Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

Gustav Vasa var en produkt av medeltidens kultur. Hans nio barn - fyra söner och fem döttrar - uppfostrades till renässansmänniskor, lika konstälskande, mångsidigt bildade och hänsynslösa som någon renässanshärskare i Europa.
M

Under fem decennier regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik  XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund.

En ny tid i Sveriges historia

Signalen om att en ny tid inträtt var Eriks kröning i Uppsala. Kröningen var fram till den tidpunkten det mest påkostade skådespelet i svensk historia. De riksregalier som beställdes till ceremonin används fortfarande.

Redan innan Gustav Vasa var borta bröt kampen ut mellan hans söner, en strid som var lika brutal som medeltidens blodiga brödrastrider, men nu utkämpades den i en elegantare miljö. Utländska mästare hade vid den här tiden förvandlat Gustav Vasas robusta borgar till renässanspalats enligt senaste europeiska mode, med smyckade tak och paneler, med lusthus, trädgårdar och vattenkonster.

ANNONS

ANNONS

Vasatidens regentlängd

Gustav Vasa (1496-1560) var kung av Sverige 1523–1560.

Erik XIV (1533-1577) var Sveriges kung mellan 1560 och 1568.

Johan III (1537-1592) var kung av Sverige 1568–1592.

Sigismund (1566-1632) var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587–1632 och även kung av Sverige 1592–1599.

Karl IX (1550-1611) först känd som hertig Karl, riksföreståndare 1599-1604, och därefter kung av Sverige 1604-1611.

Nordiska sjuårskriget

Erik XIV, som var begåvad och konstnärlig, drev en aktiv och aggressiv utrikespolitik. Estland gav sig under Sverige, och därmed började drömmarna och byggandet på ett svenskt östersjövälde. Detta ledde omedelbart till sju blodiga år av krig med Danmark, Lübeck och Polen. I kriget (som senare kom att kallas "nordiska sjuårskriget", 1563–1570) förlorade Sverige sitt enda andningshål västerut, Älvsborg, samtidigt som landskapen i söder föröddes och statskassan tömdes.

Under grymheterna i detta krig förstörde Erik XIV stora delar av Halland och brände alla gårdar i sin väg genom Blekinge (båda var danska landskap vid den här tiden). I Ronneby massakrerades 2000 personer i ett blodbad som han upprymt skrev brev om efteråt: "blev därinn ett väldigt mord. Rött som blod färgades vattnet i älven...".

Danskarna gjorde lika brutala räder in i Sverige där bland annat Jönköping och Vadstena brändes samtidigt som Norrköping och andra städer plundrades. Det var dessa strider som lade grunden för danskhatet i Sverige och gjorde så att Danmark för lång tid framåt blev ärkefienden.

Älvsborgs lösen

Den livsviktiga fästningen Älvsborg fick Sverige betala dyrt för att få tillbaka genom den så kallade "Älvsborgs lösen". Första gången betalades 150 000 daler silvermynt, andra gången blev det ännu dyrare. Andra gången var efter ett nytt krig 1613 då Sverige tvingades betala en miljon riksdaler silvermynt eller 25 000 kilo silver. Det var en ofattbar stor summa för samtiden som t.ex. skulle ha räckt till sex miljoner tunnor råg.

Gustav Vasas söner uppfostrades till renässansfurstar. Erik XIV var rikt begåvad och det var han som tog det första steget över vattnet till Baltikum. Johan III var en mer inåtvänd religiös grubblare som ville sammanföra protestantismen och katolicismen. Men på den yngste Vasasonen Karl IX:s tid rensades de sista katolska dragen bort från kyrkan.

Erik XIV fängslades av sina bröder

Ett led i Eriks ambitiösa planer var frierier till europeiska furstinnor, bland dem Englands drottning Elisabet I. Han ville gifta in sig i europeisk storpolitik, men allt slutade med att han, till sina bröders stora förfäran, gifte sig med fångvaktardottern Karin Månsdotter, som blev krönt svensk drottning.

Erik XIV blev med tiden sjukligt förvirrad, och när han i maj 1567 lät mörda tre av de ledande i släkten Sture störtades han från tronen av sina egna bröder som lät spärra in honom i fängelse. Där blev han uppenbarligen vansinnig och avled slutligen, troligtvis hjälpt till graven av sin bror Johan med vilken han låg i en livslång fejd och hade hållit i fängelse i flera år.

ANNONS

ANNONS

Johan III gifte sig med en katolsk prinsessa

Johan, som var en inåtvänd intellektuell och religiös mystiker, hade mot sina bröders vilja gift sig med den polska prinsessan och katoliken Katarina Jagellonica. Johans självständiga planer och politik ledde till att Erik XIV lät kasta honom i fängelse. Det var under hans tid i fängelse på Gripsholms slott som sonen Sigismund föddes. Sigismund ärvde senare den svenska kronan och blev vald till polsk kung. När tiden var inne kröntes han också till svensk kung.

Målning av kung Sigismund från omkring 1590 av Martin Kober.

Men kung Sigismund (som hade sin maktbas i Polen) kom omedelbart i strid med sin farbror, hertig Karl, som senare (1599) lät göra sig till riksföreståndare och fick svenska kyrkan att slutligen bryta de sista banden med påven i Rom. Att bli katolik var liktydigt med landsförräderi och skulle bestraffas med döden.

Hertig Karl avsatte Sigismund och blev Karl IX

Uppgörelsen mellan Sigismund och hertig Karl blev i propagandan ett religionskrig. Det avgörande slaget stod år 1598 vid Stångebro utanför Linköping där hertig Karl segrade. Sverige blev därefter för alltid protestantiskt. Efter slaget följde Linköpings blodbad där Sigismunds anhängare avrättades.

Vid den här tiden hade Karl IX redan en son, döpt till Gustav Adolf, som fick sitt horoskop ställt av tidens störste stjärntydare, en lärd herre vid namn Tycho Brahe på ön Ven. Han förutspådde gossen en lysande konungabana.

LÄS MER: Erik XIV

LÄS MER: Johan III

LÄS MER: Karl IX

LÄS MER: Sigismund

LÄS MER: Vasatidens Sverige

LÄS MER: Reformationen i Sverige

LÄS MER: Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

PODCAST: Vasatiden
 

Gustav Vasa lät instifta hertigdömen

Hertigdömen inrättades av Gustav Vasa för hans yngre söners försörjning efter beslut på riksdagen i Västerås 1544. Hertigdömena skulle vara ärftliga, och hertigarna fick fritt disponera över skatter, slott och fogdar inom sitt territorium. De fick däremot inte föra någon egen utrikespolitik eller själva avsöndra områden. Johan (III) fick Finland 1556-1557. Efter Gustav Vasas död gavs Södermanland, Närke och Värmland till Karl (IX) medan Gustav Vasas tredje son Magnus (1542-1595) fick Dalsland, större delen av Östergötland samt delar av Västergötland (på grund av Magnus sinnessjukdom drogs hans hertigdöme 1571 in till kronan).

Hertigdömena innebar en risk för politisk splittring, och att Gustav Vasa på detta sätt delade upp riket mellan sina söner kan framstå som inkonsekvent. Tanken kan dock ha varit att ytterligare befästa kungafamiljens inflytande i olika delar av landet.

Genom Arboga artiklar 1561 begränsade Erik XIV brödernas självbestämmanderätt. Rättskipning och fogdar i hertigdömena skulle lyda direkt under kronan, och slotten skulle stå till kungens förfogande. När brodern Johan (III) försökte driva egen utrikespolitik fängslades han och dömdes till döden. Senare begränsade Johan själv Karls befogenheter när denne skrev ut skatter, gjorde donationer, präglade mynt och motarbetade införandet av den s.k. röda boken (liturgi för den svenska kyrkan utarbetad efter katolsk förebild) i sitt hertigdöme.
 

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

  1. På vilket sätt tog Erik XIV det första steget i byggandet av det svenska östersjöväldet?
     
  2. Berätta kortfattat om det nordiska sjuårskriget. Ta även reda på vilka som stod som segrare.
     
  3. Vad innebar Älvsborgs lösen?
     
  4. Vem var Karin Månsdotter och varför ansågs det som en skandal att Erik gifte sig med henne?
     
  5. Varför avsattes Erik XIV av sina bröder?
     
  6. Varför blev det problem när Johan III:s son Sigismund ärvde makten i Sverige?
     
  7. Vad hände vid Stångebro utanför Linköping 1598 och hur påverkade det maktkampen mellan Sigismund och hertig Karl?
     
  8. Ta reda på vem Karl IX:s omnämnde son var (se slutet av artikeln). Tycker du att Tycho Brahes profetia stämde? Motivera.

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare. Faktarutan om hertigdömen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 19 augusti 2020
Publicerad: 30 april 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under...

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-...

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet...

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att...

ANNONS

Ämneskategorier

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Erik XIV

Erik XIV (1533-1577) var äldste sonen till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg. Erik var...

Johan III

Johan III (1537-1592) var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och efterträdde sin äldre...

Karl IX

Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd...

SO-rummet tag typ

Kungar och kejsare

Här hittar du material som kan relateras till olika kungar och kejsare och deras livsöden genom...

Nordiska sjuårskriget

Nordiska sjuårskriget var ett krig som utkämpades 1563-1570 mellan å ena sidan Sverige, å andra...

Älvsborgs lösen

Älvsborgs lösen var en summa om 150 000 daler silvermynt som Sverige enligt Stettinfreden 1570 (...

Sigismund

Sigismund (1566-1632) var både polsk och svensk (1592-1599) kung. Han var son till Johan III och...