Mynt under medeltiden och Vasatiden

Lästid 4 minuter

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Under större delen av medeltiden var penningen det enda mynt som fanns. I testamenten nämns ofta örtug, öre och mark, men dessa enheter var räknemynt och präglades inte förrän örtugen började tillverkas på 1370-talet. Detalj från en målning av Quentin Matsys (1514).

Medeltidens myntsystem

Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung. Under hans son Anund Jakob upphörde dock myntningen och den återupptogs inte förrän under Knut Eriksson (ca 1172-1196).

Myntens värde var liksom taxeringen av jorden relaterat till viktenheten mark, som motsvarade 210,6 g silver.

På 1 mark gick 8 öre eller 24 örtugar eller 192 penningar.
På 1 öre gick 3 örtugar eller 24 penningar.
På 1 örtug gick 8 penningar (på Gotland 12 penningar och i Götaland 16 penningar).
En penning skulle motsvara drygt 1 g silver.

ANNONS

Den enda valör som från början präglades var penning. Medeltiden igenom pågick emellertid en ständig myntförsämring, då silvervikten i mynten tunnades ut. Därför skilde man mellan äkta mark silver ("lödig mark") och faktisk mark penningar. Redan i mitten av 1200-talet ska de ha förhållit sig som 1:2 (dvs en äkta mark silver motsvarade då 384 penningar).

Under Magnus Eriksson tog processen verklig fart och omkring 1370 måste man även börja prägla örtugar. Då förhöll sig relationen lödig mark -- mark örtug som 1:10 (dvs en äkta mark silver motsvarade 240 örtug eller 1 920 penningar).

Bild: Svenska Numismatiska Föreningen

Gustav Vasa på dalermynt från 1534. Gustav Vasa lät år 1534 prägla daler som internationellt handelsmynt med storlek och vikt som någorlunda motsvarande thalermynten på kontinenten. Dalern kunde i Sverige därför behålla sitt värde i en tid av inflation.

År 1522 började man prägla öremynt och 1536 markmynt. Då hade relationen lödig mark -- mark penningar sjunkit till 1:25 (dvs en äkta mark silver motsvarade 4 800 penningar).

Ökad inflation under Vasatiden

Under Vasatiden fortsatte mynten att försämras i värde. Gustav Vasa genomförde fram till 1540-talet flera sänkningar av silverhalten i mynten, och under hans finansiellt utsvävande (slösaktiga) söner Erik XIV och Johan III formligen exploderade penningmängden.

Fyrkantiga mynt, s.k. klippingar, som kunde tillverkas i all hast, blev vanliga. Redan i början av 1570-talet gick det 204 mark klipping på en mark silver, och efter myntförsämringen 1591-1592 noterades i Stockholms stads tänkebok att "ingen ville på sistone sälja sitt gods för det ringa och svaga myntet".

Det som räddade det svenska penningsystemet var riksdalern, ett mynt Gustav Vasa med den tyska thalern (jfr "dollar") som förebild infört för utrikeshandeln 1534 och som var oberoende av markräkningssystemet. Summan fyra mark brukade dock under normala perioder anges som en daler, och år 1604 började man även slå ett dalermynt med detta värde ("svensk daler"; redan 1609 fick man dock justera relationen till en svensk daler = sex mark).

Genom att riksdalern från år 1540 höll en någorlunda oförändrad silverhalt på ca 25 g erbjöd den en stabil beräkningsgrund för betalningar, även om själva transaktionerna sedan kunde ske i vanliga mynt.

Sala silvergruva

Sala silvergruva omnämns första gången 1511 och fick sina första privilegier 1512. Under Gustav Vasas tid blev gruvan en viktig inkomstkälla för kronan och gav som mest (1530- och 1540-talen) 3 000-4 000 kg silver per år.

Lönsamheten gick tillbaka efter 1550, då fyndigheten börjat sina. Dessutom medförde den ökade silverimporten från Amerika fallande priser på världsmarknaden.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka utländska riken "importerade" Sverige mynt från under de första århundradena efter Kristi födelse och under vikingatiden?
När började örtugen präglas och vad var räknemynten mark, öre och örtug relaterade till under medeltiden?
Vilken kung var den första att prägla mynt i sitt eget namn?
Under vilken kungs regeringstid upphörde myntningen temporärt?
Hur skilde sig myntvärdet under Magnus Erikssons tid jämfört med mitten av 1200-talet?
Vad var de ekonomiska konsekvenserna av myntförsämringarna under Gustav Vasas tid och hans söners (Erik XIV och Johan III) regeringstider?
Vilken betydelse hade Sala silvergruva för den svenska staten under Gustav Vasas tid?

S LÄS MER: Betalningsmedel

M LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

S LÄS MER: Skatter och skatteväsen

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

M LÄS MER: Vasatiden

S LÄS MER: Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 30 juli 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 9 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio