundet till Afrika. Men det var på prins Henriks initiativ som portugiserna började utforska sjövägen längs Afrikas västkust...

+ Läs mer

L

Vasco da Gama och sjövägen till Indien

av: Carsten Ryytty
2016-11-26

Vasco da Gama är den portugisiske sjöfarare som gått till historien som den som först färdades sjövägen från Europa till Indien. Resan till Asien var kulmen på den systematiska portugisiska utforskningen av Afrikas kuster och av vägen till Indien söder om Afrika, som hade inletts av Henrik Sjöfararen...

+ Läs mer

L

De stora upptäckternas tid

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-27

De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att det fanns mäktiga riken långt borta i öster, i Asien. Men hur gick det till när européerna fann sjövägen till Indien? Och hur upptäcktes ”den nya världen” – de på 1400-talet okända kontinenterna Nordamerika och Sydamerika?

+ Läs mer

Länkar om Kartografi

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS