Tagg om kartografi och kartografins historia
Bild:
Kartografi (kartläggning) är läran om att framställa kartor.

Kartografi

Kartor är en förenklad bild av verkligheten. Kartografi går ut på att med hjälp av geografiska data skapa minibilder av verkligheten i form av kartor. Kartkunskap handlar om att tolka dessa kartor. Kartografi är helt enkelt vetenskapen om kartor och dess uppkomst och användningsområde. En person som är specialliserad på att framställa kartor kallas för kartograf.

För oss nutida svenskar är en heltäckande världskarta inte längre bort än i din smartphones karttjänst. En GPS-navigator (Global Positioning System - satellitnavigering) finns i varje smartphone och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

Idag är jorden vi lever på helt utforskad och det finns inte längre några ”vita fläckar” på kartan. Men det finns platser på Antarktis och i Amazonas inre djungler där ingen människa varit, men dessa platser är studerade från luften. Vi behöver bara gå ett hundratal år tillbaka i tiden - innan flygets och satelliternas tid - då det fanns stora outforskade ytor på världskartan.

Historikerna vet inte med säkerhet när de första kartorna framställdes, men med största sannolikhet skedde det för tusentals år sedan i nuvarande Turkiet och senare i högkulturerna i Mesopotamien och Egypten. När dessa kartor ritades kände ingen till jordens form och storlek.

I det antika Grekland (700-300 f.Kr) kom kartografin att utvecklas på ett betydande vis eftersom grekerna lät astronomiska observationer utgöra grunden för kartornas utformning. Grekiska tänkare räknade också ut att jorden var klotformad, men enligt dåtidens världsbild var det jorden som var universums centrum. Med hjälp av solen räknade den grekiske matematikern Eratosthenes (ca 275 f.Kr - 194 f.Kr) ut att jordens omkrets var omkring 46 000 kilometer, vilket bara är 6 000 km mer än den verkliga omkretsen.

Även i romarriket fanns det duktiga kartritare. Romarna hade bland annat stor användning av tillförlitliga kartor i sina krig och då de erövrade nya områden.

Precis som med mycket annan vetenskap blev även kartografin eftersatt under medeltiden. Kyrkans teologi genomsyrade människors tänkande och världsbilden utgick ifrån att jorden var universums centrum. Att opponera sig mot kyrkans världsbild och universums uppbyggnad kunde vara förenat med livsfara.

Det är dock en myt att alla medeltidens människor ansåg att jorden var platt. De flesta bildade människor vid denna tid visste att jorden var rund. Myten att medeltidens människor ansåg att jorden var platt framställdes under 1700- och 1800-talen för att förlöjliga kyrkan och folks kunskap under medeltiden. Det var däremot ingen som med säkerhet visste hur långt avståndet var runt jorden (eller vilken diameter jorden har).  Denna ovisshet var en av anledningarna till varför de stora upptäcktsresorna dröjde till slutet av 1400-talet.

Efter att Christofer Columbus upptäckt sjövägen till Amerika 1492 (han dog 1506 fortfarande övertygad om att han nått Asien) utvecklades kartografin i takt med att allt fler upptäckter gjordes. Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid Nord- och Sydpolen. Under 1800-talet gick utvecklingen inom kartografin vidare i och med att vetenskapspersoner och upptäcktsresanden gjorde allt för att besöka de sista ”vita fläckarna” på kartan, vilket också skedde en bit in på 1900-talet.

Flygets utveckling under 1900-talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av 1950-talet.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här hittar du material med anknytning till kartografi och kartkunskap för och idag.

Uppdaterad: 
30 mars 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Lärarmaterial om Kartografi

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Kartan visar hur staden har sett ut i olika tider - eller hur människor har velat att den ska se ut. Res tillbaka i tiden och se hur Stockholm har förändrats sedan 1600-talet genom att jämföra olika kartor med varandra.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag som tränar eleverna i källkritisk analys.

Artiklar om Kartografi

L
Carsten Ryytty
2016-11-28
Prins Henrik (1394-1460) av Portugal har fått tillnamnet Sjöfararen. Det är ett underligt namn på en man som bara gjorde två sjöresor i sitt liv och ingen längre än den över det smala sundet...
L
Carsten Ryytty
2016-11-26
Vasco da Gama är den portugisiske sjöfarare som gått till historien som den som först färdades sjövägen från Europa till Indien. Resan till Asien var kulmen på den systematiska portugisiska...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att...

Länkar om Kartografi

Sortera efter:
          

Genomgång (19:25 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om hur GIS fungerar.

Spara som favorit
          

Ett privat initiativ att lägga in kartor på nätet. Samlingen av f.n. över 85 000 kartor koncentrerar sig på amerikanska kartor från 1700-talet och 1800-talet, men innehåller också äldre kartor från Europa, Asien och Afrika.

Spara som favorit
          

Kartering är en viktig beståndsdel i krig och försvar. Därför är Krigsarkivets samlingar av historiska kartor så omfattande, särskilt vad gäller utlandet. Samlingen omfattar Svenska och utländska topografiska kartor, ett flertal av kartorna avbildar städer och fästningar från hela världen. Kartorna är tryckta eller vackert handritade med stor detaljrikedom. De äldsta kartorna dateras till sent 1500-tal, de yngre från 1980-talet, men den största delen är från 1700- och 1800-talen.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Här kan du ta del av och forska i en unik samling med Sveriges äldsta storskaliga kartor över byar och gårdar från 1600-talet. Databasen innehåller uppgifter från 12 000 äldre geometriska kartor (ÄGK, 1630–1655) och 5 000 yngre geometriska kartor (YGK, 1680–1700). Du kan söka i materialet på olika sätt, via register eller via modern karta och även exportera databasen uppgifter till Excel.

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Den här videon (5:13 min) av NO-läraren Daniel Åkerblom handlar om katrografi och kartprojektioner.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (10:08 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om kartor och deras funktion. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:42 min) där läraren Anna Brovell berättar om kartor och kartografi förr och idag.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:28 min) där SO-läraren Björn Ström ger några grundläggande kunskaper om kartan och berättar om olika typer av kartor.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:02 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens gradnät, även kallat positionssystemet. Här får du bl.a. lära dig lite om längdgrader, breddgrader, ekvatorn och nollmeridianen.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:12 min) om olika typer av kartor. Vad är en topografisk karta? Vad är en tematisk karta?

Spara som favorit
          

Utvalda typer av kartor som på olika sätt hjälper oss att förstå omvärlden. Bilderna med kartorna är allmänbildande och lättförståeligt och passar utmärkt som en enkel lättsam genomgång utan koppling till något särskilt ämnesområde.

Taggar:
Spara som favorit
          

Genomgång (12:13 min) där du får veta hur en GPS och ett koordinatsystem fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) där SO-läraren Lisa Sjökvist berättar om olika sorters kartor och deras funktion. Här berörs longitud och latitud, GIS, topografiska kartor och olika typer av tematiska kartor. 

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (10:11 min) med en kort genomgång av grunderna för användande av längd- och breddgrader.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (14:37) om kartkunskap där läraren Peter Andersson redogör kortfattat om längdgrader, breddgrader, tidszoner och annat smått och gott som kan vara bra att kunna om kartan.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:45 min) där det berättas om olika typer av kartor, deras funktion och grundläggande egenskaper. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om kartor. Här kan du läsa om olika typer av kartor, latitud, longitud, meridianer, skala, kartografi m.m.

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den ”nya” världsbilden som började spridas under slutet av 1400-talet. På 1400- och 1500-talen blev geografiska kartor hårdvaluta för de expanderande europeiska stormakterna. Stora vinster fanns att hämta för den som hade kunskap om nya sjöleder...

Spara som favorit