Mynt under medeltiden och Vasatiden

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka.
S

Under större delen av medeltiden var penningen det enda mynt som fanns. I testamenten nämns ofta örtug, öre och mark, men dessa enheter var räknemynt och präglades inte förrän örtugen började tillverkas på 1370-talet. Detalj från en målning av Quentin Matsys (1514).

Medeltidens myntsystem

Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung. Under hans son Anund Jakob upphörde dock myntningen och den återupptogs inte förrän under Knut Eriksson (ca 1172-1196).

Myntens värde var liksom taxeringen av jorden relaterat till viktenheten mark, som motsvarade 210,6 g silver.

  • På 1 mark gick 8 öre eller 24 örtugar eller 192 penningar.
  • På 1 öre gick 3 örtugar eller 24 penningar.
  • På 1 örtug gick 8 penningar (på Gotland 12 penningar och i Götaland 16 penningar).
  • En penning skulle motsvara drygt 1 g silver.

Den enda valör som från början präglades var penning.  Medeltiden igenom pågick emellertid en ständig myntförsämring, då silvervikten i mynten tunnades ut. Därför skilde man mellan äkta mark silver ("lödig mark") och faktisk mark penningar. Redan i mitten av 1200-talet ska de ha förhållit sig som 1:2 (dvs en äkta mark silver motsvarade då 384 penningar).

ANNONS

ANNONS

Under Magnus Eriksson tog processen verklig fart och omkring 1370 måste man även börja prägla örtugar. Då förhöll sig relationen lödig mark -- mark örtug som 1:10 (dvs en äkta mark silver motsvarade 240 örtug eller 1 920 penningar).

Gustav Vasa på dalermynt från 1534. Gustav Vasa lät år 1534 prägla daler som internationellt handelsmynt med storlek och vikt som någorlunda motsvarande thalermynten på kontinenten. Dalern kunde i Sverige därför behålla sitt värde i en tid av inflation.

År 1522 började man prägla öremynt och 1536 markmynt. Då hade relationen lödig mark -- mark penningar sjunkit till 1:25 (dvs en äkta mark silver motsvarade 4 800 penningar).

Ökad inflation under Vasatiden

Under Vasatiden fortsatte mynten att försämras i värde. Gustav Vasa genomförde fram till 1540-talet flera sänkningar av silverhalten i mynten, och under hans finansiellt utsvävande (slösaktiga) söner Erik XIV och Johan III formligen exploderade penningmängden.

Fyrkantiga mynt, s.k. klippingar, som kunde tillverkas i all hast, blev vanliga. Redan i början av 1570-talet gick det 204 mark klipping på en mark silver, och efter myntförsämringen 1591-1592 noterades i Stockholms stads tänkebok att "ingen ville på sistone sälja sitt gods för det ringa och svaga myntet".

Det som räddade det svenska penningsystemet var riksdalern, ett mynt Gustav Vasa med den tyska thalern (jfr "dollar") som förebild infört för utrikeshandeln 1534 och som var oberoende av markräkningssystemet. Summan fyra mark brukade dock under normala perioder anges som en daler, och år 1604 började man även slå ett dalermynt med detta värde ("svensk daler"; redan 1609 fick man dock justera relationen till en svensk daler = sex mark).

Genom att riksdalern från år 1540 höll en någorlunda oförändrad silverhalt på ca 25 g erbjöd den en stabil beräkningsgrund för betalningar, även om själva transaktionerna sedan kunde ske i vanliga mynt.

LÄS MER: Betalningsmedel

LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

LÄS MER: Skatter och skatteväsen

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

LÄS MER: Vasatiden

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
 

Senast uppdaterad: 30 juli 2021
Publicerad: 30 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Kosacker inledde den ryska erövringen av Sibirien

I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick...

S

Armén och flottan under Vasatiden

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska...

M

Vitus Bering i Sibirien – kamp mot kyla och polarrävar

”I tio år förbereddes detta stora företag och tio timmar användes till dess huvudsakliga mål”. Så...

M

Medeltidens helgonkult

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig...

ANNONS

Ämneskategorier

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Relaterade taggar

Inflation

Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...