1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen.
L

Gustav Vasas avskedstal till riksdagen 1560. Målning av Johan Gustaf Sandberg (1782-1854).

I Dalarna

Särskilt oroligt var det i Dalarna. Flera gånger måste kungen ge sig dit med sin krigshär och hota bönderna.

För att kunna betala skulden till Lübeck bestämde kungen år 1531 att varje kyrka i landet skulle lämna ifrån sig sin största kyrkklocka.

När kungens män kom för att hämta kyrkklockorna i Dalarna försökte dalkarlarna hindra dem. Händelsen kallas i svensk historieskrivning för "klockupproret".

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp:

Fogdar: Kungliga tjänstemän som drev in skatt från befolkningen.

Kronan var förr ett annat ord (synonym) för staten.

Legosoldat: Inhyrd yrkessoldat som slåss mot betalning.

Luta: Ett musikinstrument med flera strängar som man knäpper på.

Proviant: Förråd av mat och dryck.
 

Kungen måste på nytt bege sig till Dalarna med sina soldater. Han samlade dalkarlarna och höll ett långt tal till dem. Hela tiden fick de ligga på knä i snön. Fastän Gustav hade lovat dem nåd tog han en blodig hämnd och lät avrätta (döda) deras ledare. Bland dem befann sig flera av hans gamla medhjälpare från befrielsekriget mot Danmark.

I Västergötland

I Västergötland blev det också oroligheter. Det var dåliga tider i landet och bönderna hade svårt att sälja sitt kött och smör. Flera ledande adelsmän anklagade kungen för att föra ett "okristligt regemente" över kyrkan.

Kungen svarade med att skicka ut brev till adeln och bönderna i Västergötland. Han lovade att sänka skatterna. Allt skulle bli vid det som var "gammalt och fornt (förr)", och inga upprorsmän skulle bli bestraffade. Sedan det väl blivit lugnare i landet, svek kungen sina löften och lät avrätta ledarna för oroligheterna.

I Småland

Bönderna i Småland var missnöjda med att de inte längre fick sälja sina oxar och andra varor till Danmark. Skåne och Blekinge hörde till Danmark och smålänningarna använde Ronneby i Blekinge som sin viktigaste exporthamn. De klagade också över skatterna och över den hårda plundringen av deras kyrkor.

Bönderna i Småland slöt sig samman flera gånger och slog ihjäl några av kungens fogdar. När missnöjet blev särskilt stort och de missnöjda blivit tillräckligt många, bröt det ut uppror i bygderna.

Dackefejden

Sommaren 1542 fick Gustav Vasa besked om att ett nytt uppror hade utbrutit i Småland. Bondeskarorna samlades kring sin ledare Nils Dacke. Kungen skickade genast en del trupper till Småland, men det gick illa för dem. Smålänningarna höll ihop och kände till skogarna mycket bättre än kungens soldater. Dackes folk gömde sig och tog ställning vid sjöar och vattendrag. De fällde också bråtar (högar) av träd framför och bakom krigsfolket under sin gerillakrigföring. Hela häravdelningar blev på så sätt fångade i fällor och nedgjorda (dödade) av upprorsmännens pilar och yxor.

Under vintern 1542-1543 var Dacke härskare i Småland. Nästa vår kom kungen med hela sin armé. Dacke blev besegrad och dödades av kungens krigsfolk. Smålänningarna blev hårt straffade. Många avrättades och bönderna måste betala stora böter.

ANNONS

ANNONS

Kungen var dock imponerad över smålänningarnas krigskonst. Långt senare under ett krig med ryssarna i Finland uppmanade han sina befälhavare att använda de småländska krigslisterna.

Nils Dackes uppror i Småland var det farligaste av bondeupproren därför att Dacke hade förbindelser med kungens fiender i utlandet. Smålänningarna kunde också lätt få hjälp där.

Gustav Vasa gör Sverige till arvrike

Sedan Gustav Vasa väl hade slagit ner smålänningarnas uppror sammankallade han år 1544 en riksdag till Västerås. I sitt tal vid riksdagen klagade kungen över att bönderna hade gjort uppror mot honom trots allt gott som han hade gjort för riket. Men om folket svor honom trohet och lovade att hjälpa honom, sa han att han ändå skulle vara en nådig kung för dem.

Kungen tyckte det var fel att svenskarna valde sin kung. Kungaval ledde alltid till oroligheter. Gustav Vasa föreslog därför riksdagen att införa arvkungadöme i Sverige. Kungens äldste son, och efter honom den äldste sonsonen, skulle ärva tronen. Om ingen sonson fanns skulle kungens andra son ärva kronan. Riksdagen följde kungens förslag. Därmed hade Gustav Vasa säkrat makten också för sina söner.

Gustav Vasa blir herre i Sverige

Under striderna med Dacke hade Gustav Vasas tyska legosoldater visat sig odugliga att slåss i skogarna. Dessutom var de dyra att underhålla. Vid riksdagen 1544 beslöt man nu att avskaffa det tyska krigsfolket och istället införa en armé som skulle bestå av svenskar. Varje landskap skulle bidra med ett antal soldater. Man beslöt också att förstärka slotten och fästningarna i riket.

Under resten av Gustav Vasas livstid rådde det lugn i Sverige. Ingen vågade längre sätta sig upp mot honom. Han styrde landet efter sin egen vilja. Han fortsatte att ge goda råd till bönderna bl.a. om när de skulle så och skörda.

All handel skulle ske antingen vid de stora marknaderna eller i städerna, och dit fick bönderna fara med sina varor. Kungen kontrollerade noga sina fogdar och såg till att de drev in skatten från gårdarna. Pengarna sände de till en särskild räknekammare som kungen inrättat i Stockholms slott. Genom kungens planering och ständiga övervakning fick kronan stora inkomster samtidigt som kungen själv blev mycket rik.

Slottsbygge

De flesta vasaborgarna eller slotten byggdes för att försvara riket. I Uppsala, Vadstena. Kalmar och på Gripsholm lät Gustav Vasa eller hans söner uppföra nya slott.

Till de kungliga slotten kallades många hantverkare och hovmän. Bvggmästare, målare och bildhuggare arbetade på slotten, och rummen pryddes med tapeter och bonader.

ANNONS

ANNONS

Gustav Vasa och hans hov

De kungliga klädde sig i eleganta dräkter efter senaste modet i Spanien. Utländska lärare inkallades och prinsarna fick en egen uppvaktning med skickliga musikanter.

Det var besvärligt att skaffa all den mat och dryck som behövdes till alla människor som ingick i kungens hov. Därför reste hela hovet från det ena slottet till det andra. Man stannade några månader på en och samma plats.

Fogdarna fick i förväg order om att lagra proviant till de många människorna. Fogden på Stegeborg i Östergötland fick en gång befallning att bland annat skaffa 600 liter tyskt vin, sex eller åtta goda västgötaostar och ett stort fat tyskt öl.

Gripsholms slott
Bild: Håkan Svensson
Gripsholm vid Mälaren.

Kungen - familjefadern

Gustav Vasa var en synnerligen hård och hänsynslös härskare och diktator över "sitt" land, men kunde vara en ömsint (snäll) och omtänksam familjefar.

Han skrev många brev till sin drottning, hans "kära hjärtans" Margareta Leijonhufvud och oroade sig mycket för barnens hälsa. När pesten härjade fick de inte gå ut i fria luften utan skulle hålla sig inomhus på slottet. De skulle tvätta sig ordentligt och undvika sötsaker och omogen frukt. Istället skulle de äta ordentligt vid måltiderna och då få närande mat.

Gustav Vasas sista tid

I yngre dagar hade Gustav Vasa varit en trevlig sällskapsmänniska. Han tyckte om att berätta historier och spelade ofta på luta. Men han hade ett hetsigt lynne (häftigt humör).

ANNONS

ANNONS

På 1550-talet började Gustav Vasa känna sig trött och svag. Själv kallade han sig "en utarbetad herre". Han var svårt döv och hade nästan inga tänder kvar, och han hade ständig värk av bensår. Hans plågor gjorde honom hård och bitter. Han slog sina tjänare och grälade på sina söner för att de slösade med rikets pengar.

Midsommaren 1560 höll Gustav Vasa ett avskedstal till riksdagen. I det uppmanade han sina söner att hålla samman och rikets invånare att lyda överheten. Några månader senare dog kungen. Han begravdes i Uppsala domkyrka.
 

Lämpligt och olämpligt på 1500-talet

Erasmus av Rotterdam var en lärd man som på 1500-talet skrev en bok som handlar om vad unga herrar skulle tänka på i sitt uppförande.

Det ansågs lämpligt att:

  • skölja munnen på morgonen,
  • kamma sig och vara renlig,
  • snyta sig med näsduken samtidigt som man vände sig bort,
  • ta för sig av maten med de tre främsta fingrarna,
  • i smyg vända sig från bordet och kasta det man inte kan svälja ner,
  • peta tänderna med tandpetare eller fågelben.

Det var fult och olämpligt att:

  • räcka ut tungan åt någon,
  • spotta så att någon träffades,
  • klia sig i huvudet eller på kroppen,
  • låta snor hänga ut ur näsan,
  • snyta sig med kläderna,
  • doppa fingrarna i soppan,
  • ta tuggan ur munnen och lägga den på tallriken,
  • dricka eller tala med munnen full,
  • slicka fingrarna rena.

Det är troligt att Gustav Vasas söner uppfostrades att följa dessa regler.
 

Ett kungligt gästabud

Kungen tyckte om att se folk omkring sig på kvällarna och han var mycket gästfri. Han brukade tala med alla i salen och han hade ett gott minne. Den som kungen en gång träffat kände han genast igen, även efter många år.

ANNONS

ANNONS

Efter riksdagen i Västerås år 1544 inbjöd han sina förnämsta rådgivare till gästabud på Gripsholm. Rätterna var många och man skålade i det oändliga. Kungen gick själv omkring och hällde upp vin i glasen. Drottningen bjöd på sötsaker.

Uppassare korn in i salen och bar skådebröden högt över gästernas huvuden. Man åt inte av skådebröden, utan de skulle endast ge extra stämning åt festen. Ibland satt man bara på ena sidan om bordet för att kunna se bättre.

Maten bars från köket uppför trapporna genom kungens gemak till gästabudssalen. Maten lades upp på tenntallrikar. Man skar maten med en kniv och åt sedan med fingrarna. Vid de kungliga gästabuden gick därför några uppassare omkring och hjälpte gästerna att tvätta händerna. Gafflar fanns inte på den tiden. De silverskedar som fanns var vanligen köpta för att vara en sorts sparkapital. De användes vid högtidliga tillfällen. I vardagslag åt man soppa med skedar av trä eller tenn.

För att hindra spindlar och annat att falla från taket och komma i maten spände man upp ett tygstycke över bordet. Tyget kallades för baldakin och markerade senare hedersplatsen.

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

LÄS MER: 1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

LÄS MER: Dalupproren mot Gustav Vasa

LÄS MER: Dackefejden

LÄS MER: Gustav Vasa - landsfader och hänsynslös diktator

LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa

LÄS MER: Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget

LÄS MER: Spår av matkultur i en kokbok från 1500-talet

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför var bönderna missnöjda med Gustav Vasa?
     
  2. Varför gjorde dalkarlarna uppror och hur lyckades de med sitt uppror?
     
  3. Varför gjorde man uppror i Västergötland och hur gick det för ledarna för västgötaupproret?
     
  4. Varför gjorde smålänningarna uppror?
     
  5. Varför var Dackes uppror så farligt för kungen?
     
  6. Varför kunde smålänningarna lätt få hjälp från utlandet?
     
  7. Gustav Vasa lät göra Sverige till ett arvrike. Vad innebar det?
     
  8. Nämn några åtgärder som Gustav Vasa gjorde för att stärka den svenska kungamakten och staten.
     
  9. Hur gjorde kungen för att skaffa mat till alla människor vid hovet?

 

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 21 juni 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret...

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Relaterade taggar

Dalupproren mot Gustav Vasa

Under perioden 1524-1533 inträffade tre uppror i Dalarna mot Gustav Vasas regim. Under...

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...

Dackefejden

Dackefejden utspelades 1542-1543 och var ett svenskt bondeuppror i Småland med omnejd som riktades...

Bondeuppror

Bondeuppror blev under senmedeltiden en allt viktigare faktor i politiken. I samband med...

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Borgar och fästningar

Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Reformationen och kyrkans splittring

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

+ Lyssna