Elisabet, eller Elizabeth I Tudor (1533-1603), var drottning av England och Irland från 1558 till 1603. Hon var dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn, men hennes mor avrättades innan Elisabet hade fyllt tre år. Elisabet levde farligt under sin halvsyster Maria I:s katolska styre.
Den 15 januari 1559 kröntes Elisabet till drottning av England och Irland. Nu förde hon England tillbaka i protestantisk riktning och stärkte den engelska kyrkan som statskyrka. Därmed blev det slutligen fastställt att kyrkan i England skulle lyda under kungamakten.
ANNONS
Elisabets rätt till tronen var dock ifrågasatt av många katoliker – både i England och på det europeiska fastlandet – som istället ville se Skottlands katolska drottning, Maria Stuart, som engelsk drottning. Maria Stuart, som var Elisabets kusin, hade nämligen också arvsrätt till den engelska tronen. Men efter intriger och religiösa dispyter kring den skotska tronen flydde Maria till sin kusin i England, där hon under nästan 20 år hölls fången och borta från det offentliga livet, innan Elisabet till slut lät avrätta henne år 1587. Det var en av de händelser som bidrog till att det katolska Spanienanföll England 1588. Kriget mellan England och Spanien hade dock inletts redan 1585, både på grund av religiösa motsättningar och som en följd av ökad konkurrens om handel.
Religionsfrågan var en av Elisabets största utmaningar. Hennes far hade brutit med påven, hennes halvsyster Maria I hade försökt göra England katolskt igen, och många engelsmän var fortfarande splittrade mellan katolicism och protestantism. Elisabet försökte därför skapa en kyrka som var protestantisk, men inte så radikal att den riskerade att splittra landet ännu mer.
År 1588 segrade England över den spanska armadan, som hade sänts ut för att invadera England och återinföra katolicismen där.
Segern över armadan blev viktig för Elisabets rykte. Den framställdes som ett bevis på att England kunde stå emot ett av Europas mäktigaste katolska riken. Samtidigt var segern inte bara Elisabets förtjänst. Den berodde framförallt på Englands flotta, skickliga befälhavare, väderförhållanden och spanska problem med planeringen.
England blev därefter en allt viktigare sjömakt och började kolonisera andra världsdelar, till en början med inriktning på Nordamerika och den karibiska övärlden.
Elisabets tid som drottning blev mycket betydelsefull för England. Landets ställning som växande europeisk stormakt grundlades under denna tid. Perioden var dessutom en litterär och musikalisk blomstringstid för England.
Elisabet gifte sig aldrig och fick inga barn, vilket gjorde tronföljden osäker. Hon var den femte och sista monarken av huset Tudor.
Elisabet I:s regeringstid blev en vändpunkt i Englands historia. Hon lyckades hålla ihop ett land som var splittrat av religion, stärkte kungamakten och bidrog till att England tog större plats i Europas politik och handel. Samtidigt byggde mycket av hennes framgång på försiktighet och skicklig propaganda. Därför har Elisabet blivit ihågkommen både som en stark regent och som en symbol för Englands växande självförtroende under 1500-talet.
ANNONS
ANNONS
Porträtten blev Elisabets politiska vapen
Elisabet I:s porträtt var mer än bilder av hur hon såg ut. De skulle övertyga människor om att hon var en stark och självklar härskare. Bara ett fåtal porträtt målades direkt med henne som modell. Många konstnärer använde istället godkända förlagor, så att drottningen fick samma ansikte på olika målningar. Hennes bild spreds också på mynt och andra föremål.
Ett tydligt exempel är det berömda armadaporträttet, som skapades efter den spanska armadans misslyckade anfall 1588. Bakom Elisabet syns först den engelska flottan på lugnt vatten och sedan de spanska fartygen bland stormar och höga vågor. Drottningen vilar samtidigt handen på en jordglob, med fingrarna över Amerika. Det skulle visa både segern över Spanien och Englands växande intresse för handel och kolonier på andra sidan Atlanten.
Även hennes kläder och smycken bar på budskap. Pärlorna skulle påminna om hennes roll som den ogifta och rena jungfrudrottningen. Den stora kronan, den dyrbara klänningen och Elisabets lugna blick förstärkte bilden av rikedom och kontroll. Porträttet skulle därför inte främst visa en vanlig människa av kött och blod. Den som såg målningen mötte en drottning som tycktes härska över havet, världen och framtiden.
Bild: Wikimedia Commons Det berömda armadaporträttet av drottning Elisabet I av England (målat kring 1588) är fyllt av politisk och personlig symbolik som hyllar den engelska segern över den spanska armadan.
Elisabet I, dotter till Henrik VIII och hans andra hustru Anne Boleyn, regerade England och Irland i nästan 45 år. Att hon blev drottning var ingen självklarhet, eftersom hon i unga år förlorade rätten till tronen efter att modern avrättats för påstådd otrohet. Elisabet styrde öriket under en av dess svåraste stunder, men hennes tid som landets drottning brukar betecknas som en guldålder, både vad gäller konst och litteratur...
Drottning Elisabet är Englands mest berömda och omskrivna drottning. Hon var härskardrottningen som ledde sitt land genom dess svåraste tid, symbolen för det okuvliga England. Det var under hennes tid som England började utvecklas till europeisk stormakt...
Spänningen växte under 1500-talet ute i Europa mellan den katolska läran och den nya protestantiska trosbekännelsen. Europa var uppdelat i två block. De katolska staterna med bland annat det mäktiga spanska riket under Filip II stod mot de protestantiska länderna. I England regerade drottning Elisabet I...
I slutet av maj 1588 avseglade en mäktig örlogsflotta bestående av över 130 skepp från Lissabon, i det spanska väldet. Destinationen var England som skulle invaderas. Spaniens kung Filip II hoppades därmed bryta den protestantiska dominansen i norra Europa. Men resultatet av händelseutvecklingen som följde skulle visa sig bli annorlunda...
Genomgång (18:26 min) där SO-läraren Frans Rönnqvist går igenom Englands/Storbritanniens historia under perioden 1500-1900. Här berörs bl.a. kungahuset Tudor, Henrik VIII, den elisabetanska eran, Oliver Cromwell och engelska revolutionen, brittiska imperiet.
Drottningarnas drottning, den evigt unga Elisabet I regerade med fast hand i 45 år – ensam. Hon vägrade gifta sig med en makthungrig man. För Elisabets enda make var plikten: att styra sitt England.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Elisabet I och 1500-talets England? Läs någon av följande böcker: Elisabet I – historien om drottningen och hennes förtrogna av Anna Whitelock; The Tudors av Neville Williams och Antonia Fraser; Elizabeth's London everyday life in Elizabethan London av Liza Picard; Elizabeth I av Anne Somerset; Furstinnan och stjärntydaren – berättelsen om tre renässansregenter och deras astrologer av Anna Carlstedt
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om drottning Elisabet I av England. Den engelska drottningen Elisabet I har gått till historien som Jungfrudrottningen, the Virgin Queen. Huruvida hon var jungfru eller inte må de lärde tvista om i evighet, men det står helt klart att hon inte gifte sig. Varför inte?
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om 1500-talets mode. Under renässansen växlade klädedräkten oerhört mycket och speciellt italienarna var synnerligen modemedvetna. 1500-talet kan delas in i två modeperioder; den tysk-italienska 1500-1550, och den spanska 1550-1618...
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om den politiska utvecklingen i England från 1300-talet till början av 1700-talet. Webbplatsen drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i den brittiska flottans anrika historia från slutet av 1400-talet och framåt. Artikeln är uppdelad i följande avsnitt: Huset Tudor och Royal Navy (1485-1603), huset Stuart och Royal Navy (1603-1692), kampen mot Frankrike (1692-1763), Nordamerikas frigörelse (1763-1783), revolutions- och Napoleonkrigen (1783-1815), Pax Britannica (1815-1914), första världskriget, mellankrigstiden, andra världskriget och kalla kriget.
Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om Elisabet I (1533-1603). Elisabet I var drottning av England 1558–1603. Då hon aldrig gifte sig blev hon i folkmun kallad Jungfrudrottningen. Hon var dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn. Elisabet var den sista regenten av Tudordynastin...
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om ätten Tudor och 1500-talets England. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.
På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om brittiska krig och slag. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.
Historiesajtens stora persongalleri över olika kända kvinnor genom historien från 1500-talet och framåt. Här finns ett hundratal olika personer att läsa om.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om drottning Elisabet I av England. De storpolitiska händelser som framför allt har färgat eftervärldens bild av Elisabets maktutövning ägde rum åren 1587–1588: avrättningen av Maria Stuart och kampen mot den spanska armadan…
Historiesajtens stora uppslagsverk om historiska personer. Här finns mängder med innehållsrika faktasidor där du kan läsa om de flesta av tidsepokens kändisar – både svenska och utländska.
