Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken.
L

Under tidigmodern tid arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket.

Husdjuren var viktigare förr

För forna tiders bönder var boskapsdjur viktigare än för dagens jordbrukare. Många av vår tids svenska bönder har för övrigt inga boskapsdjur utan är specialiserade på odlingsväxter som vete, korn, oljeväxter, ärter eller sockerbetor. På gården är kanske katten det enda husdjuret. Katten är för övrigt det enda husdjur som är sig likt sedan århundraden.

I sin egenskap av möss- och råttfångare var katterna välkomna in i kök och stugvärme. De var också populära därför att de bättre än andra smådjur anpassade sig till människorna. Om vintern fick nämligen mindre djur som höns, gäss och smågrisar dela värmen med gårdsfolket.

ANNONS

En tysk köpman som övernattade i ett bondkök i Småland skriver att han vaknade mitt i natten av att en sträv tunga svepte över hans ansikte. Det var en kalv som slickade tysken - antagligen för att få i sig litet salt.

Bönderna måste ha boskapsdjur

1500-talets bönder odlade ingen föda åt djuren på sina små åkrar. Den enda föda djuren fick från åkern var den halm som blev kvar på logen sedan sädeskornen tröskats ut.

Får och getter fick själva skaffa sig föda och gick ute året runt och betade. Under vintern måste de gräva fram gräset under snön. Korna gick under den varmare delen av året och betade i skogen och på ängarna. Bönderna försökte, där det var möjligt, att förbättra betena genom att dämma upp bäckar och åar, så att vatten kunde flyta ut över ängarna och få gräset att växa bättre.

Nästan varje strå som betesdjuren lämnat togs till vara och torkades till hö och sparades till vintern, då korna måste stå inne i ladugården för att klara kylan. Man högg också löv under sommaren, torkade och sparade till vintern.

Räckte inte hö och halm och löv, försökte man uppehålla livet på korna med ljung, granris och mossa. Det var en synnerligen näringsfattig föda, kan vi tycka. Men människorna fick ju ibland själva stilla hungern med barkbröd...

Svältfödda kor

Halva året måste alltså korna stå i sina bås inne i ladugården - och längre än så i norra Sverige.

Kornas liv mot slutet av vintern var fruktansvärt. Då började deras foder ta slut och djuren magrade. Ladugårdarna var trånga därför att man ville att så många djurkroppar som möjligt skulle stå tätt tillsammans för att hålla värmen uppe. För att få upp värmen lät man också gödseln ligga kvar för att ta vara på den värme som bildades i den nertrampade kakan av gödsel. Resultatet blev att värmen många gånger blev så hög att kreaturen tappade hår så att bara fläckar bredde ut sig över ryggen.

Golvet höjde sig, och fram mot våren skrapade korna ryggarna mot takbjälkarna. Magra och trötta stod djuren i dessa trånga, mörka och fuktiga rum - i smuts och stank.

Men det var inte så att bönderna medvetet plågade sina djur. Man ville tjäna så bra på dem som möjligt. Det är samma mål som dagens kycklinguppfödare och grisuppfödare har. Djuren stängs också idag in i trånga utrymmen. De ska växa fort och ge förtjänst när de slaktas. Och vi som äter djurens kött vill att det ska vara billigt.

1500-talets bönder svältfödde medvetet sina kor under vintern (eftersom de saknade foder) för att hålla så många djur som möjligt vid liv till sommarhalvåret. Det var då som man fick mjölk av korna. Under det mörka och kalla halvåret upphörde de nämligen snart att mjölka därför att de fick för lite foder.

Korna var vad man med en modern jordbruksterm kallar sommarproducenter.

Av mjölken kärnade man smör och ystade ost. Dricka mjölk ansåg sig bondfolk och torpare knappast ha råd med. Mjölken ställdes undan i skålar och fat så att grädden samlades på ytan och skummades av och kärnades till smör. Den magra skummjölken fick människor och spädkalvar dricka.

Kärnmjölken, som blev kvar sedan grädden blivit smör, var en läckerhet som släckte törsten när skördefolk svettades. Vasslan som blev kvar när man ystat var också drickbar. För svinen var den en läckerhet.

Allt skulle tas till vara, det var viktigt.

ANNONS

Smörskatt till kyrkan och kungen

Smöret saltades hårt för att det inte skulle härskna - det var mycket mer salt i 1500-talets smör än i vårt smör och margarin.

Smöret användes som betalningsmedel när man lämnade sin skatt till kyrkan och kungen eller som arrende till den som ägde jorden, om man inte var självägande bonde.
Smöret blev ett slags pengar. Det var också en av de viktiga exportvarorna vid sidan av järn, koppar, pälsverk och torkad eller saltad fisk.

Bönder plöjer
Bild: SO-rummet.se
Gustav Vasa rådde bönderna att ha oxar som dragdjur. De var billigare att föda än hästar. Kungen ansåg att hästar inte var något att ha för bönder.

Kungen varnar och undervisar

Gustav Vasa skrev brev som var avsedda att läsas upp för bönderna på marknaderna. Det hände till och med ibland att kungen själv kom till en marknad och talade till folket. Gustav var en duktig talare som enkelt folk gärna lyssnade till. Man skrattade villigt när han skämtade och ryste när han talade om skrämmande ting som hotade, till exempel att "Blodhunden Kristian" skulle komma tillbaka och ställa till med nya blodbad, lika hemska som det i Stockholm.

Gustav försökte lära bönderna att inte vara alltför optimistiska under hösten, då korna var välfödda och pigga efter att ha haft gott bete under sommaren. "Glöm inte hur lång vintern är", förmanade kungen. "Slakta och sälj fler djur på hösten." Annars riskerade bonden att nästan alla kor svalt ihjäl under vintern.

Kungen var alltså inte emot systemet att bonden svältfödde djuren under vintern för att rädda så många som möjligt över till nästa betesperiod. Vad kungen krävde var att bönderna skulle göra en realistisk bedömning av det förråd av foder, främst hö och löv som de samlat in.

ANNONS

Gustav rådde också bönderna att ha oxar som dragdjur. De var billigare att föda än hästar, djur som han ansåg inte var något att ha för bönder.

Kungen rådde också bönderna att arbeta flitigt och inte ta sig några onödiga lediga dagar.

Vad kungen skrev och sa var förnuftigt och nyttigt att höra för bönderna. Att sedan Gustavs bekymmer inte i första hand gällde hur bondfamiljerna och deras husdjur levde och dog utan främst var omtanke om den skatt han ville få in är en annan sak. Om bondfolket inte kunde sköta sina djur och sin åkerjord, fick de ju inte heller fram något smör att betala skatt med.

LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776

LÄS MER: Gustav Vasa - landsfader och hänsynslös diktator

LÄS MER: Livet i staden Nya Lödöse på 1500-talet

LÄS MER: Yrken i staden Nya Lödöse på 1500-talet

LÄS MER: Spår av matkultur i en kokbok från 1500-talet

LÄS MER: Hemmets stilhistoria, del 1: Bondehemmet

LÄS MER: Maten förr: På bondens bord

LÄS MER: Så bodde man förr, del 1: Bondens stuga

LÄS MER: Hästens historia i människans tjänst

LÄS MER: Hur behandlar vi våra djur?

LÄS MER: Livets växter - om olika växters användningsområden förr

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. I det gamla jordbrukssamhället var det livsviktigt för bönderna att ha boskap på sina gårdar? Varför?
     
  2. Hur gjorde man för att boskapen skulle överleva under vinterhalvåret? Jämför med hur bönder gör idag.
     
  3. Ge några exempel på vad kornas mjölk användes till förr i tiden. Jämför med idag.
     
  4. Varför var det inte så vanligt att man drack mjölk i det gamla jordbrukssamhället?
     
  5. Gustav Vasa skrev under sin regeringstid massor av brev till präster (som skulle läsa upp dem i kyrkan) och privatpersoner där han kom med tips och dikterade bestämmelser som beskrev hur bönderna skulle sköta sitt jordbruk. Vad var det främsta skälet till att kungen lade sig i böndernas djurhållning och jordbruksmetoder?
     

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 14 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

L
Slavskepp

Ombord på slavskeppet Sweriges Wapen

År 1795 köpte några svenska handelsmän ett holländskt slavskepp. Allt fler länder hade dragits in i...

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Frihetstidens Sverige

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Gustavianska tidens Sverige

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Hi
bankir

Skatter och skatteväsen

Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...

Hi
Bild saknas

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna