Mynt under medeltiden och Vasatiden

Lästid 4 minuter

Under de första århundradena efter Kristi födelse importerades mynt till Sverige från romarriket, och under vikingatiden från det arabiska kalifatet (kufiska mynt). Myntens uppgift var i första hand inte att vara ett betalningsmedel med bestämda valörer utan snarare att vara en viktenhet för ädelmetaller. Redan i början av 800-talet präglades dessutom efter frankiska förlagor inhemska mynt i Birka.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Under större delen av medeltiden var penningen det enda mynt som fanns. I testamenten nämns ofta örtug, öre och mark, men dessa enheter var räknemynt och präglades inte förrän örtugen började tillverkas på 1370-talet. Detalj från en målning av Quentin Matsys (1514).

Medeltidens myntsystem

Den förste kungen att prägla mynt i eget namn var Olof skötkonung. Under hans son Anund Jakob upphörde dock myntningen och den återupptogs inte förrän under Knut Eriksson (ca 1172-1196).

Myntens värde var liksom taxeringen av jorden relaterat till viktenheten mark, som motsvarade 210,6 g silver.

På 1 mark gick 8 öre eller 24 örtugar eller 192 penningar.
På 1 öre gick 3 örtugar eller 24 penningar.
På 1 örtug gick 8 penningar (på Gotland 12 penningar och i Götaland 16 penningar).
En penning skulle motsvara drygt 1 g silver.

ANNONS

Den enda valör som från början präglades var penning. Medeltiden igenom pågick emellertid en ständig myntförsämring, då silvervikten i mynten tunnades ut. Därför skilde man mellan äkta mark silver ("lödig mark") och faktisk mark penningar. Redan i mitten av 1200-talet ska de ha förhållit sig som 1:2 (dvs en äkta mark silver motsvarade då 384 penningar).

Under Magnus Eriksson tog processen verklig fart och omkring 1370 måste man även börja prägla örtugar. Då förhöll sig relationen lödig mark -- mark örtug som 1:10 (dvs en äkta mark silver motsvarade 240 örtug eller 1 920 penningar).

Bild: Svenska Numismatiska Föreningen

Gustav Vasa på dalermynt från 1534. Gustav Vasa lät år 1534 prägla daler som internationellt handelsmynt med storlek och vikt som någorlunda motsvarande thalermynten på kontinenten. Dalern kunde i Sverige därför behålla sitt värde i en tid av inflation.

År 1522 började man prägla öremynt och 1536 markmynt. Då hade relationen lödig mark -- mark penningar sjunkit till 1:25 (dvs en äkta mark silver motsvarade 4 800 penningar).

Ökad inflation under Vasatiden

Under Vasatiden fortsatte mynten att försämras i värde. Gustav Vasa genomförde fram till 1540-talet flera sänkningar av silverhalten i mynten, och under hans finansiellt utsvävande (slösaktiga) söner Erik XIV och Johan III formligen exploderade penningmängden.

Fyrkantiga mynt, s.k. klippingar, som kunde tillverkas i all hast, blev vanliga. Redan i början av 1570-talet gick det 204 mark klipping på en mark silver, och efter myntförsämringen 1591-1592 noterades i Stockholms stads tänkebok att "ingen ville på sistone sälja sitt gods för det ringa och svaga myntet".

Det som räddade det svenska penningsystemet var riksdalern, ett mynt Gustav Vasa med den tyska thalern (jfr "dollar") som förebild infört för utrikeshandeln 1534 och som var oberoende av markräkningssystemet. Summan fyra mark brukade dock under normala perioder anges som en daler, och år 1604 började man även slå ett dalermynt med detta värde ("svensk daler"; redan 1609 fick man dock justera relationen till en svensk daler = sex mark).

Genom att riksdalern från år 1540 höll en någorlunda oförändrad silverhalt på ca 25 g erbjöd den en stabil beräkningsgrund för betalningar, även om själva transaktionerna sedan kunde ske i vanliga mynt.

Sala silvergruva

Sala silvergruva omnämns första gången 1511 och fick sina första privilegier 1512. Under Gustav Vasas tid blev gruvan en viktig inkomstkälla för kronan och gav som mest (1530- och 1540-talen) 3 000-4 000 kg silver per år.

Lönsamheten gick tillbaka efter 1550, då fyndigheten börjat sina. Dessutom medförde den ökade silverimporten från Amerika fallande priser på världsmarknaden.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka utländska riken "importerade" Sverige mynt från under de första århundradena efter Kristi födelse och under vikingatiden?
När började örtugen präglas och vad var räknemynten mark, öre och örtug relaterade till under medeltiden?
Vilken kung var den första att prägla mynt i sitt eget namn?
Under vilken kungs regeringstid upphörde myntningen temporärt?
Hur skilde sig myntvärdet under Magnus Erikssons tid jämfört med mitten av 1200-talet?
Vad var de ekonomiska konsekvenserna av myntförsämringarna under Gustav Vasas tid och hans söners (Erik XIV och Johan III) regeringstider?
Vilken betydelse hade Sala silvergruva för den svenska staten under Gustav Vasas tid?

S LÄS MER: Betalningsmedel

M LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

S LÄS MER: Skatter och skatteväsen

M LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

M LÄS MER: Vasatiden

S LÄS MER: Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 30 juli 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.

av: Robert de Vries

2025-09-09

Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

av: Robert de Vries

2025-09-08

Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.

av: Robert de Vries

2025-09-04

Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.

av: Robert de Vries

2025-09-01

Lästid 9 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.

av: Robert de Vries

2025-08-30

Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio