Riksdagen under Vasatiden

Under Vasatiden växte riksdagens ställning som ett viktigt politiskt organ fram. Det blev under perioden praxis att den kungliga maktutövningen skulle legitimeras genom riksdagsbeslut. Den svenska riksdagen blev dessutom internationellt sett unik genom att också bönderna - de som var skatte- eller kronobönder - var representerade som ett eget stånd. I den svenska riksdagen fanns således fyra stånd representerade: adel, präster, borgare och bönder.
S

“Gustav Vasa tar avsked av ständerna”, målning av Johan Gustaf Sandberg (1833), Uppsala domkyrka.

Riksdagen eller ständerna (termen "riksdag", som kommer från tyskan, användes första gången om ett möte i Arboga 1561) blev under Gustav Vasa och hans söner en integrerad del av rikets styrelse. Den fick visserligen ingen formell maktställning, men det blev praxis att alla viktigare beslut skulle legitimeras genom riksdagsbeslut.

Genombrottet kom med Västerås riksdagar 1527 och 1544 (se nedan), då reformationen och den ärftliga tronföljden infördes och riksdagen fick den form som sedan skulle komma att gälla under hundratals år: representanter för adel, präster, borgare och skatte- och kronobönder i hela riket kallades på kunglig befallning till möte, där de ståndsvis fick ta ställning till förslag från kronan.

ANNONS

ANNONS

Under Vasasönerna blev riksdagen även en politisk domstol: hertig Johan (III) dömdes till döden av en riksdag 1563, och ett sammansatt riksdagsutskott avkunnade likaså dödsdomarna i Linköping 1600 (Linköpings blodbad).

Den verklige mästaren i att använda riksdagar var hertig Karl (IX), som genom hot mot motspänstiga adelsrepresentanter och artighet mot bönderna legitimerade sitt uppror mot Sigismund (Söderköpingsmötet 1595, Arbogamötet 1597).

Under Vasatiden kom riksdagarna så småningom att fogas in i en konstitutionell tradition, och i Gustav II Adolfs kungaförsäkran 1611 utpekades riksdagen mer eller mindre direkt som den församling som tillsammans med rådet hade att ta ställning till skatter och utskrivningar, krig, fred och allianser. Samtidigt fick den nye kungen dock lova att inte "ständerna med många herredagar [riksdagar] betunga".
 

Fakta om Västeråsriksdagarna 1527 och 1544

Västerås riksdag 1527
Denna riksdag var sammankallad i juni 1527 med anledning av det andra dalaupproret och betraktas som startskottet för reformationen i Sverige. Västeråsriksdagen är även viktig ur konstitutionell synpunkt. För första gången i Sveriges historia hölls en riksdag där alla samhällsgrupper och alla delar av riket (utom Finland) var representerade, där deltagarna skulle ta ställning till konkreta problem och där deras svar kom att läggas till grund för en sorts "lagstiftning".

I sitt öppningstal inför ständerna kontrasterade (jämförde) Gustav Vasa kyrkans överflöd mot kronans och adelns fattigdom, beskyllde biskoparna - som leddes av biskop Hans Brask i Linköping - för att ha underblåst upproret och hotade även sina otacksamma undersåtar med att abdikera. Därefter tillfrågades riksdagen hur upproret i riket skulle stillas, kronans finanser förbättras och adelns ekonomiska svårigheter avhjälpas. Som avsett svarade råd, adel, borgare och bönder med att föreslå indragningar av kyrkans egendom.

I det beslut som utfärdades (Västerås recess) stadgades att man gemensamt skulle straffa alla upprorsmakare, att biskoparna skulle berövas sina väpnade följen och lämna över sina borgar till kungen, att klostren skulle användas för adelns rusttjänst och att alla gårdar och den mark som donerats, sålts eller förpantats till kyrkan efter år 1454 skulle återgå till adeln.

Mötet innehöll även en teologisk disputation mellan den katolske Uppsalateologen Peder Galle och den protestantiske domprosten i Stockholm Olaus Petri (se nedan).

Som sista punkt bad därför ständerna att Guds ord i framtiden skulle "renliga predikas". Detta kunde vare sig katoliker eller protestanter invända emot. På det rent kyrkliga planet ändrades heller ingenting genom Västeråsriksdagen. Dess betydelse låg i att kyrkans politiska och ekonomiska maktställning hade knäckts.

I den slutliga förordningen (ordinantian) efter mötet specificerade och skärpte kungen dessa fordringar. Biskoparna förlorade även sina platser i rådet (dåtidens regering), och största delen av den indragna kyrkojorden skulle komma att tillfalla Gustav Vasa personligen.

LÄS MER: Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Västerås riksdag 1544
I januari 1544 lät kungen återigen sammankalla en riksdag i Västerås under vilken reformationen förverkligades även gällande liturgiska spörsmål. Reformationens religiösa krav genomdrevs nu fullt ut.

Konstitutionellt innebar riksdagen också en nyhet genom att även lantprästerna kallades att närvara. Därmed var grunden lagd för den svenska fyrståndsriksdagen. Sverige kom på så vis hädanefter att ha fyra sociala stånd (adel, präster, borgare och bönder) i samhället istället för tre som tidigare under medeltiden.

Vid riksdagen beslutades också att ärftlig tronföljd och ärftliga hertigdömen skulle införas i Sverige.

Det fastslogs att Gustav Vasas arvingar var "rätta arvkonungar till Sveriges krona". Tronen skulle ärvas av äldste sonen och vidare till hans äldste son. Samtidigt fick kungen också rätt att förse sina yngre söner med ärftliga hertigdömen.

Ideologiskt innebar den ärftliga tronföljden att monarkin proklamerades som varande av Guds nåde, vilket bröt mot landskapslagarnas principer om valkungadöme.

LÄS MER: Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden

LÄS MER: Vasatidens Sverige

LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

LÄS MER: Reformationen i Sverige


Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
 

Senast uppdaterad: 23 augusti 2020
Publicerad: 23 augusti 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det...

S

Reformationen i Sverige

Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544...

S

Sigismund - kung i både Sverige och Polen

Krakow i södra Polen är landets tredje största stad, men som kungastad är den nummer ett. I...

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så....

ANNONS

Ämneskategorier

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Riksdagens och regeringens historia

Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens och regeringens historia från...

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...