En stor del av det andra polska kriget utkämpades mellan Karl IX och Sigismund.
Det s.k. andra polska kriget pågick från 1599 och i perioder fram till 1629. Bakgrunden var Sigismunds anspråk på den svenska kronan och rivaliteten om Baltikum. När Sigismund valts till polsk kung 1587 hade Erik Sparre lovat den polska adeln att Estland skulle förenas med Polen, och Sigismund avträdde formellt Estland till Polen sedan han avsatts som svensk kung. Hertig Karl (IX) gick då till motangrepp mot de polska besittningarna i Livland (södra hälften av Estland och norra hälften av Lettland). Striden böljade fram och tillbaka genom provinsen, som grundligt förhärjades.
Den svenska armén visade sig otillräckligt övad och led 1605 ett förkrossande nederlag mot det polska rytteriet vid Kirkholm. Striderna avstannade året därpå, men de skulle flamma upp på nytt under Gustav II Adolf.
ANNONS
ANNONS
Efter Gustav II Adolfs trontillträde ingicks 1614 ett formellt stillestånd på två år, men när förhandlingarna om en förlängning brutit samman och Sverige avslutat sitt ryska krig, återupptogs striderna 1617. Stormningen av Riga 1621 - som föll i svenskarnas händer - var en avgörande händelse, men för en slutlig seger måste Gustav II Adolf flytta operationerna bort från det ödelagda Livland, och närmare själva Polen. År 1626 överfördes därför den svenska armén till Preussen där den polska spannmålsexporten skeppades ut och kriget bättre kunde föda sig självt.
Under vintern 1627-1628 pressades en miljon riksdaler ur de preussiska städerna. Bättre än att strypa Polens handel visade det sig också vara att beskatta den för krigsfinansieringen. Frankrike, som önskade aktivera Sverige i trettioåriga kriget, medlade slutligen fram ett stillestånd på sex år som undertecknades i Altmark 1629. Sverige fick tills vidare Livland, hamnarna Elbing, Braunsberg, Pillau och Memel samt andel i tullen från Danzig, Libau och Windau.
Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.
Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....
Krakow i södra Polen är landets tredje största stad, men som kungastad är den nummer ett. I domkyrkan vid borgen Wawel har kungar krönts, bröllop ägt rum och landets stora begravts. Legenden berättar att staden uppkom sedan prins Krak besegrat en drake. Med svenska lutherska ögon skulle legenden kunna överföras till striden mellan hertig Karl (IX) och hans brorson Sigismund på 1590-talet då den senare misslyckades med att återinföra katolicismen i Sverige och fick nöja sig med kungakronan i Polen. Sigismund är den ende svenske kung sedan 1523 som är begravd utomlands, i ett gravvalv i Wawel...
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om hertig Karl (Karl IX), den sista Vasasonen som hamnade i skuggan av sina bröder - men som genom enträget kämpande och slugt planerande erövrade Sveriges tron som kung Karl IX.
Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats. Här hittar du bl.a. utförlig fakta om kung Sigismund Vasa.
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1999) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Karl IX. "Gustav Vasa hade många barn, elva av dem blev vuxna. Tre blev kungar". Så börjar Herman Lindqvist berättelsen om hertig Karl som så småningom slog sig fram till titeln Karl IX. Här berättas historien om Karls kamp för kronan mot Sigismund, Linköpings blodbad och hans krigståg ut i världen.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl IX (1550–1611). När Gustav Vasa fördelade hertigdömen åt sina yngre söner fick Karl bl.a. Södermanland. Karl samarbetade med Johan III vid avsättningen av Erik XIV, men efter några år försämrades förhållandet mellan dem. Johan dog 1592, och tronen övertogs av hans son Sigismund. Detta ledde till en utdragen konflikt med Karl, som besegrade Sigismund slutgiltigt i slaget vid Stångebro 1598. Karl övertog makten som riksföreståndare men lät sig hyllas som kung först 1604...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Sigismund (1566-1632), kung över två riken. Som barnbarn till Gustav Vasa slungades Sigismund in i en härva av religiöst maktspel och familjeintriger. Han blev kung över både Polen och Sverige, men tvingades bort från den svenska tronen av sin egen farbror.
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om Karl IX (1550-1611). Gustav Vasas yngste son skydde inga medel när det gällde att nå sina mål. Iskallt utmanövrerade han sina bröder och spelade ut högadel mot bönder för att till slut samla all makt i sin egen hand. När Karl IX dog hade han krattat manegen för sonen Gustav Adolf och den svenska stormaktstiden...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om slaget vid Kirkholm 1605. Över hundra år före slaget vid Poltava led Sverige det blodigaste nederlaget i landets historia. Vid Kirkholm 1605 gick Karl IX rakt i de polska husarernas fälla...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Karl IX (1550-1611). Karl IX, hertig Karl, var kung av Sverige 1604-1611. Han var riksföreståndare och de facto regent redan 1599-1604. Karl IX var son till Gustaf Vasa, bror till Erik XIV och Johan III, far till Gustav II Adolf, morfar till Karl X Gustav samt farbror till Sigismund...