Elisabets rätt till tronen var dock ifrågasatt av många katoliker – både i England och på det europeiska fastlandet – som istället ville se Skottlands katolska drottning, Maria Stuart, som engelsk drottning. Maria Stuart, som var Elisabets kusin, hade nämligen också arvsrätt till den engelska tronen. Men efter intriger och religiösa dispyter kring den skotska tronen flydde Maria till sin kusin i England, där hon under nästan 20 år hölls fången och borta från det offentliga livet, innan Elisabet till slut lät avrätta henne år 1587. Det var en av de händelser som bidrog till att det katolska Spanien anföll England 1588. Kriget mellan England och Spanien hade dock inletts redan 1585, både på grund av religiösa motsättningar och som en följd av ökad konkurrens om handel.
Religionsfrågan var en av Elisabets största utmaningar. Hennes far hade brutit med påven, hennes halvsyster Maria I hade försökt göra England katolskt igen, och många engelsmän var fortfarande splittrade mellan katolicism och protestantism. Elisabet försökte därför skapa en kyrka som var protestantisk, men inte så radikal att den riskerade att splittra landet ännu mer.
År 1588 segrade England över den spanska armadan, som hade sänts ut för att invadera England och återinföra katolicismen där.
Segern över armadan blev viktig för Elisabets rykte. Den framställdes som ett bevis på att England kunde stå emot ett av Europas mäktigaste katolska riken. Samtidigt var segern inte bara Elisabets förtjänst. Den berodde framförallt på Englands flotta, skickliga befälhavare, väderförhållanden och spanska problem med planeringen.
England blev därefter en allt viktigare sjömakt och började kolonisera andra världsdelar, till en början med inriktning på Nordamerika och den karibiska övärlden.
Elisabets tid som drottning blev mycket betydelsefull för England. Landets ställning som växande europeisk stormakt grundlades under denna tid. Perioden var dessutom en litterär och musikalisk blomstringstid för England.
Elisabet gifte sig aldrig och fick inga barn, vilket gjorde tronföljden osäker. Hon var den femte och sista monarken av huset Tudor.
Elisabet I:s regeringstid blev en vändpunkt i Englands historia. Hon lyckades hålla ihop ett land som var splittrat av religion, stärkte kungamakten och bidrog till att England tog större plats i Europas politik och handel. Samtidigt byggde mycket av hennes framgång på försiktighet och skicklig propaganda. Därför har Elisabet blivit ihågkommen både som en stark regent och som en symbol för Englands växande självförtroende under 1500-talet.
M LÄS MER: Drottning Elisabet ledde England genom dess svåraste tid
S LÄS MER: Elisabet I – jungfrudrottningen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Peter Ackroyd, Tudors, Pan Books, 2013
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
