Mynt under medeltiden och Vasatiden

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka.
S

Under större delen av medeltiden var penningen det enda mynt som fanns. I testamenten nämns ofta örtug, öre och mark, men dessa enheter var räknemynt och präglades inte förrän örtugen började tillverkas på 1370-talet. Detalj från en målning av Quentin Matsys (1514).

Medeltidens myntsystem

Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung. Under hans son Anund Jakob upphörde dock myntningen och den återupptogs inte förrän under Knut Eriksson (ca 1172-1196).

Myntens värde var liksom taxeringen av jorden relaterat till viktenheten mark, som motsvarade 210,6 g silver.

  • På 1 mark gick 8 öre eller 24 örtugar eller 192 penningar.
  • På 1 öre gick 3 örtugar eller 24 penningar.
  • På 1 örtug gick 8 penningar (på Gotland 12 penningar och i Götaland 16 penningar).
  • En penning skulle motsvara drygt 1 g silver.

ANNONS

ANNONS

Den enda valör som från början präglades var penning.  Medeltiden igenom pågick emellertid en ständig myntförsämring, då silvervikten i mynten tunnades ut. Därför skilde man mellan äkta mark silver ("lödig mark") och faktisk mark penningar. Redan i mitten av 1200-talet ska de ha förhållit sig som 1:2 (dvs en äkta mark silver motsvarade då 384 penningar).

Under Magnus Eriksson tog processen verklig fart och omkring 1370 måste man även börja prägla örtugar. Då förhöll sig relationen lödig mark -- mark örtug som 1:10 (dvs en äkta mark silver motsvarade 240 örtug eller 1 920 penningar).

Gustav Vasa på dalermynt från 1534. Gustav Vasa lät år 1534 prägla daler som internationellt handelsmynt med storlek och vikt som någorlunda motsvarande thalermynten på kontinenten. Dalern kunde i Sverige därför behålla sitt värde i en tid av inflation.

År 1522 började man prägla öremynt och 1536 markmynt. Då hade relationen lödig mark -- mark penningar sjunkit till 1:25 (dvs en äkta mark silver motsvarade 4 800 penningar).

Ökad inflation under Vasatiden

Under Vasatiden fortsatte mynten att försämras i värde. Gustav Vasa genomförde fram till 1540-talet flera sänkningar av silverhalten i mynten, och under hans finansiellt utsvävande (slösaktiga) söner Erik XIV och Johan III formligen exploderade penningmängden.

Fyrkantiga mynt, s.k. klippingar, som kunde tillverkas i all hast, blev vanliga. Redan i början av 1570-talet gick det 204 mark klipping på en mark silver, och efter myntförsämringen 1591-1592 noterades i Stockholms stads tänkebok att "ingen ville på sistone sälja sitt gods för det ringa och svaga myntet".

Det som räddade det svenska penningsystemet var riksdalern, ett mynt Gustav Vasa med den tyska thalern (jfr "dollar") som förebild infört för utrikeshandeln 1534 och som var oberoende av markräkningssystemet. Summan fyra mark brukade dock under normala perioder anges som en daler, och år 1604 började man även slå ett dalermynt med detta värde ("svensk daler"; redan 1609 fick man dock justera relationen till en svensk daler = sex mark).

Genom att riksdalern från år 1540 höll en någorlunda oförändrad silverhalt på ca 25 g erbjöd den en stabil beräkningsgrund för betalningar, även om själva transaktionerna sedan kunde ske i vanliga mynt.
 

Sala silvergruva

Sala silvergruva omnämns första gången 1511 och fick sina första privilegier 1512. Under Gustav Vasas tid blev gruvan en viktig inkomstkälla för kronan och gav som mest (1530- och 1540-talen) 3 000-4 000 kg silver per år.

Lönsamheten gick tillbaka efter 1550, då fyndigheten börjat sina. Dessutom medförde den ökade silverimporten från Amerika fallande priser på världsmarknaden.
 


LÄS MER: Betalningsmedel

LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

LÄS MER: Skatter och skatteväsen

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

LÄS MER: Vasatiden

LÄS MER: Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka utländska riken "importerade" Sverige mynt från under de första århundradena efter Kristi födelse och under vikingatiden?
     
  2. När började örtugen präglas och vad var räknemynten mark, öre och örtug relaterade till under medeltiden?
     
  3. Vilken kung var den första att prägla mynt i sitt eget namn?
     
  4. Under vilken kungs regeringstid upphörde myntningen temporärt?
     
  5. Hur skilde sig myntvärdet under Magnus Erikssons tid jämfört med mitten av 1200-talet?
     
  6. Vad var de ekonomiska konsekvenserna av myntförsämringarna under Gustav Vasas tid och hans söners (Erik XIV och Johan III) regeringstider?
     
  7. Vilken betydelse hade Sala silvergruva för den svenska staten under Gustav Vasas tid?
     

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Senast uppdaterad: 29 november 2023
Publicerad: 30 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Staden Kilwa

Afrikas glömda handel

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...

Hi

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Sedel

Inflation

Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare...

Hi
Lydiska guldmynt

Betalningsmedel

Betalningsmedel eller pengar har funnits länge. Det krävde inga tekniska genombrott, utan var en...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Ekonomiska system

av: Mattias Axelsson
2022-10-19

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om ekonomiska system i allmänhet, och om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi i synnerhet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Den svenska finanskrisen på 1990-talet

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-05-02

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.

+ Lyssna